måndag 29 november 2010

Budgetfullmäktige i Lidingö Stad

Idag, måndagen 29 november, startade vi redan vid 15.00 med budgetkommunfullmäktige. De som varit med länge säger att det är ovanligt många nya ledamöter i detta nyvalda fullmäktige - därom vet jag själv inte så mycket eftersom jag själv var ny den föregående mandatperioden.

Det har varit ett massivt informationsflöde. Majoriteten utgörs av en ny konstellation: M+FP+KD. C gick i valet ut i skarp konfrontation och enligt vårt förmenande långt ifrån sanningsenligt. Sedan har man förväntat sig att få ingå i majoriteten... Det är tråkigt när en eller annan företrädare för detta i övriga delar av landet mycket borgerliga parti ägnar så mycket av sin debatt-tid att komma med osakliga påståenden och misstänkliggöranden. Idag gällde det framför allt frågan om bussdepå i Stockby. Kommunalrådets genomgång av sakläget viftades bort som ovidkommande. Lite pikant var väl att det även sades att vi skulle ändrat åsikt i Hospice-frågan för att jaga röster i valet. Detta sagt av representanter för ett parti som efter 10 års strävan efter en vägtunnel för Södra Huvudleden under våren ändrade uppfattning från behandlingen i Kommunstyrelsen till beslut i Kommunfullmäktige. Jaga röster?

Kvällens huvudfråga för mig var dock Utbildningsnämndens budget. Avgående ordföranden, Gunnel Eklöf, FP, gick igenom de ekonomiska förutsättningarna och jag hade förmånen att få tala om kvalitet:

Lidingö har som en vision att ha Sveriges bästa skolor. För att nå dit krävs att skolan har kunskap i fokus likaväl som trygghet och valfrihet. Vi har redan kommit långt, men budgeten syftar till en fortsatt positiv budget. Politikens uppgift är att ange övergripande mål, avsätta medel och att mäta att målen nås.

Valfrihet innebär att val av skola ska kunna göras så långt det är praktiskt möjligt. En gemensam gymnasieregion där våra ungdomar konkurrerar på lika villkor ökar utbudet av utbildningar. En gemensam komvux-region innebär också ett ökat utbud. En annan väsentlig aspekt är att både kommunala och fristående verksamheter ska finnas - det stimulerar alla enheter till positiv utveckling. För barn i förskoleåldern är det viktigt att det finns vårdnadsbidrag, familjedaghem, pedagogisk omsorg och "klassisk" förskola.

Kvalitet innebär även växtkraft. Detta kräver stor frihet för professionen att välja väg att nå de uppsatta målen. Stimulans och utmaningar för alla elever, även de som har lätt för sig. Rätt stöd i rätt tid för dem so behöver extra stöd. Fler ska klara skolan!

För att lära sig är det viktigt att man är trygg. Aktiva program mot mobbning ska vara evidensbaserade och deras effekt ska följas upp i de olika uppföljningsmetoder som tillämpas. Andra aspekter är fortsatt små förskolegrupper och skolklasser. Den nya skolmatsupphandlingen syftar till att höja kvaliteten och öka de olika skolområdenas inflytande; uppföljning att kvalitetskraven uppfylls ska bli skarpare! För trygga skolor krävs även bra skollokaler, vilket måste få kosta. Ett fastighetsutskott under kommunstyrelsen ska underlätta samarbetet mellan stadens olika förvaltningar och fastighetskontoret.

Det sista, men inte mindre viktiga, inslaget är uppföljningen - mätning av måluppfyllelsen. Där spelar Skolinspektionen en roll, samarbetet mellan LJUS-projektets kommuner en annan och stadens egna kvalitetsmätningar ytterligare en roll. Staden håller på att gå över till ett nytt enkätinstrument. Vårens enkät innebar att barn i årskurs 3 fick svara på en enkät för första gången (tidigare var det föräldrar till barn i lågstadiet). Till detta kom en del tekniska inkörningsproblem som ledde till låg svarsfrekvens på sina håll. Som påpekades från MP finns en del illavarslande resultat i den nya enkäten som det är viktigt att följa upp i samband med nästa enkätomgång. En annan aspekt på resultatuppföljning är att fortsätta den utveckling av elevutvärdering av lärarnas insatser som redan är på gång bland annat i gymnasierna.


Utbildningsnämndens budget är framåtriktad och en viktig grund för en positiv utveckling av Lidingös skolor!


----

2 kommentarer:

Kenneth Ohlsson sa...

Jag hörde att några ur en klass som var med i radio och sa att det förekom mobbning på sin Lidingö-skola fick en uppsträckning av rektorn. Är det vettigt?

Dessutom vill jag säga att politiker skulle sitta max 2 perioder och sen vara tvungna att lämna politiken.

Lars Björndahl sa...

Hej Kenneth!
Varken det första eller det andra du framför verkar speciellt vettigt. Vi moderater och folkpartister i utbildningsnämnden har reagerat mot att enstaka skolledare inte tagit uppgifter om mobbning på allvar - och under den gångna mandatperioden har vi sett trendbrott. Så frågan är om det du refererar till är något nytt eller om det handlar om tidigare händelser som lett till aktiva åtgärder!
Den andra delen är kategoriska uttalandet att politiker skulle sitta max två perioder. Jag känner mig i och för sig personlingen inte det minsta träffad, eftersom jag bara är inne på min andra period i kommunfullmäktige respektive utbildningsnämnd. Däremot vet jag att det vore en brist för det politiska arbetet om jag i olika delar av detta arbete inte hade långt mer erfarna kollegor inom och utanför det egna partiet att diskutera med. Generellt ser jag fördelar med att gedigen erfarenhet kan möta och diskutera med nya, friska krafter - med ömsesidig respekt utvecklas det politiska arbetet till gagn för väljarna. Med tvingande regler om maximal tid för politiska uppdrag minimeras det politiska tidsperspektivet vilket inte är speciellt funktionellt. Nej, det viktiga är att vi som fritidspolitiker i en kommun inte hänger oss kvar för vår egen skull; det måste finnas en stark vilja att arbeta vidare med att få till stånd förbättringar, driva på utvecklingen åt rätt håll - inte bara att "flyta med".