måndag 20 december 2010

Värmande förtroende i den kalla vintern

I torsdags missade jag ett möte med fullmäktigegruppen på Lidingö - men orsaken var snöovädret som först höll mig kvar två timmar i Århus och sedan ytterligare 1½ timme i Köpenhamn.

Jag är mycket glad över att ha blivit nominerad till vice ordförande i Utbildningsnämnden. Under den gångna mandatperioden har Alliansregeringen lagt en god grund för en kunskapsinriktad skola där barn och elever (förskola respektive skola) kan känna trygghet och där det finns valfrihet.

Vi har höga ambitioner på Lidingö - Sveriges bästa skolor. Bland Lidingömoderaterna talar vi gärna om att Lidingös skolor ska hålla högsta internationella klass - något som är i högsta grad aktuellt mot bakgrund av att Sverige som helhet halkar efter i internationella jämförelser. Då räcker det inte att ha som ambition att vara bäst i ett sjunkande lag!

Seriös pedagogisk forskning visar att verkliga framgångsfaktorer för skolor är skolledningens drivkraft (förmåga att sätta mål och driva utvecklingen) och lärarnas kompetens (dvs både ämneskunskaper och pedagogisk förmåga). Svenska jämförelser visar att framgångsrika kommuner kännetecknas av stor frihet för professionen och att politiken i hög grad är inriktad på långsiktig målsättning, medelstilldelning som gynnar målen samt uppföljning av målen. Vi måste alltså fortsätta på den inslagna vägen där främst måluppföljningen är under stark framväxt.

Generellt är resultaten bra för Lidingös elever. Alla skolor ligger långt över rikets medelvärden och även i länet ligger resultaten mycket bra till för alla skolor. Vad vi framför allt måste fokusera på, är de elever som riskerar att inte få fullständiga grundskole- eller gymnasiebetyg. Förvisso ligger Lidingö bra till även i detta avseende, men så länge det finns elever som inte har fullständiga betyg så måste vi söka vägar att förebygga och finna nya lösningar. Utanförskap måste motverkas.

Lidingö visar även upp små skillnader i slutbetygen i årskurs nio för flickor och pojkar. På så sätt var Lidingös pojkar i årskurs nio bäst i landet!

Även tryggheten är central. Otrygga barn lär sig inte. Vi har satt igång antimobbningsarbete, men så länge ett enda barn känner sig otryggt måste vi fortsätta söka lösningar som fungerar bättre! Tidigare var Lidingös skolor bra på att sätta in åtgärder; nya program som prövas har som syfte att förebygga. Vi måste nu utvärdera om den effekten verkligen uppnåtts.

---

Paul Lindquist

---

torsdag 9 december 2010

Fortsatt gammal skåpmat från vänsterkanten

I dagens Aftonblad läggs nya rökridåer om skolans kvalitet med anledning av PISA rapporten. Idéer om att det är resursfördelning som orsakar allt sämre resultat i de svenska skolorna presenteras som om de vore nya. När man är mer insatt verkar det mera som ICAs ompacketerade köttfärs: bäst-före-datum har gått ut för länge sedan!

Internationell forskning visar att generellt sett klarar sig elever i socioekonomiskt välsituerade områden bäst i skolan. Bland elever i socioekonomiskt eftersatta områden är det inte lika enkelt. Det finns exempel på skolor i sådana områden som har lika bra resultat som skolor i "bättre" områden. Den begåvade forskningen handlar då om att undersöka vad som skiljer dessa lyckade exempel från andra. Skillnaden är skolledningen och lärarna.

Sedan har vi svenska undersökningar där man undersökt olika kommuner med liknande socioekonomisk förutsättningar och funnit att socioekonomiska faktorer spelar mindre roll. Givetvis spelar även här skolledning och lärare en central roll, men även att centralstyrning och politisk inblandning inte hämmar den pedagogiska utvecklingen och professionens egen kraft att finna lösningar och förbättra resultaten.

För Lidingös del har vi länge arbetat för att skolpolitiken inte ska lägga sig i det professionen är bättre på, nämligen det pedagogiska arbetet. Politiken ska ange övergripande mål, anslå medel och följa upp!

Min egen slutsats är att Lidingös vision att vi ska Sveriges bästa skolor faktiskt är för tam. Med bakgrund av PISA-undersökningen borde vi ha visionen att vi ska leda den Svenska skolans utveckling mot en bättre internationell standard!

---

Aftonbladet, SvD

---

onsdag 8 december 2010

Att rasera går fort - att restaurera kommer att ta tid

Alliansregeringen satsade för fullt under sin första mandatperiod för att skapa de rätta förutsättningarna för en positiv utveckling av skolan. Det är i allt väsentligt moderat skolpolitik som har genomförts.

Gårdagens PISA-rapport visar på fortsatt nedgång i svenska ungdomars kunskaper. Är det då Alliansregeringens fel? Knappast. För att förstå de grundläggande problemen måste man se den svenska skolan i ett längre perspektiv. Det är knappast något som oppositionens socialdemokrati och vänsterparti klarar av. I går ville Mikael Damberg ha snabba åtgärder. Det visar på hela socialdemokratins problem: oförmåga att se problemens hela vidd - en snabb-fix så ska allt vara bra. Med en metafor skulle man kunna säga att S vill laga punkteringen snabbt medan man cyklar på en väg fylld av småspik och glasskärvor! S ser skolans problem som i huvudsak en fråga om antalet anställda, inte vilken kompetens de anställda har, vilket uppdrag de har och hur resultaten följs upp.

Alliansregeringen har lagt en viktig allmän grund: det ska löna sig att arbeta. Ett annat viktigt steg måste vara att det ska löna sig för lärare att förkovra sig och göra ett bra jobb. Det ska löna sig att satsa på kunskap - och då inte bara i utbildningsteknik och -teori (dvs pedagogik) utan i ämneskunskaper.

Den helt övervägande delen av lärarkåren är entusiastisk och positiv till utveckling. Politiken har svikit många av dem genom att erbjuda en undermålig lärarutbildning under många år. Det innebär att sakta men säkert - i takt med att äldre lärare gått i pension - har lärarkåren förändrats. Även om det är helt klart att många av de lärare som utsatts för skolminister Perssons lärarutbildning strävar att vidareutvecklas och förkovra sig, så kommer det att ta tid att återställa en lärarkår med högre kompetens.

Kritik framförs mot förslaget att skolk ska kunna finnas med i informationen på ett betyg. Om detta är den enda åtgärden mot skolk så kan jag hålla med om att det är fel. Skolan måste tidigt arbeta tillsammans med eleven och föräldrarna för att med kraft motverka att individen hamnar i utanförskap. Men att bara sopa under mattan, gör inte saken bättre!

Som PJ Anders Linder i SvD konstaterar har staten lagt en grund och det är kommunerna som måste ta sitt ansvar. Det är just det vi har gjort på Lidingö och kommer att göra i fortsättningen också. Politiken ska sätta de långsiktiga målen, anslå medel och utvärdera att målen nås. Därför är det viktigt att lokalpolitiker ställer frågan till professionen: hur arbetar respektive skola för att uppfylla Lidingsö vision att ha Sveriges bästa skolor?

---

DN, SvD, SvD, DN, Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, SvD

---

tisdag 7 december 2010

De som ingenting lärt och ingenting glömt...

Det sägs att när representanter för den franska adeln återvände efter revolutionen kom att benämnas "de som ingenting lärt och ingenting glömt". Det epitetet håller många socialdemokrater på att göra sig förtjänta av.

Förvisso har Mona Sahlin förklarat att hon kämpat hårt för en politik som hon inte trott på. Varför kämpade hon då? Svaret kan bara vara "för att återerövra makten".

I dagens SvD skriver Daniel Suhonen, chefredaktör för SSU:s tidskrift Tvärdrag, om Mona Sahlins misstag nu och tidigare. Resonemangen går i hög grad ut på "Bristen på handlag visar att bakom Sahlin finns ett gäng politiska tjänstemän och kommunikatörer som också måste gå nu. Deras bristande politiska fingertoppskänsla bäddade för valförlusten."

Suhonen är bara en av många "ledande" socialdemokrater som i allt väsentligt resonerar om socialdemokratins valnederlag utifrån maktperspektivet. Här ser man en oerhört väsentlig skillnad gentemot de nya moderaterna. Reinfeldt betonar alltid perspektivet "vad är invånarnas problem?". Socialdemokratin försökte utnyttja enskilda utsatta individer och grupper för att få makten, inte för att lösa problemen.

Det verkar alltså som om vi fram till S-kongressen i mars ska få höra förslag på olika metoder för att återerövra makten för socialdemokratin. Hittills har vi inte hört några allvarliga försök att identifiera problem och resonera kring rimliga lösningar.

Troligen är det senare ett väsentligt skäl till socialdemokratins snabba sönderfall: medan nya moderater diagnosticerar problem och föreslår medicin så argumenterar socialdemokratin mot medicinen utan att gå till botten med problemen.

---

Kent Persson, Kent Persson

PJ Anders Linder

---

måndag 6 december 2010

Käppala skola i topp för kvalitetsutveckling

Som framgår av dagens Lidingö Tidning Mitt i har Käppala skola som en av fyra skolor gått till "final" för utmärkelsen "Bättre skola 2010".

Initiativet till utmärkelsen kommer från Utbildningsdepartementet och det är Skolinspektionen och SIQ (Institutionen för kvalitetsutveckling) som granskar kandidaterna.

Det är mycket glädjande - både att Käppala skola tagit detta initiativ och att skolan gått vidare som en av fyra slutkandidater till utmärkelsen.

Tidigare har Gångsätra tagit initiativ och certifierats för Investors in People (IiP), ett internationellt kvalitetssystem för såväl företag som offentlig verksamhet.

Min egen reflektion är att skolor fungerar bäst om det är professionen som får leda utvecklingen. Politiken ska stå för de långsiktiga målen, anslå medel och utvärdera om målen nås (eller är på väg att nås)!

---

Engelsk-svensk Futuraskola i Dalénum

Det är värt att notera att Futuraskolan har öppet hus i Dalénum den 15 december för att presentera sin engelsk-svenska skola för årskurserna 6-9.
Det är dock inte helt öppet hus - föranmälan krävs (se skolans hemsida - länk ovan).

---

fredag 3 december 2010

Varför är det så lönsamt med friskolor?

Det är ju helt uppenbart att friskolor är en attraktiv handelsvara. Efter att det blev tillåtet att anordna undervisning i annat än offentlig regi var det ju många entusiastiska pedagoger och skolledare som startade egna verksamheter - oftast för att förverkliga egna visioner om bättre skolor. De senaste åren har dock många små enheter köpts upp av några allt större privata aktörer med investerare som skjuter till medel.

Som en reaktion på detta brukar politiker på vänsterkanten höja rösten om att det är dags att förbjuda, att det ska vara otillåtet att ta ut vinst ur fristående skolor. Socialdemokraterna har vacklat i frågan medan Alliansen har sträckt sig till att framföra ståndpunkten att så länge verksamheten inte får allvarlig kvalitetskritik så måste det vara tillåtet att ta ut vinst.

Medan socialister ser lagstiftning och förbud som vägen att råda bot på de flesta negativa sidor så är det en tröst att Alliansen försöker tänka djupare.
Frågan som kvarstår är ändå: Varför är det så lönsamt med friskolor?
Socialisterna verkar anse sig kunna besvara frågan med att friskolorna sänker kvaliteten på allting.

Den fråga som de inte besvarar är varför familjer - föräldrar och barn - i så fall överhuvudtaget efterfrågar friskolor.

Kan det finnas kvaliteter som inte räknas bara i kvadratmeter gymnastiksal per barn eller procenten formellt kompetenta lärare? Kan det vara ett engagemang som entusiasmerar lärarkollegiet och eleverna? Kan det vara så att sådana faktorer för många familjer väger tyngre än kvoter och nyckeltal? Den viktiga frågan är då hur går det med detta när grundarna säljer till en stor koncern?

Den grundläggande frågan man måste ställa sig är varför kostnadsbilden är så olika i de kommunala respektive fristående skolorna. Kan de kommunala enheterna förbättra sin kostnadsbild och samtidigt höja sin attraktionskraft genom entusiasm och engagemang? På Lidingö har vi erkänt bra kommunala skolor, men kostnadsbilden skiljer sig mellan de kommunala och fristående enheterna.

---

DN

---

torsdag 2 december 2010

Märkligt om Torsviks förskola i Lidingö Tidning

Härförleden (i förra veckan tror jag det var) skrev Lidingö Tidning om kostnaderna för nybyggnationen av Torsviks Förskola. Man intervjuade Socialdemokraternas representant i Utbildningsnämnden och hon uppges ha uttryckt förvåning eller kanske till och med indignation över att Lidingö Stad inte utrett möjligheterna att bygga för halva kostnaden. Uttalandet är märkligt eftersom frågan först behandlades under våren och en enig nämnd återremïtterade ärendet till förvaltningen med just det uppdraget. På sammanträdet den 31 augusti redogjorde Utbildningsförvaltningen och Fastighetskontoret för att det inte fanns möjligheter att så radikalt sänka byggkostnaderna, dvs vad låg bakom de betydligt lägre kostnader man haft i andra kommuner i regionen. Det är alltså utrett att en sådan kostnadsreducering inte var möjlig i detta fall.

Förvisso var Socialdemokraternas representant inte närvarande när just detta ärende föredrogs och beslutades, men partiets ersättare tjänstgjorde och protokollet har justerats och skickats ut. Det är då mycket förvånande att komma med ett påstående om att utredningar inte gjorts. Jag tycker inte att det vittnar om ett seriöst arbete med utbildningsfrågor!

----

tisdag 30 november 2010

Kommunfullmäktige - andra dagen

Så var det dags för budgetfullmäktiges andra dag. Kvällen domineras i sin inledning av olika detaljplaner. En representant för Lidingöpartiet ifrågasatte (som vanligt) aspekter som redan genomgåtts i Miljö- och Stadsbyggnadsnämnden. Och beträffande planen med anknytning till Kyrkviken blev diskussionerna livliga - egentligen inte om planen i sig, eftersom majoriteten yrkade på återremiss för kompletteringar. I stället blev strandskyddet ytterligare en fråga och viss förvirring uppstod när det framkom önskemål om att lägga till ny yrkanden efter att diskussionen avslutats. Däremot gick planen för ridhuset igenom utan utdragna diskussioner.

---

Landstingsfullmäktige - inkallad att tjänstgöra

Idag hade jag blivit inkallad - för att tjänstgöra i Landstingsfullmäktige. Det är förste ersättarens intressanta lott att stå redo i kulissen för att fylla en plats så att ingen vakans uppstår. Ja, jag hade en vecka på mig för att förbereda mig, så det handlar inte om att ha ständig jour och beredskap.

Vad avhandlades då? Ska man döma av den tid som ägnades åt respektive ärende så var det den politiska organisationen respektive den finanspolitiska policyn.

Oppositionen var uppjagad över att organet för regionplanering avsågs bli förändrat. Att det nuvarande organet samlade långt ifrån alla kommuner i regionen sågs uppenbarligen inte som ett problem. Ilja Batljan (S) ville ha en ansökan till Regeringen om att göra om landstinget till en region. Men till sist beslöts den föreslagna organisationen.

Den andra stora frågan kom att gälla landstingets finanspolicy. Detta handlade om en uppdatering, främst vad gäller banker och placeringar. Men nu hakade vissa upp sig på en formulering om att man inte skulle placera i företag som har sin huvudsakliga verksamhet relaterat till främst krigsmaterial, alkohol, tobak eller sexindustri.
Dessutom blev det diskussioner om vilka internationella konventioner som skulle listas som godkända, trots att policyn klart säger att placering endast ska göras i företag som följer kraven i de internationella konventionser som Sverige har undertecknat. Det mest pikanta i denna historia är att dessa delar inte ändrats i den aktuella omarbetningen och oppositionen hade inget svar på varför man i så fall inte tidigare reagerat. Till yttermera visso innebär ju texten att listan med namngivna konventioner bara är exempel. Tala om storm i ett vattenglas!

Andra ärenden, som till exempel månadsbokslut för september 2010 lades till handlingarna helt utan diskussion...

---

måndag 29 november 2010

Budgetfullmäktige i Lidingö Stad

Idag, måndagen 29 november, startade vi redan vid 15.00 med budgetkommunfullmäktige. De som varit med länge säger att det är ovanligt många nya ledamöter i detta nyvalda fullmäktige - därom vet jag själv inte så mycket eftersom jag själv var ny den föregående mandatperioden.

Det har varit ett massivt informationsflöde. Majoriteten utgörs av en ny konstellation: M+FP+KD. C gick i valet ut i skarp konfrontation och enligt vårt förmenande långt ifrån sanningsenligt. Sedan har man förväntat sig att få ingå i majoriteten... Det är tråkigt när en eller annan företrädare för detta i övriga delar av landet mycket borgerliga parti ägnar så mycket av sin debatt-tid att komma med osakliga påståenden och misstänkliggöranden. Idag gällde det framför allt frågan om bussdepå i Stockby. Kommunalrådets genomgång av sakläget viftades bort som ovidkommande. Lite pikant var väl att det även sades att vi skulle ändrat åsikt i Hospice-frågan för att jaga röster i valet. Detta sagt av representanter för ett parti som efter 10 års strävan efter en vägtunnel för Södra Huvudleden under våren ändrade uppfattning från behandlingen i Kommunstyrelsen till beslut i Kommunfullmäktige. Jaga röster?

Kvällens huvudfråga för mig var dock Utbildningsnämndens budget. Avgående ordföranden, Gunnel Eklöf, FP, gick igenom de ekonomiska förutsättningarna och jag hade förmånen att få tala om kvalitet:

Lidingö har som en vision att ha Sveriges bästa skolor. För att nå dit krävs att skolan har kunskap i fokus likaväl som trygghet och valfrihet. Vi har redan kommit långt, men budgeten syftar till en fortsatt positiv budget. Politikens uppgift är att ange övergripande mål, avsätta medel och att mäta att målen nås.

Valfrihet innebär att val av skola ska kunna göras så långt det är praktiskt möjligt. En gemensam gymnasieregion där våra ungdomar konkurrerar på lika villkor ökar utbudet av utbildningar. En gemensam komvux-region innebär också ett ökat utbud. En annan väsentlig aspekt är att både kommunala och fristående verksamheter ska finnas - det stimulerar alla enheter till positiv utveckling. För barn i förskoleåldern är det viktigt att det finns vårdnadsbidrag, familjedaghem, pedagogisk omsorg och "klassisk" förskola.

Kvalitet innebär även växtkraft. Detta kräver stor frihet för professionen att välja väg att nå de uppsatta målen. Stimulans och utmaningar för alla elever, även de som har lätt för sig. Rätt stöd i rätt tid för dem so behöver extra stöd. Fler ska klara skolan!

För att lära sig är det viktigt att man är trygg. Aktiva program mot mobbning ska vara evidensbaserade och deras effekt ska följas upp i de olika uppföljningsmetoder som tillämpas. Andra aspekter är fortsatt små förskolegrupper och skolklasser. Den nya skolmatsupphandlingen syftar till att höja kvaliteten och öka de olika skolområdenas inflytande; uppföljning att kvalitetskraven uppfylls ska bli skarpare! För trygga skolor krävs även bra skollokaler, vilket måste få kosta. Ett fastighetsutskott under kommunstyrelsen ska underlätta samarbetet mellan stadens olika förvaltningar och fastighetskontoret.

Det sista, men inte mindre viktiga, inslaget är uppföljningen - mätning av måluppfyllelsen. Där spelar Skolinspektionen en roll, samarbetet mellan LJUS-projektets kommuner en annan och stadens egna kvalitetsmätningar ytterligare en roll. Staden håller på att gå över till ett nytt enkätinstrument. Vårens enkät innebar att barn i årskurs 3 fick svara på en enkät för första gången (tidigare var det föräldrar till barn i lågstadiet). Till detta kom en del tekniska inkörningsproblem som ledde till låg svarsfrekvens på sina håll. Som påpekades från MP finns en del illavarslande resultat i den nya enkäten som det är viktigt att följa upp i samband med nästa enkätomgång. En annan aspekt på resultatuppföljning är att fortsätta den utveckling av elevutvärdering av lärarnas insatser som redan är på gång bland annat i gymnasierna.


Utbildningsnämndens budget är framåtriktad och en viktig grund för en positiv utveckling av Lidingös skolor!


----

onsdag 17 november 2010

Fortsatt samordning för regionens gymnasieutbildningar

I dag var jag på seminarium anordnat av Kommunförbundet Stockholms Län. Genom KSLs utbildningsberedning har nu gemensam antagning införts. Dels fick vi information om vilka kommuner som hittills antagit den gemensamma prislistan för regionen, dels diskuterades hur samarbetet ska fortsättas och utökas.

Eftersom det redan finns en viss överkapacitet av "platser" och befolkningsprognoserna visar på minskande gymnasiekullar de kommande åren är en helt överskuggande fråga hur gymnasierna ska anpassa sig till färre elever. Vad sker om ett fristående gymnasium måste stänga? Hur kan de kommunala organisationerna samarbeta för att undvika att nödvändiga strukturförändringar ger så få negativa effekter som möjligt: hur påverkas grannkommuner? kan man undvika helt orimliga resvägar för gymnasister som inte längre kan erbjudas en viss utbildning på ett ställe?

Svar fanns inte på alla frågor, men bara det att KSL ordnar dessa seminarier där vi har möjlighet att ventilera problem och lösningar är en god bit på väg mot lösningar. Vi enades om att respektive kommun ska återföra korrigerade statistiska uppgifter till KSL om det finns uppenbara fel och att de kommuner som har gemensamma "gränsytor" ska fortsätta ha täta kontakter för all följa utvecklingen och söka lösningar som är positiva för regionen eller regiondelen som helhet.

För Lidingös del kan vi konstatera att andelen Lidingöelever som går i gymnasium på Lidingö är långt över medel för regionen: kring 70% jämfört med under 50% för hela regionen. Förutom att Hersby Gymnasium och Gångsätra Gymnasium båda lyckas mycket bra, så finns det skäl att anta att geografin spelar roll: bara en rejäl kontakt med omvärlden via en väg - Lidingöbron. Kan Nacka börja locka gymnasister med en fungerande båttrafik?

---

tisdag 9 november 2010

Lovande start för gårdsbutiken på Elfviks Gård

Det lovar gott att gårdsbutiken redan kommit igång. Vi har redan gjort slut på den ädla ädelosten och de lokala småkakorna (som var rejält stora!) vi handlade. Hoppas bara att tillräckligt många tar sig tid att besöka denna pärla på Lidingö!

torsdag 28 oktober 2010

Intressanta framtidsplaner för Gångsätra gymnasium

Vid det senaste sammanträdet för Utbildningsnämnden i Lidingö hade vi flera intressanta framtidsbeslut. Det första gällde deltagandet i samarbetet kring gemensamma gymnasieavgifter som ska minska byråkrati och administration - för att kunna minska kringkostnader som uppstår när elever väljer att gå i ett annat gymnasium än den egna kommunens. I snitt går kring 60% av länets ungdomar i gymnasiet i en annan kommun eller i ett fristående gymnasium. För Lidingös del gäller det att kring 25-30% går i annat gymnasium.

Men den lokalt mest intressanta nyheten var gymnasiernas förslag till program när det nya gymnasiet startar nästa höst. Generellt innebär det att en vildvuxen flora av lokala program försvinner till förmån för ett överblickbart antal definierade program - det gör att jämförelser i utbildning förbättras avsevärt, vilket är en väsentlig del av alliansregeringens arbete för att främja kunskap!

För Hersby gymnasiums del är förändringarna inte så stora. I Gångsätra finns spännande idéer om ett tekniskt program med inriktning mot design. Möjligheter till samarbete med den nyetablerade "Carl Malmstensskolan" (Linköpings Universitet) tvärs över vägen bådar gott för framtiden!

---

måndag 25 oktober 2010

Ännu friare gymnasieval

Idag offentliggjorde Stockholms Stad att man nu är beredda att låta Stockholms ungdomar konkurrera på lika villkor om platserna i Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet med de ungdomar i kringliggande kommuner som vill gå i Stockholms gymnasier. Hittills har alla gymnasieprogram utom NV och SP varit öppna i hela regionen. Stockholms Stad har haft en oro att de "egna" ungdomarna skulle kunna konkurreras ut av kranskommunernas ungdomar till de "attraktiva" innerstadsgymnasierna.

Att ändringen kommer nu är inte direkt förvånande. De närmaste åren kommer antalet gymnasieelever att sjunka - det är helt enkelt mindre kullar. Det torde alltså vara en beräkning att Stockholms Stad inte kommer att behöva göra neddragningar i sina gymnasier utan att det istället kommer att ske i andra kommuner.

Med tanke på att Lidingös kommunala gymnasier tillhör de bästa i landet så behöver en högre konkurrens för Stockholms innerstadsgymnasier inte innebära ett problem. Även om något fler Lidingöungdomar kan tänkas komma in på program i Stockholm så är inte orimligt att "utkonkurrerade" ungdomar från Gärdet och Östermalm kan söka sig till Lidingös gymnasier...

Det är bra att valfriheten fortsätter öka. Ett arbete med att underlätta administrationen av ersättningen mellan länets kommuner och mellan kommuner och de fristående gymnasierna år i slutfasen. Intressant i utredningsmaterialet är att notera att Lidingö ligger i särklass högst i peng för alla program som erbjuds.

...

SvD

Edvin Alam, Ida Drougge

...

söndag 3 oktober 2010

Om skolmaten på Lidingö

Just återkommen från en vetenskaplig konferens i Aten läser jag på Lidingö Tidnings löp och framsida att föräldraupproret leder till bättre skolmat. Det är givetvis mycket bra att föräldrar är engagerade och aktiverar sig i olika frågor. Och vi fritidspolitiker i Utbildningsnämndens M och FP-grupp har lyssnat och haft dialog.

Men utan att förhäva oss kan jag berätta att vi politiker - som ju är vanliga lidingöbor med vanligt arbete och ofta barn i förskola och skola - redan hade börjat det arbete som ledde fram till den nya upphandlingen. Den första upphandlingen skedde för fyra år sedan och efter den inledande perioden, som upplevdes mycket positivt, så kom det mer och mer negativa synpunkter. Från moderat synpunkt var det inte oviktigt att upphandlingen skett centralt, med mycket lite inflytande från verksamheterna. En utgångspunkt var därför att ge möjlighet till större inflytande för de enskilda skolorna och skolområdena. En annan utgångspunkt var behovet av att kunna följa upp att den överenskomna kvaliteten överensstämmer med det som levereras. Ytterligare en väsentlig utgångspunkt har givetvis varit föräldrarnas och barnens synpunkter - och skolpersonalens!

Jag vågar därför påstå att just därför att vi från politiskt håll redan dragit igång arbetet med att genom en ändrad upphandling öka skolmatens kvalitet så gick samarbetet med de aktiva föräldrarna mycket bra - och något egentligt "lobby-arbete" krävdes inte från deras sida eftersom vi redan var på väg åt det håll som de flesta önskade!

Därmed ska upphandlingsavdelnings insats, med Sinikka Suutari och Gunnar Jansson i spetsen, inte på något sätt förringas. Tillsammans med stadens kostexpert Anna Fritjofson har de gjort ett gediget arbete med utformning av hela upphandlingen samt utvärdering av de anbud som kommit in. Stort tack för ert arbete!

---

fredag 1 oktober 2010

348 personröster i Landstingsvalet

Stort tack till alla väljare i Valkrets Ost i Landstingsvalet som stött mig -med kryss!
Inte mindre än 348 supportrar - jag tackar för förtroendet och ska efter bästa förmåga förvalta det på min plats som förste reserv i moderatgrupp Ost!

Att det skulle krävas ytterligare ca 1450 röster för att bli personvald spelar mindre roll - det var bara fem moderater med fler personröster i den valkretsen, och den ende lidingöbon bland dessa fem var vårt kommunalråd Paul Lindquist.

---

S kan inte vänta, men varför ska eleverna vänta?

I årets val var S huvudbudskap "Vi kan inte vänta". Men vid tisdagens sammanträde yrkade S ledamot Charlotta Huldt-Ramberg på återremiss av hela skolmatsupphandlingen. Av hennes inlägg i diskussionen föreföll det som att hon framför allt var missnöjd med att Sodexo inte lagt något bud, vilket Sodexo förklarat i ett brev till Lidingö Stad.

Sodexo vänder sig mot att Lidingö Stad ställer krav på kvaliteten:

- En högre andel ekologiska inköp.
- Att utesluta jästextrakt som finns i de flesta buljonger, kryddblandningar och i en stor del av det
sortiment som finns för storhushåll påverkar råvarukostnaden med ca 5%. Det är en signifkant
merkostnad för Lidingö stad avseende den upphandlade tjänsten för en tillsats som i vissa forum är
ifrågasatt, dock inte hos Livsmedelsverket.
- Att laga mat från grunden när det inte finns utrustning i alla kök idag. Att investera i ett stekbord
innebär i sig ingen relativt hög kostnad. Däremot finns det ingen plats att ställa stekbordet i de flesta
köken. Där det finns plats kan ombyggnad av ventilationen vara nödvändig för att man ska få
använda stekbordet. Ombyggnad av ventilation är betydligt dyrare.
- Alla förskolebarn ska ha en frukt efter lunchen varje dag.
- Färskt bröd bör serveras till maten varje dag på skolorna.

Dessutom vänder man sig emot att avvikelser från de uppställda kvalitetskraven och de kvalitetsutfästelser entreprenören vunnit entreprenaden med kan innebära skadeståndsanspråk - dvs att avtalsbrott ska kosta.

S ville skjuta upp skolmatsavtalet - och om möjligt förlänga nuvarande avtal som många barn, elever, föräldrar och lärare och annan skolpersonal uttryckt starkt missnöje med.
Vi kan inte vänta. Från årsskiftet ska det vara högre kvalitet i Lidingös skolmat!!

---

torsdag 30 september 2010

Välkommen till den politiska bloggosfären!

Michael Anderberg har dragit igång sin personliga blogg - varmt välkommen. Michael har förutom en entusiastisk insats i valrörelsen även snabbt blivit en intresserad och aktiv moderat-ersättare i Utbildningsnämnden.

Det är kul att vi är flera på ön som kommenterar och tycker till om politiken på ön och i landet och världen i övrigt!

---

Tack för förtroendet till Kommunfullmäktige

Inte helt oväntat med placering 10 på valsedeln har jag nu officiellt blivit invald till Lidingö Kommunfullmäktige. Jag tackar för det förtroendet och noterar att även om person-kryssen inte ledde till formellt "personval" (Grattis Paul - det var välförtjänta kryss som gjorde dig personvald) kan jag inte låta bli att speciellt tacka för den uppmuntran varje personkryss innebär!

I förra valet fick jag totalt 44 kryss och i detta val totalt 67 - en positiv uppmuntran, oavsett om det berott på att jag stod längre upp på listan, att jag varit synlig under mandatperioden som vice ordförande i utbildningsnämnden, eller för att jag varit aktivare i valkampanjen eller för att jag börjat blogga och delade ut en broschyr för att presentera mig närmare...

Det har ju varit en hel del fram och tillbaka med mandaten i fullmäktige. Det officiella protokollet säger nu att vi fick 19 mandat och att en koalition M+FP+KD därmed förfogar över 27 av fullmäktiges mandat känns ju lite tryggare...

Med anledning av vänsterpartiets uttåg ur fullmäktige vill jag passa på att uttrycka stor respekt för mandatperiodens innehavare av V-mandatet, Birgitta Ehlin. Förvisso står vi ideologiskt inte så nära varandra, men jag har upplevt Birgitta som en oerhört rak och ärlig politiker som inte fallit för frestelsen att vara opportunist utan stå för sin åsikt även när det inneburit att stödja majoritetens förslag! När andra i oppositionen övergått till personangrepp, har Birgitta hållit sig till sakfrågorna. Det förtjänar respekt!!

---

torsdag 23 september 2010

Tack till alla supportrar i Riksdagsvalet

Nu är Riksdagsvalet officiellt klart och personvalsrösterna är räknade. Den största besvikelsen är givetvis att Alliansen inte nådde egen majoritet. Min egen kandidatur ingav ju inga realistiska förhoppningar om inval i detta val. För mig personligen har det varit en intressant och lärorik resa. Det har varit många möte med positiva och intressanta medmänniskor. Det ger ork och råg i ryggen att fortsätta arbeta politiskt för ett bättre Sverige för alla.

Ett speciellt tack vill jag rikta till alla 41 moderat-väljare som med ett kryss givit mig personligt stöd i Riksdagsvalet! Även om min plattform de kommande fyra åren inte blir Riksdagen är jag mycket glad för det stöd jag fått!

---

tisdag 21 september 2010

En insändare som inte fick komma med före valet...

KUNSKAPSLINJEN – moderat skolpolitik
Nya moderaterna står för en kraftfull återuppbyggnad av skolan i Sverige. För ett demokratiskt samhälle där invånarna ges möjlighet att utveckla var och sin egen potential är det nödvändigt att förskolan och skolan fokuserar på kunskap, frihet och trygghet.

Kunskapsnivån hos Lidingös barn och skolelever är bland de högsta i Sverige. Delvis beror det givetvis på att föräldrarna har hög utbildning och goda kunskaper. Men även lärarnas och skolledarnas höga ambitioner, goda kunskaper och höga pedagogiska nivå spelar roll. Med skolpengsmodell som Lidingö har så ges professionen – skolledarna och lärarna – stor frihet och stort ansvar. Pengsystemet ger också en frihet för familjerna att – givetvis i mån av utrymme – välja förskola, grundskola och gymnasium.

Förskolan ska ta tillvara barnens nyfikenhet och vilja att lära. Särskilt ansvar ska ges till utbildade förskollärare att följa varje barns utveckling. Vi reformerar lärarutbildningen och inför en ny läroplan för förskolan, så att förskolan blir ännu mer lärorik. Omdömen och betyg är nödvändiga instrument i skolan. De behövs för att elever, föräldrar och pedagoger ska kunna följa barnets utveckling och sätta mål och bedöma vilket stöd som individen behöver. Vi satsar på Lärarlyftet, en miljardsatsning på fortbildning av lärarna, och vill införa en lärarlegitimation nästa mandatperiod. 

Kvaliteten i förskolan skolan är viktigare än driftsformen för oss moderater. Skolor som inte håller måttet ska kunna stängas, oavsett om de är kommunala eller fristående. Precis som dåliga bilar kan få körförbud måste dåliga skolor kunna få det. Vi vill ta fram fler kvalitetsmått som mäter den verkliga effekten – dvs ungdomarnas faktiska kunskapsutveckling. Sådana mått underlättar också för föräldrarna när man ska välja skola. 

Användningen av IT i skolan är inte en onödig lyx utan en nödvändighet för att ge våra ungdomar en flygande start in i dagens och morgondagens samhälle. Lidingö har två av Sveriges främsta gymnasier och det är med stor förväntan vi noterar att Hersby Gymnasium har utvecklat ett IT-baserat curriculum och att alla höstens nybörjare kommer att disponera en egen bärbar dator. Detta är bara ett exempel på hur systemet med skolpeng ger frihet och ansvar för professionen att förverkliga visioner och utveckla verksamheten på ett sätt som en politiskt detaljstyrd verksamhet aldrig kan. Politikens uppgift är att ange en allmän inriktning, anslå medel och att följa upp att satsade skattemedel haft avsedd effekt.

En aspekt som ibland kommer i skymundan för kunskapsmålet, är behovet av trygghet. Ett barn som är otryggt lär sig inte. Ett barn som saknar självkänsla lär sig inte heller. Därför är trygghetsprogram – arbete mot mobbning – självklara i den moderata skolan. Den betygslösa skolan svek många barn med t ex läs- och skrivsvårigheter. Betyg och omdömen ska vara en hjälp att ge varje individ rätt stöd och utmaningar. Betyg och omdömen ska motverka utslagning i skolan och att unga vuxna har ofullständig utbildning – ett tillstånd som kraftigt ökar risken för utanförskap, arbetslöshet, missbruk och kriminalitet.

Vi skapar en modern skola i världsklass. Moderat skolpolitik behövs för alla Sveriges förskolebarn och elever – för att vi ska gå framåt tillsammans.

Mats Gerdau (M), Riksdagsledamot (Nacka)
Lars Björndahl (M), Kommunfullmäktigeledamot (Lidingö), vice ordf Utbildningsnämnden

---

måndag 20 september 2010

Resultat av skolvalet i Hersby!

Resultat av Skolvalet 2010, Hersby Gymnasium, Lidingö

Vid skolvalet på Hersby blev valdeltagandet 72 %. 
Moderata Samlingspartiet 42,6 %
Folkpartiet Liberalerna 21,5 %.
Miljöpartiet 8,7%
Centern 8,7%
Kristdemokraterna 4,0 %
Sverigedemokraterna 3,6 %
Vänsterpartiet 2,0 %
Socialdemokraterna 1,3 %

Källa Hersby Gymnasiums hemsida
---

söndag 19 september 2010

Än är valrörelsen inte över

Efter ytterligare ett pass à två timmar i Lidingö Centrum är det skönt att konstatera hur Lidingöbor frågar om sådant som de undrar över även om det samtidigt är bedrövligt att somliga lokala partier kan sprida falska rykten och att lokalpressen okritiskt sväljer allt från "oppositionen".

Ett exempel är den fortsatta utredningen av en vägtunnel för att leda tung genomfartstrafik förbi en slingrande villagata och bort från barnens väg till och från skola och förskola. I decennier har bristande politisk kraft och handlingsvilja fördröjt en väg som planerats utan att realiseras. Våldsamma överdrifter av kostnaderna och total tystnad om att oppositionens eget förslag inte löser grundproblemet men kostar minst hälften av vad tunnelalternativet beräknats kosta - det är den "ärliga" oppositionens förslag. Men mest förslagna är den lokala Lidingöcentern (som är så långt ifrån Maud Olofssons riks-center man kan komma) som under 10 års tid varit helt inriktade på en bergtunnel och som såväl i lokalpressen som i kommunstyrelsen givit det aktuella förslaget sitt fulla stöd, för att två veckor efter kommunstyrelsesammanträdet göra helt om i kommunfullmäktige. Och dessutom blåneka till att man tidigare uttryckt glädje över och stött det aktuella förslaget... Taktiken är oärlig och gynnar inte Lidingöborna - den fråga alla andra partier i kommunfullmäktige måste ställa sig är: när ko-vänder Lidingöcentern nästa gång för att göra kortsiktiga taktiska vinster.

En annan fråga är den om Lidingö Hospice. Man har påstått att vi moderater vill lägga ner verksamheten. Den utredning som gjorts att en fristående expert blundar man helt för. Även om omvårdnaden varit omvittnat god, så har problemen gällt vad en kommun kan göra inom ramen för äldreomsorg och vad landstinget ska sköta vad avser avancerad sjukvård. Till detta kommer uppenbarligen landstingsanställda som inte heller vet vad som gäller. Vid debatten i Ansgarskyrkan i början av september argumenterade vissa oppositionspartier för att "kommunen inte kan ifrågasätta vad en läkare skriver i en remiss". Det var så fel att till och med S-representanten från landstinget måste rätta till: det är kommunens biståndsbedömare som måste göra bedömningarna. Till detta kan man lägga att om biståndsbedömarna finner att vissa former av avancerad sjukvård inte kan erbjudas, då är det fel att anvisa en plats! Dessutom är det formellt så att en läkare inte med en enkel "remiss" kan skicka över en patient från sjukvården till den kommunala omsorgen - det måste finnas ett samarbetsavtal där formerna för den basala omsorgen (sjuksköterskeledd kommunal uppgift) och eventuellt behov av avancerad, läkarledd sjukvård (landstingets uppgift) regleras. Därför att det mycket positivt att det nu finns en plan hur detta ska gå till, där sjuksköterskorna kan vända sig till Legevakten för sådana medicinska frågor som kan uppkomma var som helst inom den kommunala omsorgen, medan landstingets ASIH (avancerad sjukvård i hemmet) specifikt tar hand om de patienter och problem som går utanför kommunens normala omsorg, t.ex. avancerad smärtlindring för hospicepatienter.

----

lördag 18 september 2010

Val imorgon söndag!

Hemkommen efter ett pass vid Ropsten - fullt av entusiasm och framåtanda!

Om någon inte tänkt på det är det väl dags att påpeka att det är val i morgon, söndag!


torsdag 16 september 2010

Sverigedemokraternas lögnaktiga propaganda

I sina försök att bli valda till Sveriges Riksdag sprider Sverigedemokraterna lögner och halvsanningar. I ett flygblad som nådde mig idag skriver man bland annat:












Men som vanligt när det gäller SD kan man inte lita på att det som skrivs är sant. Det stämmer varken med nu gällande lagstiftning eller den lagstiftning som gäller från 1 januari 2011.

Äldreförsörjningsstödet gäller alla som bor i landet, inte alls bara "invandrare" som texten får det att verka

Det innebär att en pensionär kan få äldreförsörjningsstöd på ca 4790 kr per månad och hjälp till boendekostnaden upp till 6200 kr per månad. Finns andra betydande inkomster och förmögenhet minskas beloppen.


Sverigedemokraterna vill göra gällande att invandrade pensionärer får särskilda förmåner, som andra pensionärer inte får. Det är helt igenom fel. Men Sverigedemokraterna lever på sådana lögner. 

Hela flygbladet ställer Sveriges pensionärer mot invandrare. Ett parti som med sitt namn påstår sig värna om om Sverige och vår demokrati borde inte göra så. Men det säger allt om partiets inställning till Sverige och demokrati.



Den som vill Sverige väl röstar på Alliansregeringen för allas bästa i hela Sverige!


---

Lidingös skolor

Skolinspektionen har idag lämnat en rapport till Regeringen som visar att problem som påvisats i den svenska skolan för 10 år sedan fortfarande består. Det har påpekats att mycket av den olämpliga besluts som togs av S-regeringar från Skolminister Persson och framåt ännu inte rättats till, men att de reformer som Alliansregeringen genomfört pekar åt rätt håll.

Det är även oerhört intressant att notera att Skolinspektionen lyfter fram vikten av skolledares pedagogiska ledningförmåga och lärarnas kunskaper och pedagogiska förmåga som nyckelfunktioner tillsammans med huvudmännens övergripande styrning (dvs kommunernas resp friskolornas styrning). Tidigare har Skolverket envetet hävdat att dåliga skolresultat beror på negativa socioekonomiska faktorer, fastän internationell forskning visat att just skolledningens och lärarnas kompetens och förmåga kan ta bort sådan negativ koppling!

Hur ligger då Lidingö till? I Skolverkets/Skolinspektionens rapport från 2008-09-25 sägs:
"Utbildningsinspektionen i Lidingö kommun visar att kommunen når goda resultat när det gäller skolans kunskapsuppdrag. De betygsresultat som uppnås ligger väsentligt över genomsnittet för riket, såväl för grundskolan som för gymnasieskolan. Drygt 87 procent av eleverna i Lidingö lämnar grundskolan med fullständigt slutbetyg, jämfört med 76 procent för riket i övrigt."
Det fanns skillnader mellan de olika högstadieskolorna i det senare avseendet och insatser har gjorts för att förbättra läget i detta avseende. Året efter hade andelen med fullständiga slutbetyg ökat till 93 procent. Arbetet går vidare med att minska andelen elever som går ut 9:an med ofullständiga betyg. I det långsiktiga arbetet ingår inte minst att rektorerna för årskurs 1-3 har fått ett särskilt ansvar för att följa upp att samtliga elever lär sig läsa och skriva - och om så inte är fallet tidigt sätta in extra stöd för att förhindra senare frustration, minskat självförtroende och utanförskap!

Moderat utbildningspolitik handlar även om att Utbildningsnämndens verksamhetsredogörelse inte bara handlar om ekonomiskt resultat utan i minst lika hög grad om utvecklingen av kvaliteten. Får våra barn och elever den kvalitet som det är tänkt? Vi ser positivt på den nya enhet på Utbildningsförvaltningen som ska utveckla kvalitetsuppföljning och på så sätt stärka utvecklingen av Lidingös skolor till Sveriges bästa skolor!

Moderat utbildningspolitik leder till att Lidingös skolor kan vara Sveriges bästa skolor! '


----

tisdag 14 september 2010

Intryck från samtal i Lidingö Centrum

Den senaste veckan har jag varit aktiv i Lidingömoderaternas kampanj, inte minst med samtal med väljare i Lidingö Centrum. Helt dominerande har de positiva, vänliga kommentarerna varit - "jag har redan röstat på er", är den vanligaste kommentaren!

Några har varit bekymrade över "den dyra vägtunneln", men när vi tillsammans gått igenom de verkliga kostnaderna och sett dem i relation till boendemiljö, trafikmiljö för bland annat barnen och framkomligheten på den smala villagatan så har oron överlag försvunnit och förståelsen för att problemen med Södra Huvudleden måste lösas har framkommit - och att kostnaderna inte alls är så extrema som Lidingöcentern försöker skrämma väljarna med.

Några enstaka har inte ens velat lyssna på skälen till att Lidingömoderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna beslutat att gå vidare med att undersöka hur (och om) vägtunneln kan genomföras. En och annan av dessa har också förnekat att det finns ett problem, eller tyckt att det är en acceptabel lösning att flytta vägen ännu närmare de bostäder som redan ligger nära trafiken. Och inte ville man överväga det faktum att en sådan "lösning" kostar hälften så mycket som vägtunneln.

Att satsa 18 miljoner kronor per år för att lösa problemet med en slingrande villagata som används som genomfartsled i väntan på politiska beslut, istället för att satsa 9 miljoner kronor och ha genomfartstrafiken kvar, det är politisk klokskap. Att slänga bort 9 miljoner kronor per år som Lidingöcentern vill, det är att slösa med skattebetalarnas pengar.

STOPPA SLÖSERIET: RÖSTA BORT LIDINGÖCENTERN!

---

Därför behövs vägtunneln

Lidingös skolor bäst i Sverige

Lidingös skolor är alla bland de allra bästa i Sverige. Lidingömoderaternas målsättning är därför ganska modest: Lidingö ska ha Sveriges bästa skolor. Hur vill vi då åstadkomma det? Genom att skolorna får en ersättning per barn (förskolor) respektive elev (grundskolor och gymnasier) ges professionen (skolledare och lärare) stort ansvar och stor frihet att utveckla och driva skolorna. Politikernas uppgift är inte att detaljstyra med kantiga ramar om gruppstorlekar utan att ge riktlinjer, barn- respektive elevpeng samt att följa upp.

Uppföljningen - att det blev som det var tänkt - är den del som just nu måste utvecklas mest. Skolorna - ledare, lärare och barn, elever och deras föräldrar - får inte dränkas i kvalitetsutvärderingsenkäter; olika metoder för att mäta kvalitet måste kunna prövas och resultaten av varje utvärdering måste följas upp. De mål som Kommunfullmäktige sätter upp måste kunna följas ner till verksamheterna. Verksamhetsberättelserna ska inte bara handla om hur den ekonomiska delen av verksamheterna utfallit, utan även om hur kvaliteten utvecklas. Och kvalitet är så mycket mer än vänsteroppositionens idé om att kvalitet bara mäts i antal anställda.

Vänsteroppositionen talar också gärna om att skolor i "socioekonomiskt eftersatta områden" behöver extra resurser. Vi moderater för resonemanget djupare: om en elev har extra behov av stöd, till exempel i form av att snabbt lära sig svenska för att kunna "gå in i" en vanlig klass på Lidingö, då ska den extra resursen följa eleven, inte stanna på den skola som politikerna pekat ut. Låtar man inte stödet följa eleven låser man fast eleven vid en viss skola!

Forskning kring vad det är som gör att en skola lyckas bra har visat att det inte finns ett automatiskt samband mellan elevernas socioekonomiska bakgrund och hur väl skolan fungerar för dem. Det finns åtskilliga exempel - internationellt och även i Sverige - där skolor borde vara "dåliga" men inte är det. Vad beror det på? Beror det på vilka ekonomiska resurser skolan har? Nej, det beror på kompetens och ledarskap hos skolledningen och på lärarnas kompetens och förmåga att entusiasmera sina elever!

Lidingö ger redan extra stöd till elever med behov av extra stöd - och målet är att alla ska klara grundskola respektive gymnasium med fullständig studiegång och betyg i alla ämnen. Det innebär att gruppen som hamnar i utanförskap redan i skolan ska få stöd i tid, innan "det är för sent". Men det innebär inte att övriga elever ska försummas. Under sommaren har det blivit klart att det ska vara möjligt att även ge elever som har lätt för sig i skolan utmaningar och stöd som passar dem. Lite föraktfullt har det kallats elitklasser, men i grunden handlar det om att ge duktiga elever det skollagen utlovar! Lidingö har bra skolor, bra lärare och många duktiga elever, så det vore bra om våra skolor kunde få vara med redan från början i utvecklingen av anpassat stöd till försigkomna elever!

Folkpartiet har föreslagit att skolan åter ska förstatligas. Vi moderater har haft mycket synpunkter på kommunaliseringen för ett 20-tal år sedan, men tror inte att ett förstatligande skulle lösa problem: att flytta ansvar och beslut från kommunen till ett anonymt statligt verk skulle knappast gynna föräldrars och elevers inflytande, och inte heller de olika skolornas ledning och personal skulle kunna räkna med den frihet och det ansvar de har nu. Lokalt på Lidingö kan vi ju dessutom konstatera de resurser som satsas på skolan ligger högt både i jämförelse med hela landet och i jämförelse med länet. Med ett statligt system är det inte troligt att resurserna skulle öka - mest troligt är att Lidingös skolor skulle få kraftigt minskade resurser!

En röst på Moderaterna i kommunalval och riksdagsval är den säkraste garanten för fortsatt positiv utveckling av skolorna på Lidingö!

---

Tidigare bloggar:
Vänsterns skola - bara för de starkaste
Kvalitet är mycket mer än bara barn-vuxen-kvot
Jan Björklund har missat poängen med elevutvärderingar

---

Paul Lindquvist:
Sveriges (näst) bästa skolor
Låga kostnader på Lidingö

---

måndag 13 september 2010

Lidingöcentern, Lidingövallen och trovärdigheten

Lidingöcentern har tydligt visat bristande saklighet och trovärdighet i frågan om en lösning av Södra Huvudledens sträckning genom Skärsätras villaområde. I kampanjen i Lidingö Centrum påstår man att detta är den enda stora valfrågan...

Hur är det med andra "löften" från Lidingöcentern? För det första är ju denna lokalavdelning trygg i att de verklighetsfrämmande förslagen inte kommer att genomföras - eftersom den ansvarskännande majoriteten inte låter sig lockas på samma sätt som Lidingöcentern hoppas att Lidingöborna ska låta sig luras.

Lidingövallen har redan rustats upp. Att bygga stora tunga anläggningar på den aktuella marken är inte möjligt. Utredningar visar på att denna gamla sjöbotten måste förstärkas betydligt om man ska motverka den successiva nedsjunkning som pågår hela tiden och som påverkar inte minst löparbanor och belysningsstolpar.

Inte nog med att Lidingöcentern utlovar upprustning av oklart slag, man har dessutom föreslagit att ett nytt badhus skulle anläggas vid Lidingövallen? Vilken mark tänker man på då? Hur skulle man få plats med det, för man avser väl inte de reningsdammar som av miljöskäl måste anläggas? Eller vill man ta bort Tennisklubbens banor? Eller är det fotbollsplanen, hockeyrinken eller ett kallbadhus i Kyrkvikens inre man tänker sig?

Lidingömoderaterna har diskuterat kostnader och möjligheter för ett nytt badhus. Erfarenheter från andra "äventyrsbad" visar att "äventyren" måste förnyas inom några få år, annars mister anläggningen helt sin attraktionskraft. Även utan denna faktor skulle ett nytt bad vara dyrt - både att bygga och att driva. I prioriteringen mellan förskola, skola och omsorg är det inte rimligt. Det är inte heller rimligt i förhållande till boendemiljö och trafikmiljö vid Södra Huvudledens sträckning genom Skärsätra villaområde.

Lidingömoderaterna värnar om Lidingöbornas välfärd hellre än att försöka fiska röster med opportunistiska och populistiska förslag.

STOPPA SLÖSERIET: RÖSTA BORT LIDINGÖCENTERN!

---

Paul Lindquis: Fakta om vägtunneln, Lidingöcentern och trovärdigheten
Lidingösidan: Folkpartimöte om möjliga vägar

---

söndag 12 september 2010

Om sanningen ska fram (2)....


Aftonbladet, Aftonbladet

Om sanningen ska fram...

Aftonbladet

Skolmaten på Lidingö 2011-13

Ett viktigt fokus för Lidingömoderaternas arbete för en bättre skola är skolmaten. I den upphandling som pågår, konkurrerar intressenterna om kvaliteten på maten, inte lägsta pris - och priset är satt något högre än tidigare. Vidare finns en rad "skall" krav och en rad "bör" krav. Allt i enlighet med de regler som finns när en kommun upphandlar tjänster. Det är också möjligt att lägga anbud på t ex bara ett skolområde (eller rektorsområde, där tillagningskök finns) - tidigare var minsta område i princip halva Lidingö).

En intressant poäng är att Sodexo i ett märkligt brev till Lidingö Stad förklarat att man inte vill tävla om högsta kvalitet och därför inte lägger något anbud. Jag tror det säger mer om Sodexos ambitioner och inriktning än om något annat.

Nu är det meningen att mindre pre-fabricerad mat ska ingå, att tillsatser ska minimeras och att ekologiska råvaror användas i högre utsträckning. Lidingö Stad kommer också följa upp och kontrollera att utlovad kvalitet verkligen levereras som överenskommet.

Avtalsperioden är nu bara 2½ år, dvs från 1 januari 2011 till och med juni 2013. Vi tror att det är lämpligt med en kortare period (för att undvika en "svacka" mellan start och ny upphandling, när resultaten brukar vara bättre) och att byte nästa gång blir under sommarlovet, vilket skulle underlätta för leverantörerna. Tjänstemännen som ansvarar för utvärderingen av anbuden beräknar att vara klara att presentera resultatet för Utbildningsnämnden vid sammanträdet i slutet av september.

I en moderat skolkommun som Lidingö är skolmaten viktig!

---

Tidigare bloggar:
Mål för skolmatsupphandlingen
9/12 möter politiker föräldrar om skolmaten
Lika villkor för privata och kommunala skolor


---

Bra Skolmat

----

lördag 11 september 2010

Mer osanning från Ylva Johansson

I en desperat Brännpunktsartikel i dagens SvD påstår Ylva Johansson att det är Alliansregeringens satsning på arbetslinjen som ligger bakom att den S-ledda kommunen Piteå inte sköter sin demensvård på ett anständigt sätt.

Detta följer den klassiska historien om politikerns notering i talmanuskriptet: "svaga argument, höj rösten". Om arbetslinjen påverkat Piteås situation så är det att skatteintäkterna ökat när färre är bidragsberoende!

Men sådana petitesser som ärlighet och rättframhet behöver väl inte besvära i så viktiga frågor som en anständig behandling av de som verkligen behöver hjälp.

Om S hade varit vid makten så hade skattebetalarna fått betala och driva både Volvo och SAAB.

---

Vart är Lidingöcentern på väg?

Medan Centern i landet är en viktig kugge i Alliansens bygge för framtiden så framstår den lokala avdelningen på Lidingö som en allt märkligare gruppering.

Efter att i flera år stått bakom förslaget att bygga en vägtunnel för att lösa problemet med trafiken på en slingrande villagata, efter att ha yrkat bifall till förslaget i Kommunstyrelsen, så helvänder man i Kommunfullmäktige och anser inte längre att vägtunneln ska byggas. Nu är det inte längre ett problem med tung genomfartstrafik genom ett villaområde.

I sin kampanj i Lidingö Centrum baserar man ut att det bara finns en valfråga på Lidingö - nämligen den där man själva gjort helt om under försommaren. Skola och äldreomsorg är uppenbarligen inte intressant för Lidingöcentern längre, kanske därför att man inte räknar med att kamma hem opportunistiska och populistiska röster i Hospice-frågan där det nu finns en inriktning och lösning på tidigare problem som alla partier i Äldre- och Handikappnämnden står bakom - en lösning som inte bryter om Socialtjänstlag och Hälso- och sjukvårdslag...

Det "faktaunderlag" som Lidingöcentern bygger sitt ställningstagande är inte sanningsenligt. Följden skulle kunna bli att frågan inte får en lösning efter decennier av långdragning och brist på beslutskraft.

För mig är boendemiljön och skolbarns- och förskolebarns säkerhet mycket väsentliga för att stödja inriktningsbeslutet (som innebär att detaljerade planer och kostnadsberäkningar ska göras innan slutgiltigt beslut fattas).

Lidingöcentern går på val på att satsa 200 miljoner kronor på vägbyggen som inte löser grundproblemet: villagatan som aldrig varit avsedd för den trafik som är nu. Det är slöseri. STOPPA SLÖSERIET - RÖSTA BORT LIDINGÖCENTERN!!!

Det finns så många andra viktiga valfrågor: fortsatt utveckling av kvaliteten i Lidingös förskolor och skolor, utbyggnad av skolorna för att kunna ta emot växande kullar, bättre skolmat, utveckling av Lidingöbanan, utveckling av cykelstråk osv, osv. Lidingömoderaterna tar ansvar för hela ön! Vägtunnelns beräknade årskostnad av 18 miljoner kronor hotar varken skolans dryga miljard per år eller äldre- och handikappnämndens ca 800 miljoner kronor per år!

---

Paul Lindquist: Frågor och svar om vägtunneln , Lidingömoderaterna: Därför behövs vägtunneln, Kommunalpolitiskt program
Lidingösidan

---

Tidigare bloggar:
Vägtunneln är samhällsekonomiskt lönsam
Vad har oppositionen för uppgift på Lidingö?

---

torsdag 9 september 2010

Skolor, politik och demokrati

Åter blir ungdomförbundens medverkan i skolornas verksamheter inför valet försvårat av skolledningar som vill "skydda" sina elever genom att stänga ute vissa partier. Eftersom det inte är lagligt, vill man inte släppa in några partier alls.

Det blir ju att isolera skolan från omvärlden, något som inte ska få ske! Därför är det i allra högsta grad viktigt att ungdomsförbunden får verka och visa upp sig. Det är också väsentligt att kunna argumentera mot de förenklade och vinklade argument som somliga populistiska partier använder sig av för att locka till sig troskyldiga och tillitsfulla människor som inte i första taget vill misstro den som presenterar enkla lösningar - på svåra problem eller lösningar på något som inte är ett problem.

För en demokrati är det nödvändigt att ta debatten.

Var ska annars gränsen sättas för vilka partier som ska få vara med? Under många år tilläts ett kommunistiskt parti med långt ifrån demokratiska målsättningar vara med - var ska gränsen gå?

Utbildningsnämnden i Lidingö stad gjorde därför ett principuttalande vid sammanträdet 31 augusti till stöd för en öppen attityd:
"”Utbildningsnämnden ser positivt på att de politiska ungdomsförbunden får möjlighet att medverka i skolornas verksamhet inför valet 2010.”"

---

DN, SvD, Aftonbladet, DN

---

onsdag 8 september 2010

Skjut inte pianisten!

"Tomma tunnor skramla mest" lyder ett gammalt talesätt. Det är med förvåning man som moderat fritidspolitiker noterar hur S möter fortsatt sjunkande opinionssiffror - nu senaste ett flertal attacker med udden riktad mot KD, sannolikt eftersom man tror att man på det sättet kan skjuta alliansens majoritet i sank:
  • Claes Borgström (S) försöker "bevisa" att vårdnadsbidraget motverkar jämställdhet - men ett försök till analys vad som skrivs tyder på att man tvingats rota fram undergrupper för att påvisa sina teser. Å andra sidan är inte vårdnadsbidraget ett jämställdhetsprojekt à la vänsteroppositionen, utan syftar till att ge barnfamiljer något ökad utrymme att själva bestämma!  SvD, SvD
  • Ylva Johansson (S) ångar på i samma grumliga fiskevatten och förordar att staten ska ha kontrollen över föräldrarna. Den skattefinansierade föräldraförsäkringen är enligt S uppenbarligen det enda sättet för en arbetande förälder att ha och utveckla sin kontakt med sitt barn! SvD, SvD
  • Till detta kommer ett "partipolitiskt obundet" nätverk (piff) som "vill att Sverige skall ha en föräldraförsäkring som avspeglar synsättet att varje förälder oavsett kön har ett individuellt ansvar för sitt/sina barn. Föräldrapenningsdagarma skall vara knutna till individen som blir förälder, och inte gå att föra över till någon annan." För att bevisa sin tes jämför David Norlin från Piff uppdelning av föräldraförsäkringsdagar med att semestrar inte går att överföra mellan olika personer. Men semester och föräldraledighet är helt olika företeelser och syften, även om många "föräldraledighetsskolkande" pappor utnyttjar just semesterdagar för att knyta an till sina barn, men det är ju otillåtet enligt kontrollerande vänsterdebattörer. Gruppen Piff riktar sin udd mot KD, men  resonemanget håller inte - om föräldrar delar på ledigheten på ett sätt som debattörer inte gillar, så fungerar det inte bättre med att skapa tvång! SvD
Rubriken på denna betraktelse är "skjut inte på pianisten". Mona Sahlin verkar ensam få axla skulden för att S går kräftgång i opinionsundersökningarna och förefaller närma sig ett historiskt katastrofval. Men S-ledaren kan inte vara ensamt skyldig till att det saknas andra visioner än att "återställa och gnälla". Förre S-ledaren Göran Persson kommer med förnumstiga råd om att jobba hårdare, men om syftet med slitet är så oklart och tvivlet på att riktningen är rätt (eftersom den inte alls är klar, förutom att nå makten) - vad tjänar det då till att arbeta mer? Inte mindre märkligt blir det när ett helt gäng med gamla S-toppar känner sig tvingade att gå ut i DN-debatt och förklara att man har förtroende för sin partiordförande... Men man upprepar de klyschor som uppenbarligen inte förmått ge S luft under vingarna hittills.

    ---

    SvD, SvD, SvD

    tisdag 7 september 2010

    Skolpolitisk debatt i SvT igår

    Expressen:
    ""Partiledarna möttes i första duellen efter sommaren i en skoldebatt i SVT på måndagskvällen. Då skötte sig statsminister Fredrik Reinfeldt (M) retoriskt bäst, enligt experten Barbro Fällman.
    Mona Sahlin önskade en blocköverskridande överenskommelse som princip, medan Fredrik Reinfeldt påpekade att inriktningen på skolpolitiken är avgörande.

    Mats Gerdau gör en exemplarisk sammanfattning av debatten på sin skolblogg:

    • Skolan var inte särskilt likvärdig, men däremot väldigt likadan överallt. Nu åtgärdar vi det.
    • Lars Ohly påstår att vi tagit bort elevinflytandet i skolan.... Elevdemokratin finns verkligen kvar, den är självklar och viktig.
    • Mona Sahlin mumlade lite tyst att Maria Wetterstrand får bestämma om det ska finnas kvarsittning och det vill hon inte ha. Fast det tyckte S när vi röstade om skollagen i juni. Det blev en eftergift för Mp...
    • Wetterstrand sa att "om" man ska ha graderade betyg... Ska man det, då? Hur ska deras betygssystem se ut?
    • Segregation är ett allvarligt problem, men man bryter den inte genom att ta bort valfriheten, sa Reinfeldt. Här syns en stor skillnad mellan Alliansen och de rödgröna. Ohly tycker att "valfrihetens pris är för högt". Slutsatsen måste ju vara att han vill ha en starkt centralistisk och planekonomisk modell utan valfrihet även om han inte erkände att det är konsekvensen.
    • Wetterstrand var talande tyst under valfrihetsdiskussionen. Hon protesterade inte alls mot Ohlys linje. Slutsatsen är att Mp vunnit dragkampen om att ta bort ordningsregler i skolan och förlorat om friskolor. Där har V vunnit i stället.

    ---

    Expressen, SvD, SvD, DN

    Kent Persson

    ---

    måndag 6 september 2010

    Klara besked från V

    Vänsterpartiets ledare Lars Ohly intervjuades i TV i går. Sammantaget blev det flera klara besked, om än inte alla direkt ur Ohlys mun utan av det som inte uttalades...

    • Sänkt skatt för vanliga löntagare gillar inte V
    • Problemet med läkarflykten till lägre skatter och högre löner i Norge vill Ohly lösa genom höjda löner för sjuksköterskor och vårdbiträden.
    • Amning utöver tillåten vistelse med barnet löser Ohly med bröstpump.
    • Villor ska ha både fastighetsskatt och förmögenhetsskatt.
    • Kortare straff för grova våldtäkter - hur går det ihop med feminism?
    • Nej till RUT - för att åter göra en kvinnodominerad arbetsmarknad svart och försämra många kvinnors situation på arbetsmarknaden.

    Det är tydligt att V inte längre har samma hängivenhet att se till den ena halva av mänskligheten dvs feminism. Man har inte heller dragit slutsatsen att värna om människor oavsett kön, dvs humanism. Rötterna i kommunismen har man uppenbarligen inte dragit upp.

    ----

    SvD, SvD, SvD

    ---

    söndag 5 september 2010

    En gång kommunist, alltid kommunist?

    På DNs ledarsida analyserar Peter Wolodarski på ett förtjänstfullt sätt Vänsterpartiets partiprogram från 2008, speciellt den utrikespolitiska delen. Med den bakgrunden är det helt tydligt att vänsteroppositionens ensidiga ställningstagande mot amerikanska baser utanför USA kommer från att V dikterar vänsteroppositionens utrikespolitik.

    Om Lars Ohly i dagens utfrågning är trogen partiprogrammet lär Socialdemokraterna och Mona Sahlin få ännu mer bekymmer. I SvD resonerar man om hur båda sidor i valkampanjen med likartad taktik försöker störa motpartens utspel. Med Lars Ohly i utfrågning och V's tankegods, kan nog Alliansens taktiker få en dag ledigt - ett av de främsta argumenten mot Vänsteroppositionen får ju chansen att presentera sig själv!

    ---

    lördag 4 september 2010

    Skrämsel, avundsjuka och bluff

    Socialdemokratins åtgärder blir alltmer desperata. Det är tydligt att det inte fungerat med skrämsel. Avundsjuka har inte heller fungerat speciellt bra. I fredags testade man att bluffa om sjukförsäkringen. Vore det inte bättre att använda all kreativitet till att söka lösningar på de problem som finns, istället för att taktisera för att vinna makten. För vad tänker man använda makten till om man mot förmodan skulle vinna? Återgång till politik som får fler i utanförskap? Göra det dyrare att anställa och lönsammare att få bidrag?

    Det viktigaste skälet att det går bakåt för socialdemokraterna är inte att deras ledare är en kvinna vid namn Mona Sahlin. Att hon får så låga förtroendesiffror beror inte primärt på hennes leende eller val av handväska vid fototillfällen. Om det fanns substans - svar på Sveriges verkliga problem - i den politik hon förordar då skulle hon knappast ha det svaga läge hon har. Mona Sahlin signalerade tidigt att socialdemokratin skulle utvecklas och moderniseras - så har knappast skett och det kan knappast lastas en enskild person. Men det är nog lättare att få en rörelse med sig om det finns en klar vision om vad politiken ska gå ut på. Det är vad Fredrik Reinfeldt och hans medarbetare lyckats med: en hållbar vision som en stor del av väljarkåren upplever både som rättvis och rätt för landet och dess invånare.

    För mig är det den andra valkampanjen där jag kandiderar och där jag deltar fullt ut. Stödet är massivt vid de många kampanjer vi gör för att få kontakt med väljarna. Förvisso finns det en och annan som är tvärtemot, men det är tydligt att väldigt många, inte minst pensionärer, har förstått sambandet mellan hög sysselsättning och resurser till välfärden!

    ---

    SvD, DN, Expressen, SvD, SvD

    Mina Moderata Karameller, Paul Lindquist

    ---

    torsdag 2 september 2010

    Sänkta skatter och välfärd eller höjda skatter och ofärd

    Vänteroppositionens valkampanj och dess valplattform ger dubbla budskap: det ena är de fagra löftena om bidrag och gåvor som andra ska betala, det andra är effekten som den föreslagna politiken kommer att få på välfärden.

    I dagens SvD redovisas Finansdepartementets analys av de rödgrönrödas valmanifest och de utställda löftena i valrörelsen.
    • i valet mellan Alliansens och De rödgrönas föreslagna politik får, enligt Finansdepartementets beräkningar, 4,4 miljoner – eller nästan alla – löntagare högre skatt med De rödgröna än med Alliansen.
    • De hittills genomförda jobbskatteavdragen har ökat sysselsättningsnivån på sikt med ungefär 70000 jobb. Med det femte jobbskatteavdrag som Alliansen föreslagit kan siffran bli ännu högre.
    • höjda inkomstskatter, avskaffat rut-avdrag, ökade kostnader för att anställa unga, mer ”generösa” regler i både a-kassa och sjukförsäkring lär få stora negativa effekter på sysselsättningen.
    • hälften av De rödgrönas reformer går åt till höjda bidrag och det som tidigare kallades ams-åtgärder. Bara en fjärdedel går till välfärdens kärna som skola, vård och omsorg.

    ---

    Läs även debattartikel i DN av Johnny Munkhammar och Magnus Nilsson om "Miljöpartiet - tvärbroms för tillväxten"


    ---

    onsdag 1 september 2010

    I S-ledda kommuner sjunker i skolkvaliteten!

    Mats Gerdau redovisar på sin skolblogg en genomgång av hur det står till i skolorna i Stockholms län. Kortfattat försämras resultaten i S-ledda kommuner och lärartätheten sjunker - i kommuner där M är med i ledningen blir resultaten bättre och lärartätheten har inte försämrats om i S-kommuner. I sammandrag:

    • I 19 av 20 M-kommuner når fler målen i alla ämnen, men bara i 2 av 6 S-ledda kommuner
    • I genomsnitt når 81% av eleverna målen i alla ämnen i de moderatledda kommunerna, men bara 69% i de socialdemokratiskt styrda.
    • Genomsnittsbetyget i M-kommunerna har ökat från 213 till 221. S-kommunerna har rört sig från 201 till 202.
    • Tar man hänsyn till social bakgrund så vinner M-kommunerna också, de sk Salsavärdena är betydligt högre
    • den lägsta lärartätheten finns i S-kommunerna.
    • M-kommunerna satsar 1 400 kr mer på undervisningen för varje elev
    direkt citat:
    "Eleverna är värda moderat skolpolitik. De rödgröna har försökt, men misslyckats. Nu är det dags att släppa fram andra krafter som kan förbättra skolan. Eleverna i Södertälje och Nynäshamn måste få samma chans att lyckas som eleverna i Nacka och Solna. Det handlar om fler lektioner, bonus till bra skolor i utanförskapsområden, modernisera skolan och kompetensutveckla lärarna."

    Det kan inte bli tydligare: välfärd och sänkt skatt med Nya Moderaterna och Alliansen mot höjd skatt och ofärd med vänsteroppositionen...

    ---

    Kan vänstern vända?

    Opinionsundersökningar är ju bara opinionsundersökningar, men de har onekligen varit extremt samstämmiga sedan försommaren. Och trenden att vänsterblocket sjunker har också varit stadig.

    Även om jag som övertygad moderat ser fördelarna med Alliansens arbetslinje som en stabil bas för ett välfärdssverige, så finns det fortfarande invånare som tror att Alliansen höjt skatten för pensionärer och att ändringarna i sjukskrivningsreglerna (som S i allt väsentligt accepterade i Riksdagen) går ut på att svårt sjuka människor ska tvingas arbeta. Men de är få, mycket få. Under de senaste veckornas valkampanj har det varit slående hur t ex Lidingös pensionärer förstått sambandet mellan arbetslinjen och deras pensioner. Jag har träffat "utförsäkrade" som fått en ny start i livet och förklarat att "det var det bästa för mig". Slutsatsen är att vänsteroppositionens skrämsel- och avundsjukepropaganda slagit fel.

    Enligt Ann-Charlotte Marteus i Expressen är det griniga gamla gubbar i S egna led som är stygga mot Mona Sahlin. Men i förra valrörelsen sänkte ju t ex Aftonbladet Göran Persson. Om man ska söka svikare inom de socialdemokratiska leden så får man väl fråga sig vilka som inte hörs, vilka som hukar och inte ställer sig bakom årets verklighetsfrämmande valkampanj som väljarna uppenbarligen inte tror på? Vilka är det som bidar sin tid för att likt Tony Blair kunna poppa upp efter en valförlust och förklara att de aldrig trott på Mona Sahlin och kretsen kring henne. Glöm inte att Mona Sahlin inte är ensam i hjärntrusten kring årets valrörelse...

    Idag kan man börja rösta - den 19:e är sista chansen i år. Ta den och rösta för välfärd och sänkta skatter - inte för höjda skatter och ofärd!

    ---

    SvD, DN, Aftonbladet, Expressen

    ---

    Paul Lindquist, Thomas Böhlmark, Edvin Alam, Anna König Jerlmyr, Torbjörn Rosdahl, Kent Persson, Mats Gerdau

    ---

    tisdag 31 augusti 2010

    Det bidde inte en tumme...

    Som väntan på Godot... Eller skräddaren som lovade och lovade och till slut blev det inte ens en tummetott. Är det detta som hjärntrusten i vänsteroppositionen kommit fram till efter så lång tid...  I SvD analyserar Göran Eriksson vänsteroppostionens valmanifest:
    • det blir inga fler pappamånader med en rödgrön regering - trots att alla partier står för att införa mer tvång i detta system.
    • man vill sänka maxtaxan i förskolan - uppenbarligen för att försöka upprepa Göran Persson kupp i valrörelsen 1998.
    • ingen gemensam rättspolitik.
    • ingen gemensam migrationspolitik.
    • fortfarande inget definitivt besked om förmögenhetsskatten och om villor ska ingå i den.
    • man höjer ett antal skatter på klimat och miljö.
    • man inför en ny fastighetsskatt. 

    Henrik Brors analyserar i DN bland annat:

    • de rödgröna ansluter sig till de borgerligas förslag om att halvera tjänstemomsen på restauranger och lovar att behålla ROT-avdraget hela den kommande mandatperioden.
    • lovar också att sänka maxtaxan i förskolan.
    • man accepterar drygt 90 procent av de skattesänkningar på uppåt 100 miljarder som den borgerliga regeringen genomfört.
    • Miljöpartiet har inte fått igenom stora delar av sina förslag om höjda klimatskatter, och man har tvingats gå med på att införa en ny förmögenhetsskatt.
    • att börja dra hem de svenska soldaterna från Aghanistan redan i början av nästa år
    • inga besked om ökad kvotering i föräldraförsäkringen
    • inget besked om den nya skatten på förmögna på 4 miljarder ska tas ut, om villor ska ingå. Miljöpartiet vill inte att villor ska ingå, medan Vänsterpartiet tycker att de ska ingå. Hur den nya skatten ska tas ut ska utredas efter valet.



    Var är visionerna? Var är politiken? Vad finns mer än desperat röstfiske?

    ---

    Torbjörn Rosdahl, Kent Persson, Mats Gerdau, Thomas Böhlmark, Stefan J Eriksson, Roger Södervall

    ---

    måndag 30 augusti 2010

    20% av inkomsttagarna betalar 50% av all inkomstskatt

    Av vänsteroppositionens vulgärpropagande får man lätt intrycket att de med de högsta inkomsterna knappast betalar skatt. Enligt en rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle som refereras i DN framgår det att den femtedel av befolkningen som har de högsta inkomsterna i landet betalar hälften av all inkomstskatt...

    Ytterligare kommentarer är överflödiga!

    ---

    Stefan J Eriksson, Edvin Alam, Kent Persson

    ---

    lördag 28 augusti 2010

    Vänsteroppositionens utrikespolitik: applåder från Nordkorea

    I SvD rapporteras om en artikel av Fredrik Westerlund i magasinet Neo, där man frågat runt vad olika ambassader och intresseföreningar tycker om vänsteroppositionens ställningstagande att USA måste utrymma alla militära baser i andra länder:

    "Men inte alla sågar förslaget. På Nordkoreas ambassad säger herr Pek (han heter bara det) att den amerikanska närvaron är huvudorsaken till det spända läget mellan Nord- och Sydkorea. Han hyllar det rödgröna initiativet:
    – Det skulle naturligtvis bli en bra lösning på situationen på koreanska halvön. Närvaron av utländska styrkor på den södra delen av den koreanska halvön strider mot det koreanska folkets vilja. Om USA skulle dra sig tillbaka vore det till gagn för fred, frihet och återföreningen av ett oberoende Korea.

    Daniel Uppström på Svensk-koreanska föreningen håller med:
    – Ett amerikanskt tillbakadragande skulle innebära en avspänning och militär nedrustning på Koreahalvön. Svenskkoreanska föreningen är en del i den antiimperialistiska rörelsen och vi har därmed uppfattningen att alla imperialistiska länder, i synnerhet USA, ska tvingas att dra tillbaka sin militär i andra stater. Således är vi positiva till de rödgrönas krav."

    En presstalesman för Urban Ahlin (S) har dock en helt annan åsikt enligt Fredrik Westerlund i magasinet Neo:

    "alla jag hört av mig till har så långt, oavsett vad de tycker om ett krav på ett amerikanskt återtåg, varit tillmötesgående (faktiskt direkt trevliga) under våra samtal. Jag är därför på gott humör när jag hör av mig till Peder Palmstierna, pressekreterare hos utrikespolitiske talesmannen Urban Ahlin (S), för några sammanfattande kommentarer. Han blir dock arg i samma ögonblick som jag presenterar mitt ärende:
    – Det finns inget sådant förslag. Det är en idiotfråga, en hype från Alliansen."

    Fast om man går tillbaka till tidigare rapportering visar det sig att förslaget visst har lagts fram. Men det finns uppenbarligen delar av den Rödgrönröda röran som (S) inte vill kännas vid!

    ---

    Duellen Reinfeldt - Sahlin: 1-0

    Aftonbladets nät-omröstning om hur det gick i gårdagens radioduell mellan Reinfeldt och Sahlin talar sitt tydliga språk:


    Vem gjorde bäst ifrån sig i radioduellen?
    Ställningen just nu:
    Mona Sahlin (S) (29.3%)
    Fredrik Reinfeldt (M) (70.7 %)

    Totalt har 29543 personer röstat.
    Omröstningen startade 2010-08-27 16:08

    SvD, DN

    ----

    fredag 27 augusti 2010

    (S) och verklighetsbilden

    Det går stadigt neråt för (S) i opinionsmätningarna. Frenetiskt försöker Mona Sahlin och hennes medarbetare nöta in ett antal budskap som ska föra henne till Sagerska palatset:
    • Det är enbart ont, om "klyftorna" i samhället ökar
    • Alliansregeringen har ensam ansvaret för finanskrisen i Sverige (och världen också, verkar det)
    • Kvalitet i vård, förskola och skola mäts enbart i antal tjänster
    • Skattehöjningar ska bara drabba andra - som är så få att vi inte behöver bry oss

    Lyckligtvis är uppenbarligen allmänheten mer verklighetsnära än ledningen för (S). Det framgick med ovanlig tydlighet i den granskning som gjordes i P1 i torsdags, där en hårt arbetande kvinna med avsevärda problem, inte minst i form av värkande leder, mycket taktfullt men lika tydligt yttrade sig om Mona Sahlins uppfattning om att knappast någon av alla sjukskrivna och sjukpensionerade kunde tänkas ha en reell arbetsförmåga kvar... Det var som HC Andersens saga om Kejsarens nya kläder, fast inte med ett barn utan en livserfaren hårt arbetande kvinna!

    När gäller klyftor i samhället, så är det inte hållbart om vissa grupper får det sämre och sämre medan andra får det bättre. Men sanningen är ju att till allra största delen handlar det om att klyftor kan mycket väl öka om alla får det bättre. Dessutom är det ju så att om t ex förskollärare och barnskötare har samma lön - hur ska det "löna" sig för en barnskötare att anstränga sig och läsa in förskollärarkompetens? Lönespannet mellan LO-grupper och förskollärare/lärare/sköterskor är i många fall alldeles för litet - vilken uppmuntran är det till att skaffa sig mer utbildning? Det finns åtskilliga exempel där de små löneskillnaderna mellan grupper med olika lång utbildning innebär att individer med längre utbildning har lägre lön än andra med kortare utbildning.

    Frågan om ansvaret för finanskrisen - och förnekandet att den alls påverkat Sverige kan väl bara försvaras av de mest inbitna och världsförnekande i vänsteroppositionen. Och trots detta är ju fler i sysselsättning nu än när Alliansregeringen tillträdde!

    Åter frågan om kvalitet är det samma som antal tjänster. Förutom att det är fel, visar det på bristen på intellektuell kapacitet i den nuvarande S-ledningen, liksom i övriga rödgröna partier. Alliansregeringen har konkreta förslag medan vänsteroppositionen hittills nått fram till att föreslå fler tjänster. Är skolan till för lärarna eller för eleverna?

    Skattehöjningar ska det bli, men speciellt S ger mycket oklara besked. Fastighetsskatten ska bara drabba dem som kan betala, och begränsningsreglerna som man tänker införa är jättebra, lovar man. Drygt 1 procent av alla fastigheter ska bara drabbas - men hur många fastigheter är det och hur mycket blir det per fastighet. Ett försiktigt överslag pekar mot 40.000 kr per fastighet om man ska få in de 4 miljarder kronor som man vill få in för att öka bidragen. Sedan vill man utreda om förmögenhetsskatt och fastighetsskatt inte ska ligga på varandra. Men om man då riskerar att låta fler individer behålla lite mer av sina pengar, då måste man ju ta in fler fastigheter, osv, osv. Beloppet man ska ta in har man ju satt till 4 miljarder. Dessutom fryser man bara beloppen/nivån i två år. Vad händer sedan, när man genom att gröpa ur arbetslinjen måste få in mer skatt? Är det någon som litar på att inte skatterna fortsätter att drabba fler? MP har ju deklarerat att man tycker att de som inte har råd att bo kvar ska flytta...

    ---

    DN, DN, SvD

    ---

    onsdag 25 augusti 2010

    Kvalitet är mycket mer än barn/vuxen-kvot

    Fortfarande inte några konkreta svar från vänsteroppositionen på Mats Gerdaus berättigade frågor om vad man har för planer för skolan.

    Det enda konkreta är att man vill satsa på "kvaliteten" i skola och 'fritids' - men det enda man ser som "kvalitet" är i själva verket anställningar. Inget om rektorslyftet, lärarlyftet eller betydelsen av att låta professionen utvecklas.

    I dagens intervju i morgonekot talade Mona Sahlin om att det inte skulle vara förbjudet med vinster i friskolor, men "det får inte vara en drivkraft". Hur ska man lagstifta om det? Vilka blir konsekvenserna?

    Den stora skillnaden mellan Alliansen och vänsteroppositionen är alltså fortfarande att Alliansen analyserar problem i dagens Sverige, resonerar sig fram till lösningar och säkerställer finansiering. Vänsteroppositionen sätter upp fingret i luften för att känna vartåt opinionen kan tänkas blåsa, utlovar ett antal miljarder men har ingen specifik lösning på ett speciellt problem mer än att man hoppas att tillräckligt många väljare ska låta sig lockas av miljarderna.

    Förvisso har Mona Sahlin nu sagt att skillnaden i beskattning mellan dem som arbetar och pensionärer inte ska minskas genom skattehöjningar utan genom skattesänkningar. Men Lars Ohly har ju upprepat att han inte riktigt delar den synen...

    Fast å andra sidan ska ju skatterna höjas rejält för att betala alla bidragsökningar som utlovats, samt de mycket ospecificerade miljarder som utlovats. Men hur många låter sig luras av det ospecifika löftet att att skattehöjningarna bara ska betalas av de "rika"?? Bara drygt "1 %" av fastigheterna ska få höjd fastighetsskatt - hur många fastigheter är det fråga om? hur stort är totalantalet fastigheter? Och hur slår det i t ex Storstockholmsområdet. Inga andra besked än att bara de rikaste ska drabbas. Och om förmögenhetsskatten ska drabba dessa fastigheter har man ingen uppfattning om - det ska utredas efter valet vilken inställning vänsteroppositionen har. Fast vi har ju fått klart besked av MPs Mikaela Valtersson: de som inte har råd att bo kvar på grund av fastighets- och förmögenhetsskatt - "dom kan ju alltid sälja och flytta".

    Bevare oss för en regering som saknar andra visioner än att invånarnas pengar egentligen är statens och kommunens, som saknar förmåga att analysera dagens problem i Sverige och formulera konkreta och finansierade lösningar.

    Hela Sverige behöver Alliansen!!!

    ----

    SvD, SvD, SvD, DN, DN, SR, DN

    ---