måndag 24 maj 2010

Jan Björklund har missat poängen med elevutvärderingar

I ett mångordigt inlägg på DN debatt utgjuter sig Jan Björklund, FP, om hur fel det skulle vara att "låta eleverna vara med och bestämma lärarnas löner". Men liksom i ett antal frågor verkar Björklund tämligen desorienterad. Bland annat påstår han:

"eleverna ska offentligt utvärdera sina lärare och dessa betyg ska kunna ligga till grund för en lärares löneutveckling."

Ju mer man läser av Björklunds inlaga, desto mer låter det som en militär som skymtar myteri i skuggorna kring lägerelden:

" Lärare utövar ledar­skap i klassrummet, och i detta ingår också att fatta obekväma beslut. En lärare ger ibland fler läxor än vad vissa elever uppskattar och ibland sätter en lärare ett lägre betyg på en elev än vad eleven själv anser sig förtjäna. Ibland måste lärare säga ifrån ordentligt för att upprätthålla ordning. Ibland måste lärare anmäla elever till rektor eller lämna information till föräldrar som eleven inte önskar. En ansvarskännande lärare är inte alltid populär hos alla elever."

Nu har det ju aldrig varit fråga om att enskilda elevers "betygsättning" av en lärare skulle bestämma en lärares lön. Ett underlag för rektors lönesättning måste självklart bygga på många olika aspekter, däribland en samlad bild av många betygsättningar gjorda av flera olika elever. Ett genomgående positivt resultat för en lärare utgör givetvis en del av grunden för positiv löneutveckling; en systematisk bild med dåliga utvärderingar ska givetvis ge skolledaren ett underlag för att ge läraren stöd - i olika former - att utveckla den pedagogiska förmågan (eller i fall där ingen framgång setts med sådana försök diskutera alternativa karriärmöjligheter).

Ett i sammanhanget förvånande inslag är det om anmälningsmöjligheten:

"Många lärare vittnar om hur ökade möjligheter att anmäla lärare till Skol­inspektionen, Barn- och elevombudet och andra statliga ombudsmän och myndigheter gör att lärare tvekar att ingripa i konfliktfyllda situationer. Få lärare vill bli anmälda, även om det långt senare klaras ut att inget fel begåtts. Men under tiden är det obehagligt och riskerar ofta att uppmärksammas stort lokalt. Risken finns att lärare undviker att ta konflikter med elever, om de vet att eleven kan ge igen i lönesättningen."

Även i detta stycke finns det en anda av misstro mot både elever, föräldrar och den myndighet som ska granska lärares gärningar. Erfarenheterna från tillsynen av vårdpersonal visar att det förvisso finns "okynnesanmälningar" men att det främsta problemet är myndigheters oförmåga att hantera de undantagsfall där den legitimerade yrkesutövaren visat upprepade tecken till oförmåga att utöva yrket, dvs att man inte fångar upp de som systemet skapats för att fånga upp! (SvD, DN, Expressen, Aftonbladet).

En annan käpphäst Jan Björklund brukar föra fram är att skolans problem bara kan lösas genom återförstatligande. Jag har svårt att se logiken i det argumentent. Se tidigare blogg: Förstatligande - att skjuta rejält bredvid målet.

Det misstag Jan Björklund gör i dessa frågor är att inte sätta sig in i helheten, utan i sin iver att profilera sig och Folkpartiet plockar ut några detaljer och sätter in hela eldkraften på dessa detaljer även om det innebär att han missat helhetsbilden och i praktiken skjuter sin egen politik i foten.

Sanningen om elevers utvärdering av lärarna är att det inte är fråga om ett "enkelt" betyg i en 6-gradig skala. Det är fråga om elevers svar på ett flertal frågor som tar upp mycket väsentliga aspekter på en lärares arbete - sådana aspekter som inte kan fångas upp genom att mäta meritvärden eller poäng på nationella prov ens om de är rättade av en statlig myndighet. Jag har tidigare berört den typ av frågor som ställs när man låter elever utvärdera lärarnas arbete:

Till frågorna nedan ges följande svarsalternativ:
Stämmer bra
Stämmer ganska bra
Stämmer ganska dåligt.
Stämmer dåligt.

1. Min lärare kommer väl förberedd till lektionen.
2. Min lärare skapar arbetsro på ett bra sätt.
3. Min lärare är tydlig med vad jag ska kunna.
4. Min lärare gör skolarbetet intressant så att jag lär mig något nytt.
5. Min lärare lär mig ta ansvar för mitt skolarbete.
6. Det omdöme / betyg jag får av min lärare kommer inte som någon överraskning.
7. Min lärare förklarar så att jag förstår.
8. Min lärare tycker att mina åsikter är viktiga.
9. Min lärare hjälper mig att arbeta på ett sätt som passar mig.
10. Min lärare tar på olika sätt reda på vad jag kan.
11. Min lärare tror att jag kan lära mig nya saker.
12. Min lärare talar om när jag gjort något bra.
13. Min lärare talar om när jag gjort något som är mindre bra.
14. Min lärare är rättvis och schysst mot alla elever.
(Se även min tidigare blogg: Varför är lärarfacket oroligt för återkoppling?

Det är ju uppenbart att varje lärare med hjälp av att få svar på frågorna ovan kan få mycket gott stöd för sin utveckling. Däremot är det ju självklart att enskilda elevers utvärderingar inte kan få "bestämma" lärares löner - det handlar ju om att det måste vara flera elevers utvärderingar, vid flera tillfällen. Erfarna lärare med engagemang för sina elever lär ha lättare att få de mest positiva omdömena än mindre erfarna. De mindre erfarna får å andra sidan en återkoppling och med tiden kvitto på att utvecklingen går åt rätt håll.

TIll detta kommer att sådana elevutvärderingar ingalunda får vara det enda underlaget (vilket Jan Björklunds argumentation tycks bygga på) - det finns mycket annat som inte ryms inom detta, t ex deltagande i skolenhetens gemensamma arbete för utveckling osv.

Även om Jan Björklund har genomfört mycket av moderat skolpolitik så är det oroande när försök görs till folkpartistiska "utspel" - ungefär som fredagens gubben-ur-lådan utspel om försvaret där Jan Björklund alldeles kom av sig i en radiointervju när han fick frågan om han stod bakom Alliansens försvarspolitiska linje ej och inte kunde ge ett riktigt trovärdigt svar - antingen sänkte han sitt egna utspel eller sitt stöd till Alliansens linje...

---

2 kommentarer:

tanken sa...

Såklart att inte elevernas utvärderingar ska påverka lönen. Tyvärr talas det om det. Några skolor i Göteborg har redan beslutat sig för detta. Jag är aktiv Björklund och Borgar-motståndare, men denna gång tycker vi lika. Björklund sade även att det vore som att låta arbetarna bestämma chefens lön. Så jo, den biten är störd, fel och fullständigt befängd.

Att eleverna däremot skall få ha inflytande är självklart. Ett utvärderingssystem är bra, men jag med många andra står fortfarande fast vid att dessa "frågor" eller påståenden lämnar för mycket öppet för tolkning. "Min lärare tycker att mina åsikter är viktiga" till exempel. Vad gör man om eleven har invandrarfientliga åsikter och vägrar att lyssna på reson? I enlighet med läroplanen måste vi lära ut demokratiska värderingar. En sådan elev kan med enkelhet tolka detta som om läraren inte värderar dennes åsikter. Min lärare tror att jag k an lära mig nya saker. Hur ska en elev veta vad en lärare tror?

Nej, det är för luddigt och flummigt för att de konsekvenser det betyder för läraren skall kunna motiveras.

Lars Björndahl sa...

Utvärdering och återkoppling är något som man är rädd för i Sverige i allmänhet. Det används ofta i det privata näringslivet i andra delar av världen - inte som många svenskar tror för att "sätta dit" enskilda medarbetare utan för att på ett strukturerat sätt se till att alla får återkoppling av chefer och underlydande att var och en fungerar bra i vars och ens roll.

Det är en grav missuppfattning att resultat av elevernas utvärderingar skulle vara den enda grunden för lönesättning. Det vore även orättvist för både lärare och elever om elevernas omdömen om undervisningen inte fick ingå i underlaget för bedömningen av lärarens insatser.

Det vore även fel om bara enstaka elevers åsikter skulle vara styrande för omdömet om lärarens insatser - här så väl som för eleverna är det bättre ju FLER bedömningar som görs, och av många olika individer.

Frågorna som givits är till sin natur inte sådana att svaren är "vetenskapligt exakta". Det handlar om elevernas uppfattning; därför handlar det inte om att räkna om svarspoäng till en skala i kronor och ören. Den typ av frågor som ställs kan besvaras utan lång pedagogisk utbildning, men lärare och arbetsledare som ska ta del av resultaten måste ha den kunskap som krävs för att tolka resultaten.

Slutligen frågan om åsikter. Allmänt är det ju så att det inte går att få individer med invandrarfientliga åsikter att "ta reson". De flesta pedagoger brukar klara av problem av detta slag genom att inte angripa åsikten utan diskutera fakta som åsikterna vilar på och därigenom inte försöka tillrättavisa en elevs åsikter. Men i de allra flesta ämnen och situationer är det inte den tillspetsade frågeställningen som kommer att vara aktuell, utan just om läraren är lyhörd för elevernas synpunkter i lärosituationen.

En motfråga måste vara: vilka vet bättre än eleverna om en lärare är bra eller dålig på att lära ut? rektor? föräldrarna? läraren själv? Skolverket eller skolinspektionen?