torsdag 21 januari 2010

Förenklat perspektiv på skolornas kvalitetsutveckling

I dagens DN redovisar Lärarnas Riksförbund ett mycket förenklat perspektiv på utvecklingen av skolornas kvalitet:
• Begränsa den kommunala skoladministrationen. Ansvariga politiker har ett direkt ansvar att begränsa byråkratin och övriga resurskrävande kringuppgifter för skolan.
• Prioritera undervisningen, skolans kärnverksamhet. Skolverket och Skolinspektionen bör regelbundet belysa hur skattebetalarnas resurser används i skolan.
• Flytta finansieringsansvaret för skolan från kommuner till stat. Överflyttningen ska ske via en skatteväxling, förslagsvis genom förändringar i det kommunala utjämningssystemet.
I princip instämmer jag med att undervisning ska vara prioriterad i jämförelse med administration. Med erfarenhet från en kommun som med hjälp av skolpeng decentraliserat st mesta av makten till skolorna är det min bestämda uppfattning att det inte är den kommunala byråkratin som lägger hinder i vägen för den pedagogiska utvecklingen. Det finns mycket omfattande krav från statsmakterna på dokumentation och formaliteter som kommunen inte kan påverka. Därför är det inte mycket som talar för att ett ökat avstånd mellan den pedagogiska verkligheten till ett statligt verk skulle förbättra situationen.

En annan faktor som den fackliga föreningen inte alls diskuterar är individuell lönesättning som premierar lärare som lyckas bra i sin pedagogiska gärning. Även elevernas "betygsättning" av lärarna kan - om det görs på rätt sätt (se exempel på försöksverksamhet i Malmö) - ha långsiktigt ytterst gynnsamma effekter.

När det gäller resurstilldelningen finns det både visat i pedagogisk forskning och i praktisk svensk erfarenhet att det inte är den totala mängden resurser som avgör hur bra en skola fungerar, inte heller vänsters favorit klyscha att det enbart är elevernas socioekonomiska bakgrund. Det senare är bara en viktig faktor om skolan inte har en tydlig pedagogisk, professionell ledning. Den socioekonomiska bakgrunden har en mycket underordnad betydelse när skolledning och pedagoger har en genomtänkt pedagogiskt linje och en gemensam agenda för att lösa problem och utveckla verksamheten.

Inget av detta kommer mirakulöst att lösas av förnyat statligt huvudmannaskap där kommunerna marginaliseras och avståndet mellan skolor och styrning ökar dramatiskt.

---

Se även tidigare bloggar: om förstatligande, om Skolverket och vetenskapen, Skolverket och Skolinspektionen

Mats Gerdaus skolblogg

---

Inga kommentarer: