tisdag 5 januari 2010

Kommunalt självstyre - om konsten att delegera!

I dagens SvD läggs kloka synpunkter på bristen på balans mellan staten (dvs från Riksdag och Regering utgående styrning) och lokalsamhället (kommunen).

Det finns ytterligare viktiga aspekter att som man hoppas att rikspolitiker kan känna ett större ansvar för:

avståndet mellan väljare och valda är kort i kommunerna - den enskilda människans möjlighet att få kontakt med och kunna påverka beslut är betydligt större på denna nivå än på den statliga.

förutsättningarna varierar kraftigt mellan olika kommuner, vilket haft negativa effekter när staten detaljreglerat alla kommuners verksamhet utan att tillåta någon större "avvikelse". Det ekonomiska manövreringsutrymmet är i praktiken utraderat med skatteutjämningssystemet.

antalet personer som är aktiva inom kommunalpolitiken är enormt mycket större än antalet rikspolitiker. Det borde ligga i statens demokrati-intresse att göra det intressant för så många som möjligt att aktivt deltaga i demokratiskt arbete. På sikt är det en nödvändighet för att motverka uppkomsten av starta odemokratiska krafter.

I Lidingö har vi med stor framgång delegerat ansvar för budget och verksamhet till förskolor och skolor. Därmed lägger vi politiker oss allt mindre i hur verksamheten sköts i detalj - det är bättre att professionen gör. Däremot håller vi på att läras oss mer om hur vi ska följa upp att målen uppnås, vilka mål som är bra och vilka som är mindre bra osv.

Kommunalt självstyre handlar alltså i hög grad om konsten att delegera: Vilket är målet? Vem är bäst skickad att leda en verksamhet så att målet uppnås? Hur mäter vi att målet nås? Man skulle önska att även Riksdagens politiker satte än mer fokus på uppföljning av de beslut som fattats - och att besluten angav mer av mål och hur måluppföljningen utformas.

----

Inga kommentarer: