lördag 9 januari 2010

Om behovet av uppföljning av rätt aspekter

I dagens DN tar en ledare upp behovet av uppföljning av att kunskapsmålen nås, här kallat kontroll, redan under skolans tidigaste år. Men det är viktigt att inte i första hand se det som kontroll av barnen, utan en uppföljning att alla har nått de grundläggande målen. Det är viktigt för barnen att man redan på detta stadium upptäcker de barn som inte knäckt läskoden och de grundläggande matematikmetoderna.

Här har grundskolan genom decennier svikit många elever. I och med att betygen försvann, utplånades även det mesta av kontrollen av om avsedda färdigheter blivit inhämtade. Det har lett till att många barn med skriv- och lässvårigheter inte fått sina problem uppmärksammade förrän i åttonde klass - alldeles försent för de flesta. Om de tidiga kunskapskontrollerna leder till att barn med läs- och skrivsvårigheter i tid får rätt stöd, då fyller kontrollerna sin funktion!

En oro finns dock kring den statliga tillsynen. Den relativt unga Skolinspektionen har ärvt mycket från den tidigare inspektionsmyndigheten Skolverket, inte minst personalen. Skolverkets inspektioner handlade i mycket utsträckning om skolorna följer lagens bokstav snarare än om barnen uppnådde de viktigaste målen. Det är därför viktigt att granska Skolinspektionens inspektioner för att se i hur grad de i praktiken förbättrar möjligheterna för skolbarnen att tillägna sig de kunskaper och färdigheter som är grundläggande.

---

Se tidigare bloggar om Skolinspektionen och anti-mobbningsarbete, kunskapsmålen i Lidingö, samt skillnaden mellan paragrafföljsamhet och kvalitetsuppföljing

3 kommentarer:

Mikael sa...

Hej!

Det är jätteviktigt det du tar upp.

Hur går inspektionen till och vad blir resultaten av inspektionerna.

Sedan det är med att skolbarnen når upp till målen. Det är viktigt att ingen halkar efter. Men alla individer är olika. Alla har olika förutsättningar. Vissa störs inte av stök, medan andra störs jättemycket av stök i klassrummet.

För de som har svårt för något ämne så är extrahjälp viktigt så de inte halkar efter. Men, det är viktigt att det görs på ett sätt så att inte eleven känner sig "utpekad" eller "kränkt" inför sina klasskamrater, för där finns ofta grunden till att någon blir mobbad av de andra.

Jag kommer ihåg när jag var liten och gick i skolan och hur man "pekade ut" elever inför hela klassen, och det mår man inte bra av. Mobbning var inget ovanligt som resultat av att någon "pekats ut" som mindre duktig.

Så det gäller att gå en balansgång här mellan kraven på kontroll och individens integritet och rätten att inte bli "utpekad/uthängd" inför hela sin klass.

När man varit med om sådant här så sitter det djupt i själen som ett sår, men jag har i alla fall gått vidare och gjort något med mitt liv. Skaffat mig en bra akademisk utbildning trots att lärarna när jag var yngre sa att jag var totalt värdelös. Så jag vet vad det innebär att bli behandlad som skit av allt och alla.

Har erfarenhet från skolgång utomlands där man har mycket bättre skolmiljö och där halkade ingen efter. Detta beroende på att man hade ett ordentligt regelverk för klassrummet och hela skolområdet som backades upp av sanktioner. Detta gjorde att man
hade en lugn och trygg skolmiljö.

Så det var verkligen något som passade mig utmärkt, då jag inte gillar stök i klassrummet.

Så jag har mycket att dela med mig av till politikerna om ni vill lyssna på vad jag har att säga, vilket jag hoppas på. Det är ju inte särskilt många politiker som har min erfarenhet, dvs att vara i en utsatt position då alla "hackade" på en i skolan därför att vi hade lärare som gärna "hängde ut" enstaka elever.

Men, jag tror verkligen på en bra och trygg skolmiljö, där var och en får möjlighet att lära utifrån sina förmågor och där man bryr sig om eleverna som människor av kött och blod och som har känslor precis som vilken annan människa som helst.

Sedan är det givetvis så att det är viktigt att eleverna uppnår de mål som finns inskrivna i läroplanen. Men, som sagt var här är det en balansgång mellan kontroll och individens integritet och rätt att inte bli "utpekad eller uthängd" av läraren inför hela klassen. Detta eftersom det kan sätta djupa sår i individens själ som kan vara mycket svåra och i vissa fall omöjliga att läka.

Mvh

Mikael

Lars Björndahl sa...

Hej Michael!
Stort tack för dina kommentarer - de ger energi för att fortsätta att arbeta för utveckling av skolan.

Jag instämmer verkligen i det du skriver om mobbning. Även om det gått bra för mig så var jag under flera år utsatt för mobbning, och den obehagliga känslan satt kvar mycket länge - och fortfarande minns jag hur jag mådde dåligt. Därför står jag helt bakom de tre moderata "hörnstenarna" för skolan: kunskap, frihet och trygghet - alla tre behövs.

När det gäller inspektioner av skolor så görs följande:
- genomgång av all dokumentation om skolan (där bl a antimobbningsplaner ska ingå)
- besök i respektive skola under minst en vecka
- intervjuer med elever och föräldrar, lärare, skolledning, annan personal
- för kommunala skolor ingår även intervjuer med skolförvaltning (tjänstemän i stadhsuset) och den nämnd som är skolförvaltningens politiska styrelse.

Efter inspektionen får skolan en rapport som talar om vad som inte anses uppfylla skollagens krav.

Vissa formella brister måste åtgärdas inom en bestämd tid, andra finns det längre tid för.

Av den inspektion som gjordes på Lidingö för två år sedan tycker jag att rapporten alldeles för mycket handlar om formaliteter, och inte alls så mycket om hur det går för eleverna: har de inhämtat kunskaper och färdigheter? Känner de trygghet? Den byråkratiska delen övervägde, där det t ex kunde sägas att vissa elever inte hade den studiegång som de hade rätt till. Det låter ju hemskt, men berodde på att skolchefer inte haft ett dokumenterat sammanträde och formellt i enlighet med skollagen fattat ett beslut. Men samråd hade skett, både mellan skolchefer och med berörda barn och familjer.

Som förälder har jag även erfarenhet av brittisk skola och jag upplever att deras sk Ofstead-rapporter mindre handlar om paragrafer och mer om om hur det verkligen fungerar i skolorna...

Vänliga hälsningar Lars

Plura sa...

Hej Lars!

Intressanta inlägg om skolans förträfflighet.

Det här med mobbning, alla har vi väl på ett eller annat sett drabbats av det. När jag växte upp fanns inte ordet eller fenoment. Då tog man till knytnävarna för att göra upp på skolgården när inte orden räckte till. I värsta fall fick man kvarsittning för dåligt uppförande. Och tänka sig man hade även betyg i ordning och uppförande.

Med detta vill jag inte förringa begreppet. Detta är en av de svåraste uppgifter skolan har, men ack så eftersatt. Det är till och med så att många saknar en årlig plan för hur man ska hantera kränkande behandling. Trots att vi har en ny diskrimineringslag sedan ett år tillbaka.

Sedan till inspektionen. Ja, den har haft kort tid på sig och de intentioner som Davidsson hade i utredningen "Tydlig och öppen" inför den nya inspektionen har inte genomförts, mer än att man inom 14 områden gjort så kallade kvalitetsgranskningar. Det ska inte förväxlar med de förslag till kvalitetsgranskningar han föreslog och det du efterlyser. Att inspektörerna ska ha möjlighet i sin rapport att ger egna synpunkter.

De rapporter du får från inspektionen är "tvättade" av juristerna på myndigheten innan de går ut till kommunerna och skolorna. Vilket du så bra beskriver i ditt inlägg om kvaliteten på rapporterna. Eftersom den nya Skolinspektionen fokuserat på 6 års uppdraget att genomföra en inspektion i alla 6000 skolorna har inget av det nya tänkande som Davidsson hade i utredningen trängt ned. Dessutom har regeringen inte i regleringsbrevet givit myndigheten något direktiv baserat på utredningen.

Så vi får väl se nu när lagrådsremissen behandlats om det genomförs några förändringar för inspektionen. I varje fall glunkas det i motivtexten om detta när det gäller kravet på dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet i skolan.

Hälsningar
Plura