lördag 10 april 2010

Friskolor stimulerar till bättre resultat

I dagens SvD skriver Anders Morin och Malin Sahlén från Svenskt Näringsliv att elever i friskolor "har högre meritvärden och resultat på det nationella matematikprovet än elever i kommunala skolor". Det är inte speciellt uppseendeväckande med tanke på att friskolor generellt har startats av entusiaster med starkt intresse att kunna utveckla och förbättra skolan.

Det som gör undersökningen extra intressant, är att det inte bara är siffror rakt av, utan att författarna har
"neutraliserat bland annat för individuella skillnader vad gäller kön, föräldrarnas utbildningsbakgrund och om eleven har utländsk bakgrund."
.

Vidare motsäger undersökningen vänsteroppositinens rutinmässiga motstånd mot friskolor:
"Det finns en uppfattning att förekomsten av friskolor medför att de kommunala skolorna dräneras på resurser och därför presterar sämre. Vår undersökning visar att oron för sämre prestationer i de kommunala skolorna till följd av friskolor inte är befogad. Vi finner tvärtom en svagt positiv effekt på såväl meritvärdet som provet i matematik i de kommunala skolorna om andelen friskoleelever i en kommun ökar."

Väsentligt är även de slutsatser som dras:
"Några av de faktorer som forskningen pekar ut som kännetecknar framgångsrika skolor är tydlighet i styrning och ledarskap som framför allt inriktas på kunskapsmål, höga förväntningar på eleverna, kompetenta och engagerade lärare, extra stöd till lågpresterande elever, regelbundna uppföljningar samt ordning och reda. Den totala resursnivån har mindre betydelse, däremot är det viktigt att resurser och arbetstid i tillräcklig utsträckning används till undervisning. Duktiga lärare måste premieras lönemässigt."

Det är i den riktningen moderaterna på Lidingö vill arbeta vidare med Lidingös skolor - visionen är Sveriges bästa skolor. Det innebär inte bara att medelbetyg ska vara högst, det innebär också att satsningarna på att ge extra stöd till som behöver det ska fortsätta - ingen ska lämna Lidingös skolor utan fullständig skolutbildning (utom enstaka undantagsfall där helt andra förklaringar an skolans pedagogik ligger bakom).

Lidingö skolor har redan fått en stor frihet för att kunna utvecklas på liknande sätt som de bästa friskolorna. Det gäller att finna en balans mellan kommunens trygga "koncern" som kan ge ekonomiska fördelar men samtidigt minskar friheten.

När det gäller den kommande upphandlingen av skolmat har både stadens centrala förvaltning och vi politiker lyssnat på engagerade föräldrar. Lidingömoderaternas mål har varit att ge mer inflytande till de enskilda skolorna - för att både kunna påverka den lokala skolmaten och för att ha möjligheten att använda skolmat som ett positivt konkurrensmedel. Utbildningsnämnden har nyligen beslutat om en kortare upphandlingsperiod med högre grad av decentralisering både för att underlätta för verksamheterna att få inflytande, men också för att ge mindre entreprenörer bättre möjligheter att komma med anbud.

Moderaterna på Lidingö har nyligen antagit ett nytt program för den kommande mandatperioden. I sammanhanget vill jag speciellt peka på ett avsnitt:
Som ett led i att utveckla och förbättra skolan vill vi se närmare på elevernas deltagande i
att utvärdera undervisningen/utbildningen. Med rätt utformade utvärderingar kan elever på
ett konstruktivt sätt bidra till en positiv utveckling av skolan.

---

Läs även Mats Gerdaus skolblogg

---

Tidigare bloggar:
Bra skolor har bra ledning
Om skolmatsupphandlingen på Lidingö
Varför är lärarfacket oroligt för återkoppling?

---

Inga kommentarer: