torsdag 31 december 2009

Utbildningsfrågor på Lidingö 2007-2009

Vad har hänt och vart är vi på väg?

Den snabba ökningen av små barn på Lidingö har ställt stora krav på utbyggnad av barnomsorgen - en ökning sedan början av milleniet med över 20%! Trots den stora ökningen av barn är barngruppernas storlek fortfarande under medel för riket och för förortskommuner. Enligt alla prognoser håller ökningen på att avta, men vi får se om verkligheten anpassar sig till prognoserna!

En naturlig följd av ökningen av små barn är att grundskolorna under de närmaste 5-6 åren kommer att behöva ta emot drygt 1000 fler elever än de senaster åren. Hur ökningen av antalet grundskoleplatser ska kunna göras på mest kvalitativt och ekonomiskt effektiva sätt planeras nu.

---

Trygghet är en basal komponent i moderat utbildningspolitik - utan trygghet i förskola och skola saknas en nödvändig förutsättning för lärande.

Mobbning är därför ett allvarligt problem i dagens skola. Förvisso ligger det mycket i de resonemang som psykiatrikern och författaren David Eberhard skriver om i boken "Ingen tar skit i de lättkränktas land", men det är ändå viktigt att förskolor och skolor arbetar aktivt mot allvarliga kränkningar. Allvarlig mobbning förstör skolgången för den drabbade, gör livet onödigt svårt och kan i värsta fall leda till djup depression och självmord. Redan 2007 tog (M) tillsammans med (FP) initiativ till intensifierat arbete mot mobbning i Lidingös skolor. Det fanns visserligen redan program mot mobbning i alla verksamheter, men många elever och föräldrar kände inte till dem och flera drabbade upplevde att skolledningar inte tog drabbade på allvar. De årliga kvalitetsutvärderingarna tydde också på minskande trivsel och ökande mobbning, även från vuxna i skolan. Nu arbetar Lidingös skolor med Livskunskap på schemat och olika aktiva program för att förbättra "andan". Även om den slutliga utvärderingen inte är klar, tyder en del "milstolpar" att arbetet är på rätt väg!

---

Kunskap är givetvis en annan av de grundläggande pelarna i moderat utbildningspolitik. Att Lidingös skolor är bra på att förmedla kunskaper vittnar både Skolverkets/Skolinspektionens rapporter från 2008 och statistik som visar att Lidingös skolor tillhör landets toppskick. Det som återstår att utvärdera är hur stöd kan ges till dem som inte slutar 9:an med fullständiga betyg eller som inte fullföljer gymnasiet.

Kvaliteten på verksamheterna i förskolor och skolor utvärderas alltså på flera sätt. I samarbete med fyra andra förortskommuner i länet görs kvalitetsutvärderingar på djupet i varje enhet ungefär vart 4-5:e år. Dokumentation gås igenom, besök på plats med intervjuer med skolledning, pedagoger, barn/elever/föräldrar och slutligen görs en slutrapport som stöd för skolan att fortsätta utvecklas i en positiv riktning...

---

Stor valfrihet är ytterligare en av grundpelarna i moderat utbildningspolitik. Förskolepeng, skolpeng och gymnasiepeng ger den konkurrensneutralitet mellan olika skolor som nya lagar kräver vilket är en förutsättning för sund konkurrens mellan kommunala och privata alternativ. Dessutom innebär det för Lidingös del att de olika kommunala skolorna har en mycket stor frihet att verka inom ramen för de medel som skolpengen ger.

För förskolan har det varit svårt att ge stor valfrihet för familjerna när den snabba ökningen av små barn gjort att lediga platser varit få. När antalet nybörjare i förskolan minskar, kommer det att leda till ökad valfrihet.

En grupp kvinnliga entreprenörer - familjedaghemmen eller mer "populärt" dagmammor - är en grupp med stort engagemang och intresse för att ta hand om barn i nära samarbete med föräldrarna. Det verkar som om information om deras existens har haft svårt att nå fram till föräldrarna. Detta arbetar vi med att förbättra samtidigt som en reform ökade möjligheterna för alternativa former av barnomsorg som inte är förskola: pedagogisk omsorg. I denna bredare definition av barnomsorg ingår de traditionella familjedaghemmen, men enligt Alliansregeringens reform även andra former - allt för att stimulera till ökad valfrihet med bibehållna kvalitetskrav. I Lidingö Stad pågår arbete med att utveckla riktlinjer för att kunna fullfölja Regeringens mål i detta avseende.

Alla Lidingös grundskolor - kommunala som fristående - erbjuder mycket god undervisning. Några är dock så populära att inte alla sökande kan erbjudas plats. I dessa fall måste Skolverkets anvisningar gälla med bland annat närhetsprincipen.

På gymnasienivå är också utbildningsnivå av högsta klass. Hersby och Gångsätra hävdar sig väl i den nationella konkurrensen. Till detta kommer det nyöppnade Stillerska Filmgymnasiet i Dalénum. Valfriheten på gymnasienivå har dessutom ökats kraftigt genom att länets kommuner kommit överens om att alla elever med två undantag kan söka fritt till alla utbildningar i hela länet (undantaget är kortfattat att NV och SV programmen i Stockholms Stads kommunala gymnasier bara är öppna i mån av plats efter att Stockholms egna ungdomar fått plats - och vice versa gäller för Stockholsm ungdomar i övriga länets kommunala gymnasier).

Även inom KomVux pågår en ökning av valfriheten: för att kunna erbjuda en mångfald av kurser öppnas länets KomVux-verksamheter för alla. Det är dock varje kommun som avgör vilka som kan antas till kurser, men utbudet av kurser beräknas bli mycket större.

---

Följ aktuella utbildningsfrågor på Lidingö: Nämndbloggen!

---

Aftonbladet del i (S)-strategi

I förrgår publicerade Aftonbladet en ledare där man anklagar media för att gå i Alliansregeringens ledband: vid ett 50-tal tillfällen sedan valet 2006 skulle Alliansministrar ställt som krav att oppositionsföreträdare inte skulle vara med i samband med intervjuer/debatter.

Som källkritisk läsare ställer man sig frågan - varifrån kommer undersökningen? Jo, från Socialdemokraterna. Är det då en opartisk undersökning eller ett led i ett politiskt partis strategi att vinna nästa val?

Trots att (S) alltså försöker ge en bild av att Alliansregeringen inte vill debattera, så har jag både sett och hört flera sådana debatter. En mindre undersökning som inte enbart är en del av en partipolitisk strategi skulle ha presenterat ALLA debatter som ägt rum.

Av en kort artikel i Expressen framgår det att det rör sig om ett internt dokument från (S) partihögkvarter. Att det är Thomas Bodström som uttalar sig i Expressen gör det ännu tydligare att det är fråga om billig (S)-strategi: läck till Expressen och låt sedan Aftonbladet ta fram indignationsledaren!

Fredrik Reinfeldt har rätt: när (S) och om den röda koalitionen äntligen har avslöjat vad de själva vill göra, då är det dags för debatt. Senast i sjukskrivningsdebatten var ju strategin tydligt: opponera och skräm upp väljarna, även om vi inte har några förslag som skulle ändra på det. Och i skattediskussionerna: lura i pensionärerna att deras skatt ska sänkas, när det våra förslag handlar om att höja skatterna för andra...


---

onsdag 30 december 2009

Administratörer - fördjupad analys behövs fortfarande

I dagens SvD diskuteras nationalekonomen Johan Kreicbergs rapport Byråkratexplosionen. Av artikeln att döma är rapporten baserad på statistiska sammanställningar av utvecklingen av olika slags anställningar. Det framgår inte i hur hög grad rapporten tagit hänsyn till eller gjort reservationer för möjliga alternativa förklaringar till "byråkratexplosionen":

¤ även om andelen administratörer ökat mer än t ex pedagogisk personal eller vårdpersonal, så behöver det inte innebära att antalet ökat mer - inom vård och förskola/skola är "utövarna" enormt många fler än "administratörerna".

¤ många "utövare" utför betydande administrativa sysslor - i många organisationer försöker man renodla t ex pedagogiska eller vårduppgifter och låta administratörer ta hand om administrationen. Det kan leda till att det samtidigt blir relativt färre "utövare" och något fler "administratörer".

¤ en kommun som framgångsrikt fått enskilda och fristående anordnare av förskolor respektive skolor, får med automatik betydligt färre "utövare" anställda. Däremot kan behovet av administration öka, med ökad tillsyn, uppföljning av avtal osv.

Givetvis är det viktigt att undersöka hur ekonomiskt och kvalitativt effektiva skattefinansierad verksamhet är - där finns av allt att döma stor utvecklingspotential. För att nå framgång med ett sådant arbete är det essentiellt att analysen inte bara baseras på "helikopterperspektivet"...

---

Se även tidigare blogg, DN, Kent Persson och i högsta grad Maria Hagbom SvD 2010-01-03, SvD 2010-01-03

---

tisdag 29 december 2009

Anti-parti i Riksdagen - ett litet förbiseende

Martin Peterson, docent i filosofi vid universitetet i Eindhoven, skriver i Brännpunkt i dagens SvD att Sverigedemokraternas inflytande efter ett eventuellt inträde i Riksdagen kan elimineras om övriga partier konsekvent avsätter lika många ledamöter för att rösta emot SD.

Det finns dock en allvarlig brist i tankekedjan: det bygger på att SD i förväg deklarerar hur man tänker rösta och konsekvent följer den linjen. Varför skulle man göra det i en Riksdag där andra partier använder taktik för att hindra dem?

Det mest allvarliga med SD är att deras förenklade bild av verkligheten får spridning och att "vanligt folk" förleds att tro att det problemen är så enkla och lösningarna ännu enklare. Jag har illustrerat detta genom att visa upp SDs osammanhängande och självmotsägande teser.

I den dagliga dialogen med familj, vänner, arbetskamrater och andra bekanta är det väsentligt att lyfta fram just de luckor och logiska felslut som finns i de förenklade budskap som bland annat SDS har som plattform för sin politik. Det är oftast inte möjligt att övertyga dem som är aktiva för SD, men att lyfta fram varför deras lösningar är fel har en gynnsam inverkan på potentiella väljare. Planer på taktiserande i Riksdagen har bara motsatt effekt!

Det finns många "vandringssägner" om invandrare i Sverige. För något decennium sedan fick jag höra att invandrare får bilar av Sverige - det var alldeles sant för de hade till och med egna registreringsskyltar. De som berättade detta var övertygade om att det var sant. Men eftersom det inte är sant, måste det finnas en alternativ förklaring. Inte så värst många år innan infördes blå skyltar för diplomatbilar i Sverige. Det är därför högst troligt att någon observerat "utlänningar" som åkt i bilar med blå registreringsskyltar och sedan gjort det logiska felslutet att invandrare i Sverige får bilar av skattebetalarna. Eller som ett demagogiskt trick medvetet utnyttjat det faktum att det främst i Stockholm kör människor med främmande utseende bilar med speciella registreringsskyltar.

Alla vi som inte faller så lätt i demagogiska fällor och tankeluckor måste föra kampen! En TV-debatt med partiledare fungerar inte, det är det lågmälda samtalet där man gemensamt kan analysera argumenten och deras bärighet som avslöjar det demokratiska underskottet!

---

måndag 28 december 2009

Om rätten till hjälp vid barnlöshet

Frågan om vilken rätt invånare i Sverige har, att få hjälp vid ofrivillig barnlöshet, brukar dyka upp vid olika tillfällen. Det är skillnader mellan olika landsting vilket skattefinansierad hjälp som erbjuds paren. Som på flera andra områden i samhället kommer diskussionen ofta in på skillnader mellan heterosexuella och homosexuella par.

I SvD berättades att ett lesbiskt par nekats hormonbehandling just på grund av att de var ett "enkönat" par. I detta fall är den rent medicinska bakgrunden att sådan hormonbehandling inte är utan risker; det är alltså risken för överstimulering och de mycket allvarliga konsekvenserna som är avgörande för alla par, inte den sexuella läggningen.

I sin blogg skriver idag partikollegan Christian Gustavsson i Östergötland att man har "rättvisa regler för insemination". Det finns dock lite invändningar mot resonemanget. Jag betvivlar inte alls att landstinget i Östergötland strävar efter att ha rättvisa och "neutrala" regler för vilka behandlingar som ges.

Infertilitetsbehandling är i ett avseende mycket annorlunda än andra medicinska tillstånd: det handlar om två individer. Ifråga om insemination är det vanligen så att båda i paret i medicinsk mening i allt väsentligt är friska. "Oförklarad barnlöshet" är en vanlig "arbetsdiagnos". Men för insemination finns sällan någon betydande medicinsk diagnos hos kvinnan som ges inseminationen - hon är alltså rimligen utan "medicinsk orsak". Alltså måste den "medicinska orsaken" finnas hos hennes partner.

Hos ett par kan kvinnans partner sakna spermier (azoospermi) - då finns möjligheten till insemination med donerade spermier. Tillståndet azoospermie finns hos uppskattningsvis någon till några procent av alla män och hos alla kvinnor. Hos män finns det genetiska orsaker beskrivna, men i övrigt är dessa män friska - de saknar eller har skadade gener som ansvarar för spermiebildningen. Kvinnor saknar också dessa gener...

Jag kan instämma i att det kan verka som hårklyverier att sätta diagnosen "azoospermi" på en lesbisk partner till en frisk kvinna i ett par som önskar insemination. Hur ska man då definiera "medicinsk orsak"?

Sammanfattningsvis finner jag det svårt att bara acceptera den ganska lättvindiga termen "medicinsk orsak"! En kvinna saknar de gener som behövs för att göra spermier, en man kan också sakna det. Mannen får skattesubventionerad hjälp, men inte kvinnan...

---

Administratörer och välfärdsarbetare - djupare analys krävs!

I dagens DN skriver Thomas Idergard och Johan Kreicbergs om hur olika storleken av olika grupper av anställda har förändrats i kommuner och landsting.

Även om man måste instämma i den grundläggande principen att generella statsbidrag till kommunerna knappast underlättar nödvändig strukturomvandling - till och med kan konservera kvalitativt och ekonomiskt ineffektiv verksamhet, så finns det anledning att fundera över ett bristande djup i analysen i artikeln.

Förvisso pekar man på att t ex Stockholmsregionen - som har mest uttalad breddning av utförarsidan av kommunal välfärdsservice med pengsystem av olika slag. Det har sannolikt givit mer incitament till förändring och utveckling av administrationen av välfärden.

Men det haltar rejält när man inte resonerar kring de kraftigt administrationsdrivande krav som kommer från statsmakten, inte minst inom utbildningsområdet. Kraven på administrativt arbete i form av utveckling och dokumentation av i och för sig relevanta sidoaktiviteter till den rent pedagogiska verksamheten ökar kraven på administrativ personal, om man inte vill att pedagoger ska ägna sig mindra åt undervisning och mer åt pappersarbete.

Eftersom lärarpersonal är den helt dominerande personalgruppen inom förskola och skola innebär det att även en liten ökning av den betydligt mindre gruppen administrativ personal procentuellt sett kan bli större, till och med om fler personer anställts inom den pedagogiska verksamheten samtidigt.

Med denna brist i analysen är det inte självklart att ställa sig bakom författarnas ställningstagande. Som verksam i en kommun där administrationen ständigt omvandlas för att anpassas till invånarnas behov, är det tydligt att de berättigade kraven på mer uppföljning (och mindre politisk detaljstyrning) inte omedelbart medför minskat behov av administrativ personal.

---

Kent Persson och i högsta grad Maria Hagbom

---

Hög tid att granska MP

Det är lätt att få höga opinionssiffror när kritisk granskning saknas. Maria Wetterstrand (MP) höjs till skyarna med höga opinionssiffror. En del av orsaken torde väl vara den tilltänkta koalitionssystern Mona Sahlins tillkortakommanden, men bristen på kritiskt förhållningssätt inte minst från media, spelar säkert roll.

I samband med konferensen i Köpenhamn gavs stort utrymme att oemotsagd trumpeta ut sina egna ståndpunkter som vore det oomtvistliga sanningar.

I Korseld ger miljöministern svar på tal och journalisterna konstaterar att Wetterstrands enkla resonemang, om att tåg är lösningen som gör förbifart Stockholm onödig, inte håller för närmare granskning.

Det är sant att Wetterstrand är en duktig demagog, men hennes inlägg domineras av enkla, men ofullständiga, svar på problem. Det enkla tilltalar - det är ju så lätt att lösa problemen, varför försöka krångla till allting?

För flera år sedan debatterade hon energi med Lars Leijonborg, som upptäckte bristerna i logik och sammanhang och kom igen och kunde göra slarvsylta av Wetterstrands demagogik.

För miljöns och framtidens skull behövs Alliansregeringen, inte en vänsterkoalition där ett verklighetsfrämmande och demagogiskt parti som MP får härja fritt!


---

SvD, DN

---

lördag 26 december 2009

Fall för Genuspolisen?

TT har så här strax före årsskiftet skickat ett meddelande om att medellivslängden fortsätter att öka och flera tidningsredaktioner har i nyhetsbristens julhelg lyft upp notisen.

Det som genuspolisen troligen kommer att slå till mot är att meddellivslängden har ökat mer för män än för kvinnor. Givetvis genomslag för patrialkaliskt samhälle, eller hur?


----

SvD, DN, Expressen, Aftonbladet

---

onsdag 23 december 2009

Rimhjälp till oppositionen

Så här i juletid är det ju populärt med rimsmedjor. Oppositionen lär ju behöva hjälp med ganska mycket när opinionsmätningarna går neråt (det brukar bli så när partier som bara opponerat utan egen politik slutligen blir tvingade att visa sina kort). Därför vill jag bidra med några rim inför julen.

Till Sveriges Väljare
(ett stort paket med texten: "öppnas efter valet 2010"):

Det påstås vi vill höja skatten,
men inte förrän efter valnatten.

Förutom skatter, våra paket fylls av enbart luft,
det förstår ju varje väljare med förnuft!

---

SvD, SvD

---

tisdag 22 december 2009

Serbien vill vara med i EU!

I Dagens Nyheter välkomnas Serbiens ansökan om medlemsskap i EU. Jag instämmer i detta och i de reservationer som finns för nödvändiga reformer innan det kan bli verklighet.

I min vetenskapliga gärning var jag inbjuden till en konferens i Belgrad i juni förra året. Förutom de medicinskt vetenskapliga diskussionerna var det mycket givande att diskutera situationen i Serbien med dessa kollegor. Det gick inte att missta sig på den glädje och lättnad de kände efter det val som just hållits: parlamentet fick en stabil EU-vänlig majoritet. Kollegorna vittnade om det hopp som började få näring när de inskränkta nationalisterna fått ett minskat inflytande.

Liknande positiva tongångar har jag även mött vid andra konferenser i forna Jugoslavien, inte minst i Slovenien, medlem i EU sedan flera år. Det finns så mycket band mellan dessa länder: släktningar, goda vänner, kollegor och även stor språklig gemenskap.

Ytterligare ett bevis för hur viktigt EU är för freden i Europa!

---

Se även SvD

---

SAAB i platta paket?

Det börjar lacka mot jul och tidningarna skriver om Spykers miljardär med säte i Nederländerna. Hur är det, är inte stiftelserna som äger IKEA baserade i Holland? Är det på väg mot SABB i platta paket? Det som talar mest emot det är väl Kamprads känsla för vad som är bra affärer och hålla sig till det IKEA är bäst på...

---

SvD, DN, SvD

---

Rätt väg om sjukförsäkring och arbetsförmåga

Oppositionen rasar - Alliansregeringen förtydligar och klarlägger. All demagogisk svartmålning av förändringar i sjukförsäkringen faller på hälleberget.

De som fortfarande tror att vänsteroppositionen har något alternativt förslag bör lämpligen analysera alla skuggbudgetar!

All heder åt Cristina Husmark Pehrson och Sven Otto Littorin som på måndagen visade beslutskraft och regeringsduglighet - klara regler för vilka ersättningsnivåer som ska gälla och hur de ska fastställas.

---

SvD, SvD, DN, Expressen, Aftonbladet,

SvD 23/12:
"Försäkringskassan visar: arbetslinjen fungerar"

---

måndag 21 december 2009

Bravo Gunilla Carlsson

I dagens Rapport framkom att fem avdelningschefer på SIDA kritiserar Gunilla Carlsson därför att hon kräver att biståndsprojekt ska vara effektiva och leda till långsiktiga förbättringar.

Avdelningscheferna på SIDA hävdar att detta inte är möjligt - lika lite som att påvisa ett samband mellan husläkarreformen och folkhälsan (fast detta har ju avdelningschefen fått om bakfoten - husläkarreformen hade primärt med befolkningens tillgång till hälso- sjukvård utan att behöva söka sjukhusens akutmottagningar; och här har man sett problem: ju fler husläkare desto fler remisser till specialistvården... Så det var dubbelt fel).

Det värsta är attityden - vi vet bäst, det går inte att utvärdera och ställa krav på vår verksamhet! Men ursäkta, se kritiskt på alla projekt genom åren: vilka har varit bra? vilka har inte lett till någon större utveckling? vilka har indirekt gett stöd till mindre önskvärda utvecklingar? (Cubas krig i Angola, Bai Bang, tjänstebilar på vift mm, mm)?

När alla andra verksamheter som finansieras med skattemedel åläggs krav på kvalitetskontroll, varför ska SIDA vara undantaget. Se till exempel kraven på sjukvården med tvingande krav på ledningssystem för kvalitet, vilket innebär inte bara dokumentation utan även uppföljning och att vunna erfarenheter tas tillvara för den fortsatta verksamheten!!

När jag tidigare undrade över SIDAs akuta ekonomiska problem, trodde jag mest att det berodde på att man saknade ett vidare perspektiv och kunskap om budgetuppföljning. Med dagens uttalande förefaller det snarare som att det finns ett aktivt motstånd mot ett modernare och effektivare bistånd!

Hurra för Gunilla Carlsson! Det verkar som om några avdelningschefer på SIDA skulle fundera på att söka sig till verksamheter utan krav på uppföljning och tillvaratagande av erfarenheter...

---
SvD, Rapport

---

Gymnasieskolan och arbetslösheten

I dagens SvD går tre LO-ekonomer till storms mot Alliansregeringens satsning för att få fler ungdomar i arbete. Tyvärr glappar det betänkligt i resonemangen.

Man konstaterarar att många unga vuxna saknar fullständiga betyg från gymnasiet och menar att det enda problemet med detta är möjligheterna till att komplettera teoretiska studier i efterhand. Total tystnad råder om orsakerna till avhopp och ofullständiga gymnasiebetyg. Det är mycket troligt att det finns två huvudorsaker:

(1) socialdemokraternas verklighetsfrämmande krav på att alla gymnasieprogram direkt ska ge kompetens att söka till universitet och högskolor. Elever som inte är motiverade till teoretiska studier men som mycket väl kan vara framgångsrika i mer praktiska sammanhang, varför ska de tvingas till teoretiska studier för att lära sig praktisk yrkeskunskap? Varför ser (S) ner på praktiska yrkesutövare??

(2) antagningsregler och tillgodoräknanderegler som missgynnar de studenter som inte hoppar av gymnasiet för att skaffa sig fördelar genom kompletteringskurser.

Båda dessa aspekter har Alliansregeringen kommit med reformer för att ställa till rätta. Från vänsterhåll har det påståtts att detta skulle vara för att hindra dem som går yrkesinriktade program från högre studier. Men det stämmer inte. En vuxenutbildning, som är öppen för dem som i ett något senare skede i livet fokuserar på fortsatta teoretiska studier och inte lägger alla resurser på ungdomar som hoppat av gymnasiet för att få högre betyg eller som läser in kurser som man av taktiska skäl valt bort i gymnasiet, är mer samhällsekonomiskt effektiv.

---

Se även Mats Gerdaus skolblogg: Om Komvux uppgift och betyg Lärlingsutbildning, Yrkesvux

söndag 20 december 2009

(S) odlar SD-sympatier

Det sägs att i krig och kärlek är allt tillåtet, men uppenbarligen anses detta även gälla politiken, i varje fall när det gäller (S). Länge har man odlat myten om att Alliansregeringen skulle önska stöd från ett SD i en kommande Riksdag. Dock har Mona Sahling inte varit lika meddelsam beträffande den röd-gröna gruppens inställning.

I samband med att jag kritiserat SD för att lyfta fram stopp för "massinvandring" som någon form av kultur, uppmärksammades jag på hur Dalademokraten i början av året ger just sådana signaler som SD använder för att odla sina främlingfientliga åsikter. I Dalademokraten skrev man nämligen rubriken "Analfabeter får bidrag för studier" när det i själva verket handlade om att Borlänge kommun skulle få extra bidrag eftersom ovanligt många av de flyktingar man tagit emot där bedömdes vara analfabeter. Mer pengar till kommunen för att kunna anställa lärare för att avhjälpa analfabetism. Men genom (förhoppningsvis) ogenomtänkt rubriksättning föder man SDs främlingsfientlighet - den som bara läser rubriken kan inte förstå annat än att det är pengar i handen till flyktingar, inte fler arbetstillfällen i Borlänge och flyktingar som snabbare kan komma i arbete...

För välfärden behöver Sverige arbetskraftsinvandring!

---

Se även Kent Persson

---

M-svar om brottslighet

Kristina Alvendal svarar i dagens SvD på Jämtin och Bodströms artikel som jag kommenterade i tidags.

Slutsatsen är densamma som tidigare i veckan: för tryggheten är en Alliansregering ledd av moderaterna bäst. (S) odlar demagogiken och struntar i verkligheten.

---

torsdag 17 december 2009

Upphovsrätt - inte en skyldighet

På DN-debatt idag: Moderaterna föreslår att upphovsrättshavare ska kunna avsäga sig upphovsrätten. Ett steg i rätt riktning - upphovsrätt ska vara en rättighet, inte en skyldighet. Därför är det helt i linje med det liberala moderata synsättet att den som har rättigheter kan avsäga sig dem!

När det gäller nedladdning: är det nedladdarna eller de som "laddar upp" som primärt bryter mot upphovsrätten? Om någon bryter sig in i en bank och plockar åt sig pengar, då är det kriminellt. Om personen i stället lägger ut dem på trottoaren utanför - då verkar de som plockar upp pengarna vara viktigare att jaga än de som lägger ut dem? Den fråga jag ställer mig är: varför är nedladdarna viktigare att jaga än uppladdarna (som är mycket färre)?

----

DN, SR, Moderaterna, Kent Persson

----

onsdag 16 december 2009

Formell och reell lärarbehörighet

När den nya skollagen presenterades gjorde Jan Björklund ett stort nummer av behöriga lärare och gjorde jämförelsen med att man väl inte vill bli opererad av en obehörig läkare. Som legitimerad och specialistkompetent läkare kan jag inte låta bli att fundera över vad "obehörig läkare" skulle stå för. Om det handlar om att inte vara specialist i en kirurgisk disciplin så är ju inte alla operatörer runt om i landet färdiga specialister...

Men tillbaka till skollagen och kravet på behöriga lärare. Det är viktigt att skilja på formell och reell behörighet. Som påpekats från flera håll, inte minst in kommentarer på Mats Gerdaus skolblogg och i SvD, finns många ytterst kompetenta lärare inte sällan med en längre akademisk utbildning som borgar för gedigna faktakunskaper, men som kan sakna vissa formella meriter i form av genomgången lärarutbilding. Denna grupp med hög kunskapskompetens får inte blandas ihop med en grupp individer utan egentlig utbildning efter grundskola och gymnasium. I debatten verkar det som att alla icke formellt behöriga tillhör den senare gruppen!

Det har ju redan konstaterats att nedmonteringen av lärarutbildningen som Göran Persson styrde med fast hand på 1980-talet får konsekvenser för t ex matematik-kunskaperna. Så mycket större anledning att inte ytterligare utarma skolan på lärare med goda faktakunskaper!

Behovet av lektorer - med vetenskapligt arbete inom ett huvudområde för undervisningen - har påtalats. Det är utmärkt, men då måste det även vara möjligt att med en rimlig insats i tid komplettera t ex en ingenjörsexamen toppad med avhandlingsarbete med någon form av pedagogisk orientering för att erhålla behörighet som lärare. Om allt avhandlingsarbete för lektorer i grund- och gymnasieskola skulle ske inom lärarutbildningarnas ram är det svårt att se att det skulle bli en reell kompetenshöjning. Lärarutbildningarna har ju inte fått nådig kritik i Högskoleverkets granskningar,även om det blivit något bättre det senaste året (inför hotet om förlorad examensrätt)!

---

DN EXPRESSEN

---

tisdag 15 december 2009

Wennerholm i topp igen!

Den samlade vänsteroppositionen kommer säkert att ropa högt om att bedrägerierna inom Norrtäljetrafiken (SvD, DN) visar att det inte går att lägga ut verksamheter på entreprenad (vänsterpartiet lär väl som vanligt tillägga att det är kapitalismens sammanbrott).

Det är bra av SL och dess styrelseordförande Christer G Wennerholm att sätta ner foten, utreda och häva avtalet när avtalsbrotten är uppenbara.

Den allmänna lärdomen av detta är dock INTE att upphandling är fel, utan att politiken måste fortsätta att utveckla uppföljning av gjorda upphandlingar och andra beslut - blev det som vi tänkt oss, eller måste vi göra ändringar...

Mantrat bör alltså vara: spräng monopol - öka konkurrensen och valfriheten - följ upp, följ upp, följ upp...

--

Gomorron (S) - mer floskler och gammalt gods!

I gårdagens SvD skriver Carin Jämtin och Thomas Bodström att (S) ska krafttag mot brotten.

Men ärligt talat: vad av detta är inte redan på gång eller redan infört?
Det verkar som om man lånat rubrikerna från Moderaterna, men inte haft tillgång till HUR det ska genomföras. Där finns bara lite vaga antydningar.

Alltså är det som vanligt: mycket prat och ingen verkstad; inga visioner och vägar att nå dit. Det nu så välbekanta receptet: lite floskler, antydningar om kommunala jobb - allt baserat på konkreta Moderata idéer men med den skillnaden att (S) inte vet hur de ska genomföras...

----

söndag 13 december 2009

Kultur enligt Sverigedemokraterna

Jag har fått ett flygblad från Sverigedemokraterna. Som de flesta politiska flygblad innehåller det inte mycket substans.

Den lätt förklädda xenofobin avslöjar dock sig själv. Den första rubriken i "Sverigedemokraternas mål" är "Gemensam kultur i Sverige". Här skulle man ju kunna tänka sig att SD gav exempel på vad som är äkta gemensam kultur i Sverige och hur man vill stödja, uppmuntra och utveckla den.

Men icke, det handlar enbart om att stoppa det man kallar massinvandringen. Några till intet förpliktigande ord om "skyddsbehövande" och tillfälligt uppehållstillstånd följs av att de som inte accepterar svenska normer och regler bör återvända.

Något annat handlar inte SDs Gemensamma Kultur i Sverige om. För dem är kultur lika med att hindra invandring. Och man använder inte flyktingbegreppet utan ett annat uttryck. Det kan knappast innebära annat än att man avser ett mycket mer begränsad krets än de som omfattas av flyktingdefinitionen.

Det märkliga är att man alltså säger helt nej till arbetskraftsinvandring. Lite längre ner i samma flygblad nämner man behovet av hög personaltäthet i åldringsvården. Redan nu är många anställda i åldringsvården nyanlända svenskar.

Sverige behöver arbetskraftsinvandring för att klara välfärden nu och än mer i en snar framtid. Men fackföreningar har aktivt motarbetat arbetskraftsinvandring och under många år har i praktiken bara flyktinginvandring varit tillåten. Det måste ändras, och en ändring är på gång. Det är nödvändigt för att klara välfärden i framtiden. Däremot måste Sveriges mottagande bli bättre: effektivare språkundervisning och att tillåtas att försörja sig själv.

SD anser att kultur är att hejda invandring. Om SD fick råda skulle välfärden raseras. SD är inte för framtiden utan ett tomt eko från en mörk forntid. Enkla lösningar utan tillräcklig eftertanke löser inte problem, utan skapar dem.

---
DN, SvD

Gymnasielektorn på väg!

Jag har tidigare bloggat om behovet av forskarutbildade lärare främst i gymnasiet.

I dagens TV4-morgon var det en snabb telefonintervju med skolminister Jan Björklund. Där gavs beskedet att ett regeringsförslag baserat på lärarutredningen kommer på att gymnasielektorer kommer att (åter)införas. Enligt utredningen handlar det om att doktorsavhandling i ett ämnesområdet relaterat till undervisningsområdet skall berättiga till utnämning till gymnasielektor.

Denna reform är oerhört viktig för skolan. Dels innebär det att fackkunskaper i undervisningsämnet premieras vilket är oerhört betydelsefullt för hela skolans kunskapsutveckling. Dels innebär det även en utökad bas för svensk universitetsforskning - doktoranderna utgör en väsentlig del av av den "apparat" som producerar forskning. Om förslaget dessutom utformas så att den som har disputerat i ett relevant ämnesområde kan komplettera med pedagogisk utbildning för att erhålla grundkompetens som lärare, då breddas karriärmöjligheterna för unga forskarstuderande som efter doktorsexamen i allmänhet har ganska begränsade möjligheter att fortsätta som karriärforskare.

---

SvD

---

Sjukförsäkringsdebatten - saklighet eller populism

Olle Svenning i Aftonbladet har i ledare beskrivit sjukförsäkringsdebatten som en moralisk förlust för Fredrik Reinfeldt. Det är en beskrivning som enbart är en del av socialdemokratins politiska kamp. Som jag tidigare bloggat har vänsteroppositionen i praktiken inget alternativ, men man är nog innerst inne tacksam för att själva slippa göra något åt det problem man skapat. Den ärliga rubriken borde ha varit "vi vann debatten, men vi har inte råd att vinna sakfrågan". Så vänsteroppositionen är propagandistisk vinnare, men knappas moraliskt.

Anna Dahlberg i Expressen har idag en ledare som med ytterligare fakta belyser det som alla politiker i socialförsäkringsutskottet känner till, men som vänsteroppositionen väljer att blunda för.

I dagens SvD skriver PJ Anders Linder: "När Försäkringskassan i torsdags rapporterade att de har gått igenom sin statistik, och att det inte är fler cancersjuka som får sin sjukskrivning avbruten efter sex månader idag än vad det var före regeringens reform, var ingen intresserad av att lyssna."

Det går inte att tolka på annat sätt än att vänsteroppositionen har tagit efter de främlingsfientliga krafterna genom att i första hand söka snabb populäritet med enkla frågor, även om de är fel!

--

lördag 12 december 2009

Prioritera anti-mobbningsarbete eller dokumentutveckling?

I dagens SvD finns en artikel som fokuserar på bristen på program mot mobbning. Uppgiften att 9 av 10 skolor saknar program för aktivt arbete mot mobbning.

Det är mycket allvarligt om det är så. Men innan 90% av skolorna brännmärks som mobbningspositiva är det viktigt att fundera över om det kan finnas utrymme för alternativa tolkningar.

Det går inte att utesluta att Skolinspektionen i sin rapportering gör samma strikta tolkning som föregångaren Skolverket gjorde vid sin senaste inspektion på Lidingö våren 2008 (innan Skolinspektionen lösgjorts från Skolverket). I rapporten uttrycktes då att några skolor saknade plan för likabehandlning, men vad ämbetsverket menade (i lekmannatermer) var att likabehandlingsplanerna inte uppfyllde alla formella krav. Det må vara formellt juridiskt korrekt, men avspeglade inte verkligheten - och bristerna i formalia gick snabbt att åtgärda, eftersom det finns aktiva likabehanlingsplaner i alla Lidingös skolor.

En annan aspekt som bör nämnas i sammanhanget är Skolverkets rapport om olika antimobbningsprogram, där slutsatsen var att de är dyra och saknar vetenskaplig grund. Men en granskning av Skolverkets rapport visade att ovetenskapligheten låg i att ingen teori presenterades som grund för respektive program. Någon utvärdering av effekten hade man inte gjort. Det har däremot Brottsförebyggande Rådet gjort, och presenterat resultaten betydligt mer kondenserat och koncist än Skolverkets förkastelsedom.

Det allvarligaste i den refererade artikeln i SvD är uppgiften om skolor som inte reagerar när elever eller föräldrar ber om hjälp med mobbning. Skolan måste ta alla sådana signaler på allvar! Det kom signaler till utbildningsnämndens moderater för några år sedan och vi tog initiativ för att stimulera och effektivisera arbetet mot mobbning. Bland annat ledde det till att skolor förbättrade informationen till elever och föräldrar.

En slutsats är därför att om skolan inte lyssnar finns även möjligheten att kontakta ansvariga politiker - något som i bästa fall kan leda till åtgärder för att förbättra det som inte fungerar som det ska! Barn- och elevombudsmannens hjälp handlar mest om skadestånd till den drabbade, medan den politiska nämnden givetvis ska se till att systemen (rutiner) förändras.

---

Kommunal inkomstkälla: signering av vuxenutbildningsbetyg!

I gårdagens DN och i dagens SvD kommenteras att Ljusdals kommun utfärdat betyg för genomgångna vuxenutbildningskurser. Den förklaring som ges är att ett företag tidigare utfört vuxenutbildning på uppdrag av kommunen, men de senaste åren har kommunen bara utfört uppdrag åt utbildningsanordnaren: signering av den privata utbildningsanordnarens kursbetyg.

Utöver frågan om hur detta kunnat pågå under längre tid, väcks ju även frågan om varför inte även vuxenutbildningen kan auktoriseras och ställas under granskning så som fristående grundskolor och gymnasier har rätt att ställa ut betyg. Mats Gerdau har redan anvisat den vägen till ökad rättvisa, rättssäkerhet och valfrihet i vuxenutbildningen!

---

S-omvandling = trolleritricket som är mest luft

I dagens SvD skriver Claes Arvidsson en ledare om det socialdemokratiska illusionsnumret att omvandlas utan att omvandlas.

På ytan verkar det som nyorientering med acceptans av friskolor mm. Men i det dagliga politiska arbetet attackeras enskilda förskolor och fristående skolor. Trots att Lidingö har ett lagligt och väl fungerande pengsystem kommer olika förslag om att t.ex. lyfta ut lokalkostnaderna ur pengsystemet. Den enda nettoeffekten av detta blir minskad ersättning till icke-kommunal verksamhet.

Kristina Alvendal har publicerat rapporten Fungerar samma politik i Stockholm och Grängesberg? (pdf nedladdningsbar). Där överförs Grängesbergs kommunala aktiviteter till Stockholm: 90 års socialdemokratiskt styre, högre kommunalskatt, lägre effektivitet och avskaffad valfrihet i skola och förskola. Till tröst skulle det dock finnas 32 kommunalt drivna och skattesubventionerade bowlinghallar.

---

Rätt sätt att sänka skatter för pensionärer

Den socialdemokratiska demagogiken går ut på att ge pensionärerna fått höjd skatt. Det är inte sant, men det hindrar inte ryktesspridningen...

I dagens SvD skriver Cristina Husmark Pehrsson och Sven Otto Littorin om hela bilden. Förvisso har skatten SÄNKTS för dem som arbetar, men även för pensionärer. I det fallet har sänkningen gjorts så att den gynnar de pensionärer som har de lägsta inkomsterna. Så har inte (S) agerat.

---

torsdag 10 december 2009

Provvalsresultat

Nu har resultaten från provvalet till Riksdag och Landsting kommit.

I Riksdagsprovvalet kom jag på en hedrande plats 38 i en krets som för närvarande har 17 moderata riksdagsledamöter. Avancemang på till valbar plats är knappast realistiskt, eftersom varken ålder eller kön gör mig unik på listan. Men jag vill tacka alla moderater som stött mig och gratulera Björn Samuelson och Anna Rheyneclaudes Kihlman till deras utmärkta resultat.

I Landstingsprovvalet kom Paul Lindquist på tredje plats, Kjell Treslow på sjätte plats, undertecknad på sjunde och Inger Granlund på åttonde plats. En stark Lidingökvartett - stort tack till stödet från partivännerna. I valkretsen finns denna mandaperiod 7 moderata landstingsledamöter så det blir en spännande tid fram till den slutliga nomineringsstämman för att se om jag blir kvar på plats nummer 7!

onsdag 9 december 2009

Kunskap som valfråga: 5. Avgiftsfria muséer

Dagens Nyheter har tagit upp en rad teman som man antar ska bli tunga i valrörelsen. Uppenbart besatta av tanken på symmetri finns det alltid fem punkter under varje rubrik...

Eftersom kunskap på olika nivåer är mitt huvudintresse, kan jag inte låta bli att kommentera dessa:

5. Avgiftsfria muséer
Detta är den tunnaste delen - i varje fall om man ser till kunskapsuppbyggnaden i Sverige, vilket verkar vara bevekelsegrunderna i DN. Frågan är dock i vilken form muséer ska finnas i framtiden, där tillgång till kunskapsbaser via internet redan idag spelar en allt större roll. Däremot är upplevelsen av att se ett konstverk eller ett historiskt fynd "i verkligheten" viktig, inte minst för den emotionella förståelsen. Personligen anser jag att muséernas utveckling till moderna multimedia centra är viktigare att diskutera än förekomsten av besöksavgifter eller ej. Motiveringen att besöken gått ner sedan avgifterna återinförts räcker inte - har kunskapsuppbyggnaden i motsvarande grad påverkats?

---

Kunskap som valfråga: 4. Befria forskningen

Dagens Nyheter har tagit upp en rad teman som man antar ska bli tunga i valrörelsen. Uppenbart besatta av tanken på symmetri finns det alltid fem punkter under varje rubrik...

Eftersom kunskap på olika nivåer är mitt huvudintresse, kan jag inte låta bli att kommentera dessa:

4. Befria forskningen
I denna del resoneras om den skadliga inverkan som sker när politiker försöker styra forskningen så att den blir "samhällsnyttig". Det är sant, men det finns ytterligare problem.

Avsaknad av mångfald
För några decennier pågick "fri forskning", dvs individer som var lärare och forskare på universiteten bedrev forskning efter eget intresse av att få svar på frågor och bidra till kunskapsuppbyggnad. Givetvis var inte all forskning av högsta kvalitet, men det fanns en mycket stor mångfald - många olika idéer prövades och totalt sett blev det både bredd och djup i kunskapen. Nu ser den akademiska världen helt annorlunda ut. En professor vid en medicinsk fakultet måste i princip skaffa stora externa anslag bland annat för sin egen lön. Snart finns inga forskare med breddkunskap kvar, snabba forskningsresultat i smala områden prioriteras stenhårt.

Kommersialieringen av forskningen
Nu är det populärt att från politiskt håll kräva att grundforskning och annan universitetsforskning snabbt ska kunna överföras i kommersiell användning. Universitetsledningar tycker likadant eftersom det kan leda till andra inkomster än enbart tynande statsanslag. Men det finns en allvarligare sida av detta. Ren grundforskning - grundläggande studier av okända aspekter - lönar sig inte. Kunskapsuppbyggnaden hämmas och om några decennier är den akademiska breddkunskapen förlorad. Till detta kommer att den kommersiellt lönsamma forskningen, den har vi ett näringsliv som kan ta hand om!!

---

Kunskap som valfråga: 3. Avgift på högskolan

Dagens Nyheter har tagit upp en rad teman som man antar ska bli tunga i valrörelsen. Uppenbart besatta av tanken på symmetri finns det alltid fem punkter under varje rubrik...

Eftersom kunskap på olika nivåer är mitt huvudintresse, kan jag inte låta bli att kommentera dessa:

3. Avgift på högskolan
För en libertarian vore det naturligt att hävda att den högsta utbildningen ska avgiftsbeläggas. Men argumentet att avgiften ska kunna betalas med studielån är inte helt hållbart. Även om det går att låna till studier, så är det en regel som får många potentiella studenter att avstå, i synnerhet de med en bakgrund där erfarenheter av studielån och högre studier saknas. Det innebär att redan behovet av studielån för vissa grupper är en hög tröskel.

Däremot borde alla som avser att påbörja högre studier stimuleras att göra riskbedömingar - kan denna utbildning leda till arbete? kan lönen för ett sådant arbete klara kostnaderna för att betala av på lånen. Det är skrämmande att höra olika välutbildade människor utbrista i klagan: jag som är så välutbildad men utan jobb - varför utbildar man till arbetslöshet?

---

Kunskap som valfråga: 2. Se Matematiken

Dagens Nyheter har tagit upp en rad teman som man antar ska bli tunga i valrörelsen. Uppenbart besatta av tanken på symmetri finns det alltid fem punkter under varje rubrik...

Eftersom kunskap på olika nivåer är mitt huvudintresse, kan jag inte låta bli att kommentera dessa:

1. Se Matematiken
Helt uppenbart har kunskaper i matematik sjunkit hos eleverna - kopplingen till lärarutbildningen är inte svår att se (se Mats Gerdaus skolblogg)=.

Intressant är att t ex Hersby gymnasium på Lidingö inför en speciell kurs om problemlösning i matematiken - mindre räkna och mera tänka. Det svarar väl mot de något vaga funderingar artikeln i DN framför med jämförelser med matematikundervisning i Japan.

----

Kunskap som valfråga: 1. Bättre Lärare

Dagens Nyheter har tagit upp en rad teman som man antar ska bli tunga i valrörelsen. Uppenbart besatta av tanken på symmetri finns det alltid fem punkter under varje rubrik...

Eftersom kunskap på olika nivåer är mitt huvudintresse, kan jag inte låta bli att kommentera dessa:

1. Bättre lärare
Här resoneras om bra och dåliga lärare, att öka andelen av de förra och minska de andra. Man verkar ha inspirerats av Maria Stockhaus som tagit upp den viktiga frågan om att bra lärare ska ha bättre betalt. Väsentligt är dock att utvärdering gjord av elever motsvarar de mer djuplodande test som gjorts i Malmö: eleverna svarar på ett flertal frågor: Har du fått den hjälp du behöver? Har du blivit sedd av din lärare? Har undervisningen varit intressant och stimulerande? .. och liknande.

Däremot beskriver DN väldigt lite om kunskapsbrister hos lärare, till följd av den nedgraderade lärarutbildningen där dåvarande skolministern Persson såg som en speciell fördel att lärarna inte skulle ha så goda kunskaper, för "då är dom bättre för eleverna" lär han ha uttryckt sig i en EKO-interjvu.

Tidigare var det en klar merit att gymnasielärare hade doktorerat i något av sina huvudämnen - även om forskarutbildningen på senare år än mer inordnats i ett "linjeliknande system" så kan både akademisk forskning få sig en kick av att blivande lärare skulle ha nytta av att ägna sig åt forskning samtidigt som skolan skulle återfå en personlig kontakt med forskningsvärlden!

En annan aspekt av lärarnas status där socialdemokratin effektivt arbetat för att sänka lärarna är arbetet med att reducera lärare till något slags kontorspersonal med stämpelur, arbetstid 9-17 och fem veckors semester (trots att eleverna har längre ferier). Jag har själv undervisat mycket i perioder. Förvisso på högskolenivå, men att vara lärare är inte samma sak som att arbeta på ett kontor - förberedelser, genomförande och avspänning är mycket mer av scenshow, teater. Till detta kommer "efterarbete" - sätta ihop uppgifter och kunskapskontroller, bedöma och poängsätta, elevkontakter och möten med föräldrar. Läraryrket är DELS ett KUNSKAPSYRKE, DEL ett KONSTNÄRSYRKE. Där passar inte kontorstider...

---
Se även blogg om läroverkslektorer!

---

Föräldramöte om skolmat

I kväll var jag på föräldramöte om skolmaten med Gunnel Eklöf, ordförande i Utbildningsnämnden, och Cecilia Vikström, områdeschef för Källängen. Till mötet kom ett femtontal föräldrar, däribland några bakom bloggen Bra Skolmat.

Vi gav först lite bakgrundsfakta om hur det fungerar på Lidingö med decentraliserad budget ute på skolorna - alla förskolor och skolor får en bestämd "peng" för varje barn eller elev (belopp varierar med åldern). Varje skoldag serveras i storleksordningen 7000 portioner. Kostnaden per portion (råvaror + personal men ej inklusive lokaler och fast köksutrustning) i storleksordningen 20-22 kr. Det finns 7 tillagningskök: ett i varje skolområde samt ett i vart och ett av gymnasierna.

Just nu finns bara två stora entreprenader; ungefär hälften för Sodexo och hälften för ISS.

För den nya upphandlingen är majoriteten i Utbildningsnämnden för att föra ut besluten så mycket det går till skolorna. Ju närmare barnen, föräldrarna och budgetansvaret besluten kan tas, desto bättre anser vi att det är för en säker kvalitetsutveckling.

Det kom många initierade, intressanta och konstruktiva förslag från föräldrarna. Det stora engagemanget hos dessa föräldrar är nog en orsak till att flera starkt förespråkade stark politisk styrning av skolornas matupphandling. Detta krav grundades i stadens vision om hälsa och landets bästa skolor. Med bakgrund i att många föräldrar som är aktiva i föräldraråd känner att matfrågorna inte alls behandlas i skolorna uttalades en osäkerhet om skolorna bryr sig. Det finns dock en stark politisk vilja att maten diskuteras ute i skolorna. Att frågan uppfattats som perifer de senaste åren beror på att upphandling och ansvar för uppföljning inte legat primärt på skolorna utan centralt i administrationen.

Många bra synpunkter på vad som är bra skolmat kom fram. Det som var ett gemensamt drag var att alla onödiga tillsatser måste bort och att halvfabrikat så långt det är möjligt ska undvikas. Några framförde önskemål att populära maträtter som köttbullar inte skulle serveras. Viktigt är att barnen äter så att de orkar med den resterande delen av skoldagen. En liten reflektion är dock att även smakligheten spelar roll - hur hälsosam maten än är och hur korrekt den är tillagad - om barnen inte gillar den äter de dåligt...

Från politiskt håll framförde vi att en decentralisering av av besluten kan ses som ett första steg. Flera föräldrar tryckte starkt på möjligheten att laga mat på alla skolor (många förskolor har redan lokal tillagning). Men kostnaden för stora ombyggnader och investeringar innebär att lokalkostnaderna stiger. Det är i varje fall inte aktuellt inför den kommande upphandlingen, men det är givetvis öppet för skolor att undersöka vilka möjligheter som finns lokalt och vad det skulle kosta - som en förberedelse för framtida upphandlingar.

Se även tidigare bloggar: inför mötet, om upphandling och decentralisering

Rätt och fel om sjukförsäkringen

Den senaste tiden har debattens vågor gått höga om reformeringen av sjukförsäkringen i Sverige. Den för en gångs skull samlade oppositionen, och som det verkar nu även förenade med facket på Försäkringskassan, har målat upp en bild av det framtida Sverige och Alliansregeringen som får socialdemokratins tidigare valfilmer av Roy Andersson att framstå som positiva och sanningsenliga.

I dagens SvD redogör Cristina Husmark Pehrson och Sven Otto Littorin om behov, avsikter och utformning av reformen.

För min blogg igår har jag fått kommentarer om just att det är fel att tvinga människor som är så sjuka att de inte kan arbeta att arbeta. Och detta trots att alliansen både i Riksdag och Regering klart uttalat syftet SAMT att om det visar sig att regelverket tolkas eller på annat sätt används på ett sätt som inte avsetts, då ska regelverket justeras. Men när den samlade vänsterns propagandamaskin gått igång är det svårt att få fram vad som i själva verket är på gång. Min fråga kvarstår därför: bedriver den samlade vänstern ett cyniskt röstfiske där man inte bryr sig om den oro människor känner bara för att vinna ett taktiskt-politiskt spel?

Det är därför väsentligt att notera vad Socialförsäkringsutskottet (enligt SvD) har gjort för att förtydliga förslaget. Det är värt att notera att oppositionen är med på majoritetens förslag till förändringar; visserligen vill man gå längre, men man har uppenbarligen inte sagt nej till allt - även där inser man behovet av förändring och är säkerligen tacksamma över att Alliansregeringen har att genomföra det hela medan oppositionen kan fortsätta att utåt vara emot allt utan att tydligt beskriva vad man har för eget alternativ. Brukar inte det kallas opportunism eller populism?

Samma gäller oppositionens spel om att inkomstklyftorna ökar. Men det är en relativ förändring. Man tar inte med informationen om att alla fått mer (SvD) - men det stämmer ju inte med den nidbild man vill sprida...
Se även Paul Lindquists blogg

---

I förrgår skrev ELISABETH HAMILTON, f.d. länsdirektör för Försäkringskassan i Jönköpings och Kalmar Län, ett mycket viktigt inlägg i SvD i debatten om sjukersättning och arbetsförmåga. Jag instämmer till fullo i att man som läkare i de allra flesta fall av långtidssjukdom inte kan göra en korrekt bedömning av arbetsförmåga (eller arbetsOförmåga) till följd av sjukdomen, i varje fall inte baserat på medicinsk vetenskap eller beprövad erfarenhet, utan det blir patientens egen bedömning och den blir absolut inte sämre av att patienten själv står för den och direkt kan diskutera med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen om rehabilitering och andra möjliga vägar att gå vidare. Däremot kan läkaren givetvis intyga alla i sammanhanget väsentliga medicinska fakta och bedömningar!

---
SvD, DN
---

tisdag 8 december 2009

Sjukpension eller hjälp tillbaka - empati eller cyniskt röstfiske?

Nu skallar ropen från oppositionen: Regeringen faller på förändringarna i sjukersättning.

Som kritisk mottagare av uttalanden från dessa oppositionspolitiker måste man fråga sig vad som är äkta empati och vad som är cyniskt uttänkt röstfiske.

Både från oppositionen och från olika fackförbund har det lyfts fram enskilda individer som "drabbas" av de nya reglerna. I några fall har det varit berättigat och Regeringen har i samarbete med Riksdagens stöd kunnat göra förändringar för att ta bort oönskade effekter.

Syftet med motståndet mot principen att om man kan arbeta, så ska man arbeta, är knappast att ömma för alla som "drabbas". När man lyfter fram enskilda fall där det slår snett fördömer man hela reformen. Med retoriska knep får man det att framstå som att samtliga som ska hjälpas från sjukpensioneringens utanförskap till att åter arbeta är svårt cancersjuka, under avancerad medicinsk behandling (till och med inlagda på sjukhus har påståtts vara berörda) eller på annat sätt ömmande fall. Ytterst få inom oppositionen erkänner att det inte går att fortsätta som man gjorde under senaste S-regeringen: sjukskriv när det inte finns arbete eller a-kassa.

Den fråga man måste ställa sig är alltså varför arbetsbrist ska leda till sjukskrivning?

Frågan belyses ur sådana synvinklar både på SvD och DN

----
SvD
---

måndag 7 december 2009

SJ bryr sig bara om daglig-resenärerna!

SJ gillar inte Svenskt Kvalitetsindex undersökning där SJ sjunkit kraftigt i nivå. I SvD säger Ulf Adelsohn att SJs egen undersökning är mycket bättre för den avspeglar daglig-resenärernas åsikter. Det tycker jag är korttänkt av SJ. Vi som åker då och då, några gånger om året, och som därmed inte är införstådda med SJs information, som inte kan kompensera för brister i hemsidans hjälpfunktioner och annan brist på information, vi har ingen talan inför SJ.

Ett kundinriktat företag skulle inte agera som SJs styrelsordförande utan snarast konstatera att "vår egen utvärdering riktar sig till dagliga resenärer" och fortsätta "här verkar det finnas problem för ett kundsegment som vi inte tänkt på" samt "ju mer vi får veta om sådant som upplevs som problem, desto lättare får vi att utvecklas och attrahera fler kunder".

---
Se även DN

---

Var finns den kritiska granskningen?

Är dagens problem för komplicerade för den samlade journalistkåren? Eller är det för jobbigt att kritiskt granska "etablerade sanningar"?

I gårdagens SvD och i SRs Studio Ett (17-timmen) diskuterades KDs förslag om en form av nämnd för att i tid fånga upp unga människor innan de helt spårat ur. Den annars kloke Jerzy Sarnecki tog i med storsläggan - förslaget saknade både vetenskaplig grund och (hävdade han väl med vetenskapliga bevis?) hade kommit till på grund av KD opinionsmässiga läge. Som forskare slogs jag av att Sarnecki INTE sa att sådana nämnder har redan prövats och utvärderats vetenskapligt samt att de därvid visats sakna önskvärd effekt eller kanske till och med varit sämre än dagens svenska system. Nej, Sarnecki slapp undan med att det inte fanns vetenskapligt stöd för att metoden fungerade (men alltså inte att det fanns stöd för att den INTE fungerar...). Var var journalistens kritiska öra? Varför reagerade man inte på denna glidning i sanningshalten?

Ett annat exempel tas upp i dagens SvD - en kritisk granskning av hur den "etablerade sanningen" om klimat förändringarna undgår den kritiska granskning som både skulle vara välgörand, i sanningens namn. För inte kan det väl vara så att världen inte tål sanningen om klimatforskarna?

Att journalister, meteorologer och andra säger att ALLA forskare är överens och att det nu är bevisat att människans aktiviteter har ett avgörande inflytande på klimatförändringarna då borde varje högskoleutbildad individ dra öronen åt sig:
1) När förekommer det (utanför diktaturer) att ALLA är överens?
2) Sedan när kan man bevisa något? Filosofiskt och vetenskapligt falsifierar man hypoteser (dvs bevisar att de inte stämmer). "Klimatforskningen" har på senare år - i varje fall i den "publika domänen" gått ut på att göra motsatsen: verifiera en datorsimulerad modell. Det är därför det är allvarligt att Climategate inträffat - antydan om att resultat anpassas för en viss hypotes.

Det är allvarligt eftersom miljön är livsviktig för oss alla. Vi har inte råd med forskningsfusk. Med en öppen debatt utan misstankar om fusk och falsarier kan det hända att man blir varse andra, värre hot! Mörkläggning och nedtystning hör egentligen inte till vetenskap, men har förekommit i alla tider, när människor varit inblandade! Därför behövs det modiga och kritiska journalister som vågar granska och ifrågasätta...

----

Se även Paul Lindquists blogg

Bra skolor har bra ledning!

Som jag tidigare påpekat i denna blogg är det inte så enkelt som socialdemokrater ofta vill påskina, att det är de socioekonomiska faktorerna som är helt avgörande för elevernas resultat, dvs att i skolor med barn i familjer med små resurser så beror dåliga resultat på familjernas sociala och ekonomiska läge. Pedagogisk forskning visar tvärtom att skolor med barn från socioekonomiskt eftersatta områden visst kan visa oerhört goda resultat, men det kräver då en tydlig pedagogisk ledning och starkt engagemang från skolledning och lärare.

I dagens DN citeras en färsk svensk undersökning från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) som bekräftar detta.

Om en skola fungerar dåligt är det inte i första hand pengar som saknas - i varje fall inte om ett skolpengssystem används.


På Lidingö är alla skolor mycket bra, så väl kommunala som fristående. Även de skolor som har en större andel elever med socioekonomiskt lägre standard fungerar generellt mycket bra. Givetvis beror det på skolledningar och lärare i första hand, men det kan knappast vara utan betydelse att vi som svarar för utbildningspolitiken på Lidingö har satsat på ett skolpengssystem och försöker lägga oss i verksamheten i skolorna så lite som möjligt. Däremot arbetar vi aktivt med att få fram verktyg för att kunna utvärdera skolornas funktion: betyg/meritvärden, kvalitetsenkäter, andel elever som erhållit gymansie- resp högskolekompetens, uppföljning av elever som inte uppnått respektive kompetens, andel barn/elever som fått sitt första handsval tillgodosett, osv.

Skolverkets ovetenskaplig alster har inte haft så mycket konstruktiv information som den aktuella studien. Frågan om vad vi har Skolverket till återkommer alltså!

----

se även Paul Lindquists blogg och Nämndbloggen på Lidingö

----

SJ - professionell eller amatör?

I dagens SvD står att läsa om att SJ tappar enormt i Svenskt Kvalitetsindex. Personligen har jag inget emot att precis som på flyget köpa biljetter med identitetsmärkning, men varför har man inte bemödat sig om att ge bättre service än flyget, i stället för att som nu inte på långa vägar ge motsvarande service.

Några exempel:
- förstaklassvagnar där enda skillnaden mot andraklass är dekaler på fönster och dörrar.
- "vill ni ha kaffe?" frågar konduktören (att kalla det tågvärd är att överdriva). Vill man i stället ha te, blir svaret, "Nä, det tror jag inte att vi har". Den som tackade ja till kaffe får en jetong av konduktören att använda i kaffemaskinen en trappa ner.
- inga klara uppgifter om det finns el-uttag eller ej vid de platser som man eventuellt kan välja mellan.
- på hemsidan saknas massor av information; ofta är hjälp-sidan tom eller ger en "goddag-yxskaft"-information. Har du beställt Taxi? kontakta SJs information (hur då? -ringer man till telefonupplysningen är väntetiden mellan 25 och 45 minuter.

Jag har råkat ut för att SJs bokningssystem brakat samman - man har tagit betalt men anullerat beställningen. Efter över 40 minuters väntan i telefonhjälpen hävs betalningen, men pengarna kommer inte tillbaka förrän efter flera dagar.

Jag förstår att SJ tappar i förtroende. Verksamheten förefaller vara på väg tillbaka till gamla spår: kunden ska stå med mössan i hand och vara tacksam för det som bjuds - inte ställa krav. Är inte kunderna det viktigaste för SJ?

I en kommentar från SJ i SvD uppges att man är förvånad. Det låter som den gamla sketchen "Det hade jag ingen aaaaning om". Ett kundorienterat företag anstränger sig för att få reda på vad kunderna tycker - det räcker inte med att den datoriserade telefonväxeln lovar att spela in samtal att använda vid internutbildning!


-----

se även SvD, DN

-----

söndag 6 december 2009

SAAB och Kina - företagsamhet och cynisk (S)-opportunism

I SvD har berättats om att SAAB delats upp i flera bolag. Man anger även att det finns uppgifter om att ett kinesiskt företag köpt maskiner för tillverkning av en äldre modell.

Det som inte diskuteras när det gäller kinesisk företagsamhet är hur företag från Kina agerat i motsvarande situation tidigare. När brittiska Rover hotades av konkurs för omkring 5 år sedan (en ambitiös brittisk grupp av företagare hade då misslyckats med få företaget lönsamt) fanns det kinesiska intressenter. Alla nationella och regionala nyhetsmedia rapporterade positivt om det kinesiska intresset och allt kapital som kunde sättas in. Men tiden gick, förhandlingar fördes utan att något konkret hände. Till slut gick Rover-koncernen i konkurs och de kinesiska intressenterna köpte ett litet sportbilsmärke och några andra, kommersiellt gångbara smådelar av koncernen.

Jag menar inte att det är något moraliskt eller etiskt fördömbart i ett sådant agerande. Företagsledningarna hanterar kapital som inte ska slösas bort på olönsamma projekt. SAAB gör tekniskt avancerade produkter som dock inte finner tillräckligt många köpare för att vara lönsamma. Det kan därför vara det enda rationella för en kinesisk intressent att vänta på en konkurs och därefter lägga bud på några enstaka delar av SAAB i stället för att betala GM för den olönsamma helheten.

För det svenska samhället måste den främsta prioriteten vara att - om det blir nedläggning - ställa upp med stöd till omställning. Företagsamhet kan inte vara sentimental, men det svenska välfärdssystemet handlar om att alla individer och familjer som är naturligt djupt oroade för vad som kommer att hända och hur deras framtid ska kunna ordnas, de ska veta att stöd kommer att finnas för omställning och en annan framtid. Ett hopp vid köksbordet!

Där framstår sveket från (S) och främst Mona Sahlin som störst: man inbillar dessa utsatta människor att det kan finnas ett alternativ där skattebetalarna skulle gå in och betala för produktion av bilar som inte kan säljas i tillräcklig omfattning. Det må vara att oppositionen ska opponera, men detta cyniska utnyttjande av SAAB-anställdas berättigade oro för vad som kan ske, det är omoraliskt.

---

Se även Göran Skyttes kolumn i SvD tidigare och SvD

---

DN, SvD

Förmyndarsamhället straffar individerna

Asylsökande som skaffar sig arbete får inte arbeta (SvD) därför att de enligt lag inte kan få ett bankkonto utan svenska ID-handlingar. Svenska ID-handlingar kräver folkbokföring, vilket inte uppfylls för dem som inte fått uppehållstillstånd. Och för att få fortsatt arbetstillstånd krävs löneavier som bevis på anställning.

Här behövs snabba åtgärder. Eftersom regeringen menar allvar med jobblinjen, de som kommer till Sverige vanligen är initivrika och aktiva samtidigt som Sverige behöver ett tillflöde av arbetskraft, så måste dessa rent byråkratiska hinder rivas. Varje enskild regel har visserligen tillkommit för att försvåra brottslig verksamhet. Men när det nu är uppenbart att den sammanlagda effekten är utanförskap för individer som vill göra rätt för sig, då kan man inte låta tiden gå och utreda och utreda... Regering och Riksdag visade på handlingskraft när det gällde sjukskrivningsregler och svår sjukdom - här behövs liknande åtgärder för att inte passivisera ännu fler individer.

I Storbritanniens har man ett i och för sig lite udda att sätt att bevisa sin identitet: t.ex. en el- eller gasräkning med eget namn och bostadsadress. Har man förutom detta ett brev från arbetsgivaren att man är anställd, då kan man öppna ett konto. En handling från immigrationsverket och ett intygande från arbetsgivaren borde därför räcka även för svenska banker!

---

lördag 5 december 2009

Vilken nytta gör SIDA?

Under de senaste åren har vi fått läsa om flera fall av förskingring av svenska skattebetalares biståndspengar. Politiker och myndigheter ger oss skattebetalare bilden av Sverige som utvecklingsländernas räddare, men vilken nytta gör SIDA egentligen? Har mottagarländernas utveckling verkligen stimulerats, eller har enpartistater och andra diktaturer givits hjälp att överleva, makthavares tillgångar i Schweiz och andra ställen kunna öka?

Nu rapporteras att SIDAs ekonomi ska granskas (SvD, DN, Aftonbladet).

Men när blir det en granskning av om skattebetalarnas pengar haft positiv effekt eller om de bara förslösats? Vad har gjorts för att förhindra nya skandaler med förskingring och andra oegentligheter?

Det är bra att regeringen reagerar och snabbt ingriper när en myndighet inte klarar av att sköta sin budget, men när det är klart måste en djupare revision göras för att veta vilka projekt som kommit mottagarländernas invånare till del och som bidraget till en positiv utveckling av ekonomi, demokrati och mänskliga rättigheter.

---

torsdag 3 december 2009

Betyg, Skolverket och media

I måndags gick Skolverket ut med pukor och trumpeter och kungjorde att landets gymnasiebetyg brister "i likvärdighet".

Media hakade på snabbt och förenklade givetvis budskapet till "Betygen i gymnasiet inte rättvisa" (SvD), "Orättvisa betyg i gymnasiet" (Aftonbladet) och "Gymnasieelevers betyg inte rättvisa" (DN).

Vad är det då som Skolverket egentligen har gjort? Varför skriver inte Skolverket om orättvisa? Jo, man har inte gjort mätningar som kan påvisa orättvisor, man har jämfört resultat från nationella prov med slutliga kursbetyg. (Att ett prov är nationellt innebär inte med nödvändighet att resultatet avspeglar varje enskild elevs kunskapsnivår för kursen). Det framgår inte av Skolverkets statistiksammanställning om alla nationella prov hålls när respektive kurser är klara i vissa gymnasier, innan de är klara i andra och kanske långt efter att ytterligare andra gymnasier avslutat respektive kurs. Även om långtidsretention är önskvärd, visar all pedagogisk forskning att resultat av teoretiska prov beror väldigt mycket på när provet görs: före kursslut, direkt efter eller långt efter. Vidare avfärdar man möjligheten att skolor sätter in extra resurser för de elever som inte klarat kursmålen - men utan faktiska stöd för antagandet.

Huvudmålet för Skolverkets hypoteser om orsaker till de statistiska variatonerna är lärarna - de sätter inte betyg i enlighet med de nationella målen. Favorithypotesen, att lärare sätter glädjebetyg "är dock svårt att belägga", dvs undersökningen har inte givit stöd för detta.

Ordföranden i Lärarnas Riksförbund, Metta Fjelkner, uttrycker i SvD att det dels beror på lokala tolkningar av betygskriterier och dels på att man anser att för många formellt icke behöriga lärare sätter betyg. Det senare är en typiskt facklig synpunkt, som inte heller den har stöd i den aktuella statistiksammanställningen.

Inga hållpunkter finns för systematisk överbetygssättning i t ex friskolor eller andra populistiska påståenden som framförts i den offentliga debatten.

Däremot är det intressant att i själva rapporten - för det är en sammanställning av statistik, inte en vetenskaplig pedagogisk publikation - på punkt efter punkt redovisas att undersökningen inte kan ge svar på några frågor varför. De försök till förklaringar som ges kan alltså inte verifieras av den aktuella statistiksammanställningen. De försök till kritisk granskning som görs handlar inte om huruvida mätningen gjorts på rätt sätt eller om kanske mätmetoden som sådan kan bidra till skillnaderna mellan kursbetyg och provresultat. Annars måste ju konsekvensen vara att Skolverket ska sätta alla betyg efter resultaten på de nationella proven, eftersom Skolverket med någon form av automatik uppfattar resultaten av dessa som ett rättesnöre utan felaktigheter.


Efter att ha läst rapporten undrar jag åter: Vilken egentlig nytta gör Skolverket??

---

lördag 28 november 2009

SAAB, (S) och hyckleriet

SAAB producerar tekniskt avancerade bilar, men uppenbarligen till priser som inte lockar tillräckligt många köpare. Hur seriöst engagemanget från Koenigsegg varit må väl experterna bedöma, men vad sysslar Socialdemokraterna egentligen med?

Vi har ju i flera TV kanaler åter fått höra representanter från (S) försöka lägga skulden på Alliansregeringen. Men vad vill (S) egentligen? Tidigare förespråkade man ju öppet att skattebetalarna skulle betala GM och fortsätta en förlustbringande verksamhet. Exakt vad man vill nu är lite mindre klart, men det verkar fortfarande handla om att sätta sprätt på skattebetalarnas slantar...

I dagens ledarblogg i SvD skriver Claes Arvidsson om detta och beskriver det som bondfångeri. Det kan jag instämma i, men det är egentligen ännu värre.

I Trollhättan och dess omgivningar finns nu många medmänniskor - enskilda och familjer - som med stor oro funderar över vad som kommer att ske. Om det blir konkurs är det dessa människor som står inför stora förändringar i vardagslivet. Socialdemokraternas propaganda går ut på att lura dem att det finns en enkel, undergörande kur som man dock inte redovisar. Andra delar av propagandamaskinen talar om att Socialdemokraterna hellre ser ständiga bidrag till arbetslöshet än stöd till att finna andra lösningar.

Det ligger förvisso i socialdemokratisk tradition att bry sig mer om fagra löften till kollektiv i utbyte mot röster, än att se till enskilda individers utveckling och framgång. Det väsentliga här är ju inte att satsa skattebetalarnas pengar på förlustverksamhet, utan att ge stöd till omställning så att de enskilda människornas kan känna trygghet och framtidstro.

---

Se även Göran Skytte i SvD

---

fredag 27 november 2009

Hospice kvar men inte den enda formen

Min bänkgranne Christer Björklund påpekade i fullmäktige i måndags att Hospice inte är den enda form av vård och omsorg som en svårt cancersjuk medmänniska kan erbjudas beroende på behov och önskemål. Avancerad Sjukvård I Hemmet (ASIH) är en form som kan glömmas bort om all diskussion enbart fokuseras på Lidingö Hospice.

Det är dock glädjande för alla oroliga pensionärer och övriga Lidingöbor som skrämts upp av socialdemokraternas ogrundade politiska kampanj mot oss moderater att Paul Lindquist och Björn Engström fått möjlighet till direkt dialog med en pensionärsorganisation som PRO.

Möjligen kan man fundera på om det är så klokt att PRO vill att, som det beskrivs i Paul Lindquists blogg, "alla cancerpatienter ska kunna komma dit". Glöm inte ASIH - Lidingö Hospice är inte den enda möjligheten för döende Lidingöbor att få en värdig och god omvårdnad! Men ASIH är en del av hälso- och sjukvården och sköts därför av landstinget så det har inte samma kampanjvärde inom kommunalpolitiken.

Men Lidingö Hospice kommer att vara kvar - trots all desinformation från socialdemokraterna!

---

torsdag 26 november 2009

9/12 möter politiker föräldrar om skolmaten

Skolmaten är viktig - så viktig att beslut om inriktning måste komma ut så nära dem det berör som det bara är möjligt. Min bestämda uppfattning är därför att skolor och skolområden måste ges mer makt: ska hela skolområdet ha en gemensam upphandling? Finns det några mindre enheter som kanske kan betjänas av en mindre leverantör?
Vill man satsa på närodlat, KRAV, ekologiskt, klimatsmart eller kanske på att minska tillsatser?

Ska man definiera kvaliteten eller sätta priset och låta anbuden tävla om kvaliteten?

Bäst är att besluten tas på skolorna, som ju betalar för det med sin skolpeng! Jag hoppas därför att vi även kan få med representanter för områdeschefer/rektorer för att belysa från den synvinkeln!

Informationsmöte i Bodals skola den 9 december.
Kl 18.00-20.00.

Se även bloggen Bra skolmat

onsdag 25 november 2009

Mannen - det bortglömda könet!

I dag startade den Medicinska Riksstämman i Älvsjö, anordnad av den vetenskapliga organisationen Svenska Läkaresällskapet. Två symposier hade mannen i fokus.

Svensk Andrologisk Förening organiserade tillsammans med Centrum för Andrologi och Sexualmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, ett symposium om sexuellt våld. Det intressanta här var att man visade hur man kan identifiera män som befinner sig i riskzonen för att begå övergrepp och hur man kan erbjuda behandling för att förebygga sådana övergrepp. Verksamheten är än så länge unik i landet och har bara en annan förebild i Berlin. Detta ämne är ack så angeläget denna internationella dagen mot kvinnovåld! Båda för kvinnors och mäns skull är det viktigt att vetenskap och klinisk praxis snabbt utvecklas för förebyggande behandling.

Ett annat symposium om utredning av mannen hade ett inslag av professor Ann Lalos från Umeå, där hon visade på behovet att ge mannen psykologiskt stöd i samband med barnlöshetsutredningar. Nästan aldrig ges mannen ett stöd för att bearbeta den kris det innebär att bli varse att vara steril. Mannen är det bortglömda könet!

Sofia Arkelsten, riksdagsledamot (M), är en av de som har motionerat om behovet av att möjliggöra förebyggande insatser till potentiella förövare såväl som att skapa behandlngsmöjligheter för dem som begått övergrepp då återfallsrisken är stor utan strukturerat omhändertagande.

fredag 20 november 2009

Engelska språket - här för att stanna!

Jag sitter på George Best Airport i Belfast och läser Mats Gerdaus skolblogg. Jag är på väg tillbaka hem från en andrologikonferens och får en stund över i väntan på försenat flyg

Med min bakgrund som internationellt verksam forskare - i Birmingham i nära fem år - måste jag instämma i Mats synpunkter. I den vetenskapliga världen är det engelska som gäller. All väsentlig forskning (tillsammans med all den mindre väsentliga) publiceras på engelska - det gäller redan i Sverige: har du gjort något som är väsentligt ska det publiceras på engelska så att en vidare krets än den svenskspråkiga kan läsa och ta del av rönen. Forskare från jordens alla hörn träffas och diskuterar på engelska - de som halkar efter är de som inte klarar språket.

Det stämmer också att dagens ungdom har mycket närmare till engelskan än min generation. Internet och spel på TV och dator behöver inte vara på svenska...
Och min 15-åring har inga problem att hjälpa mig att korrekturläsa vetenskaplig engelsk text. Visserligen har han gått i engelsk skola ett år på lågstadiet, men det är inte den enda förklaringen (även om den engelska skolan ställde betydligt högre krav på aktivt lärande än den svenska för jämnåriga barn): fortsatt exponering för engelska mer än under skolans lektioner är grundläggande för att kunna förstå och uttrycka de finare nyanserna av ett språk. Det är därför ett steg i rätt riktning att gymnasiet ger meritpoäng för dem som bemödar sig om att lära sig flera språk!

tisdag 17 november 2009

Bra skolmat på Lidingö - lika villkor för kommunala och fristående skolor!

Bloggsidan Bra Skolmat har gjort ett personligt referat av ett möte mellan några av stadens tjänstemän som förbereder upphandlingen av skolmat och föräldrar. Givetvis är det inte helt lätt att kommentera ett möte man inte deltagit i (eftersom jag inte kände till att det skulle hållas).

När det gäller den förra upphandlingen har vi politiker i Utbildningsnämnden både begärt uppföljning och vi har fått rapporterat till oss att tillfredsställelsen var mycket stor tidigt i perioden - dvs kvaliteten sedd ur ett näringsperspektiv har rapporterats som god hela tiden medan däremot tämligen samstämmiga rapporter från olika delar av ön talar för att smak-kvaliteten senare sjunkit betydligt .

Åtgärder för att inom rådande upphandling ge utrymme för vidmakthållen eller ökad kvalitet har vidtagits vid - om inte alla så åtminstone flera - skolor i form av aktiva åtgärder för att minska mängden slängd mat. Ju mindre mat som slängs; istället för kostnader för att transportera, tillaga och servera maten som slängs kan dessa pengar användas för att höja kvaliteten i det som äts...

Beträffande budgetramarna, så omfattas all skolmat av skolpengen, det vill säga det är rektorerna som har budgeten. Alla Lidingös skolor får samma skolpeng, såväl friskolor som kommunala skolor. Friskolorna har i flera fall valt att prioritera skolmaten annorlunda än vad de kommunala skolorna kunnat göra. Det är dags nu att ge de kommunala skolorna lika villkor!

Den viktigaste förändringen på Lidingö är alltså att öka de kommunala skolornas möjligheter att själva prioritera!

---

söndag 15 november 2009

Kunskap, Frihet, Trygghet

I lördags var Moderaternas hus i Gamla Stan fyllt av Lidingömoderaternas Kandidatskola - massor av vetgiriga och debattsugna kandidater till nästa års val. Sent på eftermiddagen var det dags för utbildningsfrågor och som extern föreläsare hade utbildningskommittén lyckats värva Maria Stockhaus från Sollentuna. Maria brinner verkligen för utbildningsfrågorna och är kommunalråd med ansvar för utbildningsfrågor, men även sammankallande i Samrådsgruppen för skolfrågor i Stockholms län och ordförande för beredningen för utbildningsfrågor inom SKL (Sveriges Kommuner och Landsting).

Tre huvudprinciper för Moderat skolpolitik är Kunskap, Frihet och Trygghet.

Under det 90 minuter långa passet hann mycket diskuteras, inte minst:
¤ Lärarlöner ("bra lärare ska ha högre lön")
¤ Alliansregeringen genomför moderat skolpolitik!
- ny skollag
- ny lärarutbildning
- nya betyg
¤ Förstatligande löser inte skolans problem - mycket annat skedde samtidigt med kommunaliseringen som mer än väl kan förklara nuvarande kvalitetsproblem. Det (S) helt glömde var konsekvent uppföljning av kvalitén - det kommer nu!!
¤ Och mycket, mycket mer!
---

lördag 14 november 2009

Mål för skolmatsupphandlingen på Lidingö

Arbetet att förbereda upphandlingen av skolmat för Lidingös skolor är nu i full gång. Fokus nu är att de olika skolområdena ska vara med och diskutera - vill man ha upphandling för det egna området och kunna påverka tillsatser och andra faktorer som bidrar till skolmatens kvalitet? Det är den enda naturliga vägen, eftersom de olika områdena får den "peng" som bekostar skolmaten.

Klimatsmart mat? Ekologisk? Näringsriktig? Närproducerat? Smaklig? Effekterna av de val man gör, kommer att påverka barn, elever och personal ute i verksamheterna - därför måste de få inflytande och ges möjlighet att göra prioriteringar inom förskole-/skolpeng.

Kanske kan mindre förskoleenheter betjänas av mindre producenter? Tillagningsköken (ett i varje skolområde resp gymnasium) kanske kan förbättra sitt ekonomiska underlag genom att även erbjuda catering?

Hittills har upphandlingen siktat på lägsta pris för en viss kvalitetsnivå. Ett annat sätt kan vara att sätta ett pris och att anbuden tävlar om att erbjuda bästa kvalitet för det priset.

---
Se även bloggsidan Bra Skolmat!

Detta är principerna, men skolområden är de som är bäst skickade att prioritera!

fredag 13 november 2009

Somliga är viktigare än andra

Man baxnar när man läser om politiker som är så viktiga att de måste vaccineras mot svininfluensa före vanliga medborgare (Nya Lidköpings Tidning). Skälet att man sitter i ett presidium som ska "hantera" pandemin är i det närmaste löjeväckande, om man inte beaktar den människosyn som ligger bakom. I Uppsala sa ett landstingsråd att han har ansvar för så många miljarder kronor, i Lidköping ska man hantera pandemin. Även i Blekinge är uppenbarligen politikernas arbete så viktigt att de inte kan vara borta några dagar utan att invånarnas säkerhet, hälsa och framtid sätts på spel! I USA måste presidenten kunna väckas för att fatta beslut om krig/kärnvapen och det måste alltså vara något liknande i Lidköping, Blekinge och Uppsala! För ren själviskhet är det givetvis INTE fråga om.

Heder åt politiker som i likhet med Paul Lindquist inser att om man inte har medicinska skäl så finns inget skäl att gå före. Brandkår, poliser och omvårdnadspersonal har dock arbetsuppgifter som innebär att stor sjukfrånvaro skulle medföra betydande risker för enskilda individer! Ett annat gott exempel är landstingsrådet i Östergötland Lasse Pettersson som konstaterar att han själv avstår vaccinering (utan att ha erbjudits prioritering) därför att han tillhör en åldersgrupp som av allt att döma drabbas lindrigt av en eventuellt influensa. Samtidigt rekommenderar han att personer i riskgrupper och yngre vaccinerar sig.

De dåliga exemplen bland politikerna för onekligen tankarna till Djurfarmen, där ju makteliten var jämlikare och viktigare än vanliga djur...

torsdag 12 november 2009

Om palliativ vård och Lidingö Hospice

I lördags var jag i Lidingö Centrum och diskuterade Lidingö Hospice med Lidingöborna. Förfärande många hade gått på bluffen att vi moderater skulle vilja lägga ner Lidingö Hospice. Det var mycket glädjande att kunna bekräfta att namninsamlingen inte bygger på verkligheten.

Det är dock nedslående att det finns så mycket missuppfattningar (inte minst bland kommentarer i Lidingö Tidning). Det finns goda skäl till att skilja mellan avancerad och palliativ vård. En läkare kan remittera en patient till en annan sjukvårdsinrättning men inte på samma sätt till en omsorgsavdelning. För lekmannen är det förståeligt att det kan vara svårt att skilja mellan sjukvård och omsorg, så jag ska försöka förklara.

En remiss från en läkare handlar om att överlåta ansvaret för sjukvården till en annan sjukvårdande enhet. Biståndsbedömare bedömer inte sjukvårdsbehovet utan omvårdnadsbehovet, i princip hur mycket hjälp en person behöver för att klara det dagliga livet.

Palliativ vård finns av olika slag. Avancerad palliativ vård har ett mycket stort inslag av sjukvård, har hög bemanning med läkare och sjuksköterskor och bedrivs av hälso- och sjukvården (lyder under hälso- och sjukvårdslagen). Basal palliativ vård har begränsat inslag av sjukvård, mer jämförbart med den sjukvård som ges inom äldreomsorgen, och lyder under Socialtjänstlagen.

---

En sammanfattning av hela ärendet Lidingö Hospice är att det är upprörande att vissa i oppositionen inte drar sig för att oroa Lidingöbor i onödan genom att komma med grundlösa påståenden. Fast, om man se det ur ett annat perspektiv är det intressant att vi sköter Lidingö så bra, att man måste uppfinna förslag att opponera mot! Jag kan inte låta bli att associera till Don Quijote och hans anfall mot väderkvarnarna...

---

Se även Paul Lindquists blogg

---