onsdag 17 mars 2010

Om olika former att styra högre utbildning

Medan många politiker till vänster främst ser den högre utbildningen (högskolor och universitet, dit i stora drag alla postgymnasiala utbildningar kommit att inräknas) som en fortsättning på skola och gymnasium. I den tankesfären ligger det väl nära till hands att det viktiga är utbildning som en sysselsättning fram till arbete eller biståndsberoende. Då är inte frågan om hur många som får anställning där utbildningen kommer till användning speciellt viktig.

Svenskt Näringsliv har ställt frågan om det inte är slöseri med skattebetalarnas pengar och studenternas tid med utbildningar som inte leder till kvalificerade jobb.
Svenskt Näringsliv anser att resurstilldelningen till lärosätena måste styras av resultaten, det vill säga hur många studenter som får kvalificerade jobb. Det ger ett kraftigt incitament till en ökad samverkan mellan näringsliv och högskola kring grundutbildningen vilket ökar nyexaminerades chanser till jobb.

Det finns dock en hel del problem med detta synsätt, inte minst vad avser definitionen av vad som är kvalificerade jobb och hur snart efter examen. Hur räknar man in eget företagande och var går gränsen för "kvalificerade".

Kloka frågor ställs i dagens DN:
Den första är: ”Vilka förväntningar har studenterna?” Om man har läst ett starkt yrkesinriktat program som byggteknik eller maskinteknik har man goda skäl att bli besviken om man inte får ett kvalificerat jobb snabbt.
Den andra frågan är ”I vilken mån är andelen nyexaminerade som snabbt har fått anställning ett relevant mått på utbildningens värde?” När det gäller yrkesprogram är naturligtvis kopplingen stark.

Men det finns ett tredje synsätt - se till att presumtiva studenter nås av informationen om möjligheterna till arbete. Så skedde under 1980-talet när arbetstillfällena för tandläkare under flera år var obefintliga. Problemen nådde ut i Sverige och kurserna blev inte ens halvfulla vissa terminer. Förvisso innebar det att många studenter hade orimligt dåliga förkunskaper och otillräcklig studievana, men kvalitetskontroll i form av tentamina och andra kunskapskontroller ska kunna styra så att kunskapskvaliteten på de utbildade inte försämras.

Om resurser tilldelas beroende på faktiskt antal antagna och examinerade samtidigt som studenterna är medvetna om möjligheterna till inkomstbringande förvärvsarbete (som anställd eller i egen firma) efter utbildningen torde vara det mest effektiva.

Låt studenterna rösta med fötterna!!

Därför är det alldeles utmärkt med den web-sida som Svenskt Näringsliv skapat med just information om bra och mindre bra utbildningar med avseende på möjligheten att efter utbildningen få en inkomst att leva på. En nackdel är dock att listan är långt ifrån fullständig...

---

SvD

---

Inga kommentarer: