onsdag 30 december 2009

Administratörer - fördjupad analys behövs fortfarande

I dagens SvD diskuteras nationalekonomen Johan Kreicbergs rapport Byråkratexplosionen. Av artikeln att döma är rapporten baserad på statistiska sammanställningar av utvecklingen av olika slags anställningar. Det framgår inte i hur hög grad rapporten tagit hänsyn till eller gjort reservationer för möjliga alternativa förklaringar till "byråkratexplosionen":

¤ även om andelen administratörer ökat mer än t ex pedagogisk personal eller vårdpersonal, så behöver det inte innebära att antalet ökat mer - inom vård och förskola/skola är "utövarna" enormt många fler än "administratörerna".

¤ många "utövare" utför betydande administrativa sysslor - i många organisationer försöker man renodla t ex pedagogiska eller vårduppgifter och låta administratörer ta hand om administrationen. Det kan leda till att det samtidigt blir relativt färre "utövare" och något fler "administratörer".

¤ en kommun som framgångsrikt fått enskilda och fristående anordnare av förskolor respektive skolor, får med automatik betydligt färre "utövare" anställda. Däremot kan behovet av administration öka, med ökad tillsyn, uppföljning av avtal osv.

Givetvis är det viktigt att undersöka hur ekonomiskt och kvalitativt effektiva skattefinansierad verksamhet är - där finns av allt att döma stor utvecklingspotential. För att nå framgång med ett sådant arbete är det essentiellt att analysen inte bara baseras på "helikopterperspektivet"...

---

Se även tidigare blogg, DN, Kent Persson och i högsta grad Maria Hagbom SvD 2010-01-03, SvD 2010-01-03

---

3 kommentarer:

Maria Hagbom sa...

Hej!
Läs vad jag skriver på min blogg http://mariahagbom.se

Tycker också att utredningen är dåligt genomförd.

Gott Nytt År
Maria Hagbom

norah4you sa...

Enkelt uttryckt - det finns dubbelt så många administratörer inklusive datatekniker inom kommuner och landsting som behövs.

OM de som inhandlade datasystem hade tillräcklig kunskap om såväl användarvänlighet som de behov som krävs av systemen, så hade detta varit tillräckligt för att plocka bort 25% av all administration i sig. Datorerna skall arbeta för människorna inte tvärt om. Säger jag som från början var systemprogrammerare och trots att jag nu inte kan jobba som SO-lärare, vilket jag skolade om mig till, pga skador med åtföljande artros m.m. i bägge fötterna och bägge knäna samt artros längst ner i ländryggen.

Utredningen i sig är INTE dåligt genomförd, men det är snarast så att såväl politiker som tjänstemän idag ofta inte har tillräcklig kunskap för att kunna arbeta med mindre administration.

Att det finns många fler utövare än administratörer är för övrigt ett mycket dåligt argument. I en fungerande organisation, oavsett företag eller kommun, så skall man aldrig behöva mer än 1 administratör per 8-10 utövare.

Resten handlar alltså om att se till att få effektiv mjukvara vilket inte alls borde kostas ens hälften av den kostnad som idag läggs på varje nytt datasystem. Det är skrämmande att man på kommunerna inte har en systemprogrammerare som jobbar ute i verksamheten och bara har datan som deltid och som utifrån detta direkt kan ge lista på vilka krav som behöver vara med, korrigera felaktigheter i nya system. Har själv arbetat med det under del av 70-talet och 80-talet. Vet alltså om att ungefär hälften av kostnaderna som konsulter utifrån skulle kosta går att spara genom sådan lösning.

Lars Björndahl sa...

Svar till kommentarer:

Maria: ja, man skulle kunna kalla det bakgrundsmaterial för vidare studier, men man har knappast utrett något till klarhet!

Norah: om det vore så enkelt att det fanns administrativa datasystem som kunde ta hand om alla de administrativa uppgifter som är ålagda den kommuner - av staten eller av oss lokalpolitiker som har som en huvuduppgift att följa upp verksamheten....

Den offentliga sektorns största nya uppgift är uppföljning. Beträffande ekonomin finns det relativt gott om datasystem, så den delen har kommit långt. Men det är inte bara pengar som ska räknas. Minst lika viktigt är att följa upp kvaliteten. Och då måste först bestämmas vad kvalitet är!
Det finns redan statistiska uppgifter (obligatorisk uppgiftslämning!) om antal barn/elever, antal formellt behöriga lärare, gruppstorlekar osv, osv. Men detta är mer kvantitet än kvalitet. Det finns också obligatoriska uppgifter om meritvärden, medelvärden för skolor och kommuner, andel som inte fått godkänt i alla ämnen, andel som inte kan söka in i gymnasium/eftergymnasial utbildning. Men detta är också fråga om kvantitativa mått. Om vi ska införa lärarlön efter prestation måste lärarprestationen omfatta fler aspekter, inte minst hur väl de fungerar med eleverna!

Till detta kommer kommunen som tillsynsmyndighet för t ex förskolor och med ansvar för att följa upp verksamheten i olika skolor. Allt kan inte göras med dataprogram, även om jag håller med om att upphandling av datasystem i varje fall historiskt har fungerat dåligt.

Däremot är inte tillvaron så enkel att man i varje fall bara kan säga att det finns dubbelt så många administratörer som behövs! Utan att definiera vilka administrativa uppgifter som behöver utföras kan man varken motivera eller förkasta behovet av administration. Insikten har nått många kommunalpolitiker att en målinriktad politisk styrning (i stället för politisk detaljstyrning) ställer stora krav på uppföljning, vilket innebär ökade krav på administrativa insatser. Hur mycket sofistikerade datasystem kommunen upphandlar måste någon utforma vilken information som ska samlas in, hur den samlas in, hur den görs tillgänglig för datasystemet, hur den behöver bearbetas och hur den ska sammanfattas och presenteras...

Men givetvis ska politiker och tjänstemän hela tiden sträva efter göra administrationen så ekonomiskt och kvalitativt effektiv som möjligt!