onsdag 28 oktober 2009

Flosklerna haglade

I dagens radiorapportering från Mona Sahlins inledning på Stockholms Central fullkomligt haglade flosklerna. Det är väl nödvändigt när det saknas konkret politik i S-partiet.

Men Monas talskrivare har ju förläst sig inte minst på Churchill - det var snudd på plagiat med ord som liknade det berömda talet 4 juni 1940: "...We shall go on to the end, we shall fight in France, we shall fight on the seas and oceans, we shall fight with growing confidence and growing strength in the air, we shall defend our Island, whatever the cost may be, we shall fight on the beaches, we shall fight on the landing grounds, we shall fight in the fields and in the streets, we shall fight in the hills; we shall never surrender, and if, which I do not for a moment believe, this Island or a large part of it were subjugated and starving, then our Empire beyond the seas, armed and guarded by the British Fleet, would carry on the struggle, until, in God's good time, the New World, with all its power and might, steps forth to the rescue and the liberation of the Old." (Wikipedia.)

Men när Mona tar i från tårna för att få sitt fotfolk att bekämpa ondskan i Sverige (=Alliansregeringen) blir det bara patetiskt och beklämmande...

tisdag 27 oktober 2009

(S) saknar visioner för Sveriges skola

I en Brännpunktsartikel i dagens SvD skriver Maria Stockhaus och Mats Gerdau om socialdemokratins andefattiga skolpolitik. Det som partiets ombud ägnar motion efter motion är friskolorna - för att försvåra och hindra. Några framtidsvisioner har skribenterna inte kunna identifiera.

Det man frågar sig är om (S) upptäckt att man vinner mest väljarsympatier ju mindre man berättar om den politik man vill föra? Det skulle ju kunna förklara att man vill ha så låg profil som möjligt i en fråga som borde vara central - det handlar om vår gemensamma framtid...

måndag 26 oktober 2009

Satsning på Sveriges bästa skolor

Som framgått av pressmeddelanden har en bred majoritet av M, FP och KD lagt ett gemensamt budgetförslag för 2010.

För skolan innebär budgeten fortsatt satsning på skolan; trots hårda sparbeting innebär Kommunstyrelsens förslag till Fullmäktige att man minskade utbildningsnämndens sparkrav med 7,5 miljoner.

Kommunstyrelsens ursprungliga förslag om att minska ersättningen till förskolorna för närvarotid för barn till föräldralediga drogs tillbaka just därför att det bedömdes som praktiskt komplicerat och därför sannolikt administrativt dyrt att genomföra, vilket även framgick av Utbildningsnämndens svar till Kommunstyrelsen angående 2010 års budget.

När det gäller förskolornas "peng" - ersättning per barn - ligger Lidingö mycket högt, även i jämförelse med andra kommuner i Stockholms Län. Detta förändras inte av en minskning med ca 1%. Misstanken kan ju vara stor att Lidingö skulle ha abnormt höga lokalkostnader, men så är det inte. En annan myt är att barngrupperna skulle vara mycket stora på Lidingö, men av den offentliga statistik som samlas in varje år av Skolverket/SCB har Lidingö hittills legat under medel för både landet och förortskommuner när det gäller barngruppernas storlek och antal barn per vuxen.

(S) mot föräldrars valfrihet

Det rapporteras i SvD och Aftonbladet att Socialdemokraterna åter vill begränsa nyblivna föräldrars rätt till valfrihet. Eftersom familjerna inte gjort som (S)-politikerna vill, så vill man att högst 1/3 av det första årets föräldraförsäkring ska få disponeras enligt föräldrarnas egen bedömning.

Dessa politiker anser sig veta bättre än familjerna hur ledigheten ska fördelas. Det är upprörande och otidsenligt - och visar att S under Sahlin inte i någon väsentlig grad ändrat inriktning!

torsdag 22 oktober 2009

Rätt stöd till de elever som behöver extra stöd

Uppenbarligen finns det kommuner där man i stället för adekvat stöd till elever som tillfälligt eller mer långvarigt behöver mer stöd än vad som enkelt kan ges i en "vanlig" klass sätter eleverna i särskolan - en skolform som finns till enkom för barn med permanenta och grava hinder för inlärning.

På Lidingö finns resursskolan Ledvik där man för kortare eller längre perioder kan ge det extra stöd som vissa elever behöver från Förskoleklass till årskurs 9. Många av Ledviks elever fortsätter sedan i den vanliga skolan. Och eleverna fyller inte kriterierna för att erbjudas särskola. Totalt har Ledvik nu drygt 70 elever.

Jag instämmer verkligen i den debatt som gick igång på Mats Gerdaus respektive Beatrice Asks Facebook-sidor: särskolan är mycket bra för de elever den utvecklats för, men andra elever som behöver extra stöd ska inte fösas dit. Och Lidingös resursskola Ledvik är inte ett sätt att sålla bort dem med extra behov av stöd - det är ett för eleverna mycket effektivt och positivt sätt att ge dem det stöd de behöver för att få bättre självförtroende och utvecklas i positiv riktning..

onsdag 21 oktober 2009

Lidingötåget rustas upp!!!

Idag kom det efterlängtade meddelandet: Lidingötåget rustas upp. Äntligen har de utdragna förhandlingarna med SL gått i mål - fast egentligen blev det väl inte någon riktig fart förrän landstingsmoderaten Christer Wennerholm kom med i diskussionerna. Bravo Christer och Paul!

Men som gammal Lidingöbo måste jag väl få undra: får vi tillbaka den "riktiga" färgen - "Venetianskt rött"??

tisdag 20 oktober 2009

Skolverket och vetenskapen

I en rapport från 25 september i år anser sig Skolverket ha hela förklaringen till problem med skolan.

En huvudtes är att socioekonomiska skillnader förklarar det mesta av problemen och att detta beror på kommunaliseringen.

Men Skolverket är inte ett ämbetsverk vars slutsatser vilar på vetenskaplig grund, utan på obevisade politiska teser. Verklig pedagogisk forskning (dvs INTE Skolverkets metod att plocka fram en dogm och sedan söka efter stöd för den) säger annorlunda. Om man ser på skolor i socioekonomiskt missgynnade områden så är det somliga som inte alls har så dåliga resultat som den socioekonomiska situationen skulle ge anledning. Det som kännetecknar sådana skolor som lyckas betydligt bättre än den av skolverket hyllade dogmen det är att de har en tydlig pedagogisk ledning och lärare som är engagerade. Det finns exempel även i Stockholms län, hur skolor med en medveten pedagogisk linje och bra arbetsmetoder kunnat lyfta "hopplösa" skolor. Och TVs serie om en niondeklass i Malmö är även det ett exempel på hur felaktigt det är med Skolverkets ständiga upprepande av den socialdemokratiska dogmen om att den sociekonomisk nivellering är den enda förutsättningen för bra skolor i utsatta områden. Och inte blir det bättre när skolinspektionens mål primärt är paragraf-följsamheten i stället för reell kvalitet!

Förstatligande - att skjuta rejält bredvid målet

I dagens DN-debatt dundrar Jan Björklund och två kollegor från FP på: de har funnit lösningen på skolans problem - förstatligande! En alltför förenklad problemanalys leder fram till slutsatsen att kommunaliseringen av skolan är den väsentliga orsaken till det man uppfattar som allvarliga problem.

Björklund och medförfattare bortser till exempel från betydelsen av den nedrustade lärarutbildning som nu är snart 20 år gammal. Den har knappast stärkt lärarnas status och lön!

Vad gör Skolverket och Skolinspektionen? Av en nyligen genomförd inspektion framgick att inspektionen gick ut på att inspektera att verksamheten uppfyllde lagens bokstav, inte någon egentlig kvalitetsgranskning.

Varför skulle bli effekten av en statlig centralstyrning med de förtecken som ges av Skolverkets märkliga utredningar där kan påstå att anti-mobbningsprogram inte håller måttet när Skolverket inte utvärderat om de har avsedd effekt utan bara om de redovisar en teori som programmet bygger på, medan BRÅ kunnat göra en evidensbaserad sammanställning - det är skillnaden mellan flum (Skolverket) och vetenskap (BRÅ)!!

Jag instämmer helt med Mats Gerdau och Paul Lindquist i kritiken mot denna huvudlösa inriktning. Eftersom man inte gjort en ordentlig analys av det som man anser vara problemen och dessutom förordar en mirakelkur vars redskap knappast kan bidra till en positiv utveckling så kan man bara konstatera att Sveriges barn, ungdom och framtid förtjänar skolpolitik med mer ansvar för utövarna (professionen) och där staten visst ska definiera tydliga kvalitetskrav och tillsammans med kommunerna göra en konstruktiv och kvalitetsinriktad uppföljning av verksamheten. Ja, vi kan åstadkomma det...

måndag 19 oktober 2009

Alkohol- och narkotikaundervisning - överspelat och inaktuellt!!

I en artikel i gårdagens DN redovisas väl underbyggda synpunkter från Folkhälsoinstitutet: den hittills dominerade formen av information om alkohol och narkotika har inte tydlig effekt.

Det man istället pekar på som lösningen är former där föräldrarna tas med i arbetet. Rent filosofiskt innebär det ett trendbrott: det är inte längre skolan som har det övergripande och ensamma ansvaret för barnens "fostran" (i dagens termer: stöd och uppmuntran att utvecklas positivt). Att skolan ska bjuda in föräldrar till ett samarbete innebär i praktiken att föräldrarnas ansvar och betydelse erkänns!!

Men det är tryggt att det är just sådant arbete som pågår i Lidingös skolor. Flera skolor har redan börjat med evidensbaserade program i denna riktning och ämnet livskunskap - där föräldrar ska involveras - har börjat införas på schemat. Lärare har fått utbildning som handledare. Det ska bli intressant att se hur detta utvecklas. Förhoppningsvis kan erfarenheterna med tiden leda till att livskunskap, som många forskare anser enligt DN-artikeln, kan bli ett naturligt och integrerat inslag i alla delar av skolornas undervisning, men så här i början är det nog väsentligt att det är tydligt både för elever, föräldrar och lärare!

lördag 17 oktober 2009

Spårvagn eller tunnelbana? Christer W rätt man vid rodret!

Tack Christer!
I dagens SvD beskrivs vändorna och våndorna kring hur Karolinska i Solna ska få mest kostnadseffektiva kollektivtrafik (Se även DN, DN). Efter många års studier, doktorerande och arbete i området känner jag starkt för en ordentlig lösning på möjligheterna att snabbt och enkelt ta sig dit och dän utan att använda bil. Även om jag nu inte längre är verksam i den trakten lovar det gott att Christer Wennerholm sitter vid rodret.

Det är ju alltid svårt att sia, speciellt om framtiden. Det visar styrka att inte bara acceptera en utredning som uppenbarligen har många vita fläckar. Det har väl hänt mer än en gång att tjänstemannautredningar inte varit helt utan skygglappar eller påverkade av förutfattade meningar! Då behövs det politiker som har kunskapen och viljan att gå till botten med det som inte är rätt!

Hoppas det blir samma tydliga ledarskap när det gäller Lidingös kollektivtrafik och anslutningen vid Ropsten. Kanske vänthallen kan byggas bort (Lidingö Tidning igår) därför att det inte ska vara väntetider vid Ropsten??

Atterdagsskatten

I Sverige finns en "interkommunal" skatteutjämning. Somliga har försökt omskriva den som en Robin Hood-skatt - eftersom Robin Hood-myten omfattar att han "tog från de rika och gav till de fattiga". Den etiketten stämmer inte med de former som den kommunala skatteutjämningen har idag. Därför vore det nog mer korrekt att benämna den Valdermar Atterdagsskatten med brandskattningen av Visby som historiskt sann förebild.

Det är visst sant att en viss utjämning till kommuner med svag skattekraft behövs, men det är formerna som är fel. För de första är alla kommuner garanterade lite mer än medelskattekraften i landet, dvs staten måste alltid skjuta till medel. Beräkningsmetoderna för olika statliga stöd till kommunerna är i regel teoretiska och bygger på medelvärden. Ett exempel: när den allmänna förskolan utvidgas till att gälla alla barn från 3 års ålder (tidigare från 4 års ålder), då har kommunerna inte längre rätt att ta ut lika mycket avgifter, eftersom 525 timmars allmän förskola ska vara avgiftsfri. Staten kompenserar då med ett bidrag som beräknas på antalet invånare i kommunen. Nu råkar det vara så att Lidingö har många fler treåringar än landets medelvärde. Alltså får staden ökade utgifter på en miljon kronor per år som inte täcks av det bidrag från staten som skulle göra reformen ekonomiskt neutral för kommunen. Samtidigt måste det finnas kommuner ute i landet som ligger klart under medelvärdet för antal treåringar. De överkompenseras alltså... Och så är det ofta med systemet med skatteutjämningen. Schabloner i olika beräkningar av olika kommuners kostnadsläge slår fel. För att se hur mycket av Lidingös kommunalskattemedel som rinner iväg åt annat håll kan man titta in på Lidingömoderaternas hemsida! Just nu är det över 304 miljoner kronor (att jämföra med de besparingar på 80 miljoner kronor som krävs i för att Lidingö stads budget för 2010 ska gå ihop...).

Upphandling av ledarutbildning - kostsamt, men har utbildningen effekt?

I en artikel i SvD påvisas att sjukhusdirektören för Karolinska Universitetssjukhuset upphandlat tjänster på ett olagligt sett. En aning ursäktligt hade väl varit om det funnits stöd för att det på något sätt sparat pengar åt skattebetalarna, men nu framstår det mest som att konkurrens satts ur spel vilket i praktiken betyder onödigt höga kostnader.

Till saken hör ju att Karolinska Universitetssjukhuset inte klarat av att hålla budgeten under bra många år. Sjukhusdirektören hävdar att det beror på ledarskapsbrister och stora pengar har lagts ner på att utbilda chefer. Nyfiket undrar man ju då om den ekonomiska trenden ändrats?

Med egen erfarenhet av administrationshierarkin i landstingets sjukvård har jag svårt att sätta tilltro till teorin att problemet har sin orsak i bristande utbildning hos enskilda individer. Den ena änden av verksamheten vet ju knappast vad den andra gör - och vice versa.

torsdag 15 oktober 2009

Respekt för väljarna? inte hos S och Bodström

Hur falska förespeglingar får man - moraliskt sett - ge väljarna? Thomas Bodström ställde upp i kyrkovalet i den fasta förvissningen att han aldrig skulle tillträda. I en artikel i SvD anger han att tiden aldrig skulle medge det av familjeskäl.
Den attityden kan bara ses, kombinerat med en rad andra händelser, som uttryck för hur S och Bodström ser på sina partitoppar och vilka friheter de kan ta sig! - och vilket förakt man har för sina väljare!

onsdag 14 oktober 2009

"Jag förstår inte hur det skulle kunna bli värre"

I dagens radiosända debatt från Riksdagen erkände Mona Sahlin att hon inte förstår hur vänstertrojkans politik snabbt försämrar för ungdomar att få arbete. Hennes argumentation bygger dessutom på att det bara finns en enda orsak till arbetslösheten i Sverige: Alliansregeringen. Ingen påverkan utifrån, inga referenser till hur framgångsrik Alliansregeringens politik var på arbetslöshet och utanförskap fram till för ett år sedan, då den globala krisen slog till. Eller hur nöjd hennes företrädare var med högkonjunktur och samtidigt låg sysselsättningsgrad. Vänstertrojkan vill uppenbarligen tillbaka till ett tillstånd med låg sysselsättningsgrad oavsett den ekonomiska konjunkturen!

Måtte bara Sveriges väljare genomskåda de dimbankar denna osaklighetens och okunnighetens apostel sprider ut!!

SvD, Aftonbladet

tisdag 13 oktober 2009

Framåt i gymnasiefrågan

På Mats Gerdaus skolblogg kan vi nu läsa att förslaget till nytt gymnasium kommit ännu en bit på väg. Det är mycket glädjande.

Vad som är mindre glädjande är oppositionens ständiga försök att göra livet hopplöst för dem som inte är så studiemotiverade - alla gymnasieprogram behöver inte leda till högskolebehörighet. När och om intresset vaknar finns alltid möjligheten att komplettera via kommunal vuxenutbildning.

All heder åt Alliansregeringen och riksdagsledamöter som Mats Gerdau som arbetar hårt för en gymnasieskola som alla ungdomar kan ha nytta av. Socialisternas överteoretisering kombinerat med förakt för reella förkunskapsbehov vid studier på universitetsnivå slår dels ut de mindre studiemotiverade och dels sänker man universitetsutbildningarna!!

Mats Gerdaus skolblogg

Köer i sjukvården - strukturella orsaker

Även om Alliansen i Stockholms Läns Landsting kommit långt med att kapa köer och därmed öka tillgängligheten så behövs mer utveckling.

Sjukvården lider av en enormt hierarkisk organisation med alldeles för stort avstånd mellan utövare och beslutsfattare. Antalet beslutsnivåer mellan en sjukvårdsenhet och anslagsgivare (politiker) är helt förödande. Långt ifrån alla problem kan lösas med privatiseringar. Ökat ansvar och ökad frihet för enheter som bedriver sjukvård är nödvändigt om inte både valfrihet och god ekonomisk hushållning ska urholkas helt. Krav på kvalitetssäkring och utvärdering måste bli tydligare.


SvD, SvD, SvD, Aftonbladet, Expressen

söndag 11 oktober 2009

Vill S sätta sprätt på pensionspengar?

I en insändare i Lidingö Tidning den 2 oktober skriver Charlotta Huldt-Ramberg för Socialdemokraterna på Lidingö att Lidingö Stad "under ett antal år haft den stora lyckan att från sina skattebetalare 'samla i ladorna' inför sämre tider". Vilka lador det är framgår inte, men andemeningen är att besparingar inte ska göras. Jag kan bara dra slutsatsen att S med berått mod tänker föreslå att de medel som avsatts för personalens pensioner ska användas till löpande drift. Det påminner om de oegentligheter som fick finanskrisen att explodera i USA!

Just för att vi moderater månar om både unga och gamla - och om personalens pensionsrättigheter - måste sådana lättsinniga och olämpliga förslag avvisas. Besparingar sker inte lättvindigt utan prövas på många olika sätt innan kommunfullmäktige slutligen fattar beslut.

Decentralisera besluten om skolmaten på Lidingö

Skolmaten har väl alltid varit en orsak till heta diskussioner - för barn och elever utifrån smaken, för föräldrar utifrån näringsriktighet och för skattebetalare utifrån kostnaden.
På Lidingö gjordes för flera år sedan en central upphandling av mat till skolor och äldreomsorg - och alla kvalitetsuppföljningar pekade på stor tillfredsställelse i början av avtalsperioden. På senare tid har det kommit allt fler signaler från barn, elever, skolpersonal och föräldrar som tyder på att det finns problem med smakligheten, ifrågasättande av nyttigheten, inte minst vad gäller tillsatsämnen, klimat- och miljö-aspekter.

Inför den nya upphandling som förbereds finns det alltså all anledning att tänka till. I den nuvarande konstruktionen får de kommunala skolorna betala maten med skolpengen men har inget direkt inflytande över avtalets utformning. En skola eller ett skolområde som är intresserat av att ställa mer specifika kvalitetskrav och berett att ansvara för den kostnad det skulle kunna innebära borde få göra det.

Mindre upphandlingsområden skulle öka möjligheterna för mindre, kanske lokala, entreprenörer att komma med anbud (varje vardag serveras mer än 7000 portioner mat i förskolor och skolor som Lidingö Stad driver). Decentraliserad upphandling skulle ge både skolledning och föräldrar/barn/elever ett betydligt mer direkt inflytande.

lördag 10 oktober 2009

Ja till höjd lärarkompetens

Vart tog läroverkslektorerna vägen? För att bli lektor krävdes avlagd doktorsexamen.
Det kan inte vara fel att våra gymnasielärare hör till dem som forskat och skrivit avhandling i ett ämne som är eller blivit ett huvudämne i främst gymnasieundervisningen. Lärare har påpekat att lärarutbildningen är den högskoleutbildning som har minst forskningsanknytning, och den anknytning som ges tenderar nu bara att vara pedagogisk forskning.
En universitetsstudent som visat intresse och engagemang i att forska och skriva en avhandling lär ha goda förutsättningar att entusiasmera och stimulera dagens gymnasieelever att ta till sig olika kunskaper i olika fackämnen.
Ett reellt meritvärde av akademisk utbildning skulle öka status och löneutveckling för lärare som har god pedagogisk kunskap och förmåga. Chansen att fler välutbildade och motiverade lärare förblir just lärare i stället för att känna sig nödsakade att välja en administrativ karriär ökar då.

Se även Gerdaus skolblog: Lärarnas arbetstider