onsdag 16 juni 2010

Vänsteroppositionens budget håller inte för granskning!

I dagens SvD beskriver Sanna Rayman hur nationalekonomerna Andreas Bergh och Henrik Jordahl granskat vänsteroppositionens budget. Den glättade bild som inte minst Maria Wetterstrand sprider till allmänheten håller inte - det kan inte vara ett förbiseende utan måste vara medveten valtaktik.

" I skuggbudgeten talar De rödgröna ofta och gärna i termer av opposition versus regering. Det är naturligt och riktigt att en opposition gör så. Vad som inte är riktigt lika vettigt är att man illustrerar sin retorik med bilder som i själva verket inte är effekter av de egna förslagen, utan av den politik man argumenterar emot."

"De fördelningspolitiska effekter man visar upp i staplarna är till betydande del ett resultat av regeringens politik, eftersom man där inte jämför sig med regeringen, utan i stället jämför år 2011 med år 2010. Och jo, fördelningspolitiken stärks under denna period, bland annat eftersom riksdagen redan har beslutat om regeringens skattesänkningar och höjda flerbarnstillägg."

"Sådant som hade förmörkat bilden av de fördelningspolitiska effekterna har oppositionen dock noggrant undvikit att ta med i beräkningarna. Här ingår till exempel de skattehöjningar som oppositionen planerar för 2012 för att få sitt planerade kalas att gå ihop. Det är nämligen då som själva finansieringen av den rödgröna politiken dyker upp.

Man kan tycka att det hade varit lite mer seriöst att faktiskt argumentera för sin egen politik. Men då hade förstås inte Maria Wetterstrand kunnat hävda att 9 av 10 tjänar på oppositionens budget. Inte för att det någonsin har varit sant.

Såväl Bergh som Jordahl kritiserade det faktum att De rödgröna använder Riksdagens utredningstjänst på ett så oseriöst sätt. Den närvarande representanten för oppositionen, Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiske talesman Sven-Erik Österberg, orkade inte ens värja sig mot kritiken utan pustade lite trött att 'Det är väl varken första eller sista gången som RUT används för att skapa en bild'."

Det sägs att Maria Wetterstrand är oppositionens starkaste kort. Men hennes agerande måste granskas noggrannare. Fortfarande får det mesta av hennes uttalanden och påståenden passera utan någon egentlig granskning. I förra valrörelsen var det en minnesrik duell mellan henne och Lars Leijonborg, där den senare i intervjuer efter debatten med fakta kunde visa upp flera av Wetterstrands påståenden vilade på lös eller ingen grund. Den aktuella genomgången av vänsteroppositionens eget budgetförslag visar på samma lättsinniga inställning till fakta och böjelse för taktik snarare än ansvarstagande.

Sverige förtjänar bättre än det som vänsteroppositionen i själva verket erbjuder. Alliansregeringen gör ett bra jobb, men eftersom konkurrens stimulerar till förbättring och utveckling så skulle man önska både Sverige och Alliansregeringen en bättre - och ärligare - opposition.

---

Tidigare bloggar:
Rödgrön vårdpolitik får underkänt av sina egna
Avslöjande om vänsteroppositionens skattehöjningar

---

Kent Persson, Thomas Böhlmark, Ida Drougge, Edvin Alam

---

Inga kommentarer: