torsdag 22 juli 2010

Rött ljus för faktakollen

I dagens SvD skriver "faktakollen" med braskande rubriker att "En pensionär betalar 700 kr mer i skatt". Det är en rubrik som är klart missvisande!

Läser man i texten finner man att pensionären betalar 273:50 mindre per månad i skatt än 2006. Skillnaden på 700 kr kommer sig av att löntagare med motsvarande månadsinkomst fått en minskad månatlig skatt i storleksordningen 998:17 kr, dvs drygt 700 kr mer i minskad skatt.

Däremot stämmer inte rubriken som klart ger det felaktiga intrycket att pensionären betalar mer skatt nu än 2006.

Således rött ljus för faktakollen!!


---

Jonas Pettersson, SvD

---

Tidigare blogg:
S-vill ha Straffskatt för alla

---

Alliansregeringen satsar på forskning

I dagens DN-debatt lanserar högskoleminister Tobias Krantz Forskningsberedningens förslag till stärkt forskning i Sverige. I radio har det mest låtit som att Sverige i framtiden bör satsa på 100 forskare, men lyckligtvis är Forskningsberedningens förslag mer genomtänkta än så:

• Rusta upp hela det svenska utbildningsväsendet med tydligare fokus på kunskap. Om högskolan ska kunna producera forskare av hög klass krävs att de som antas till högskoleutbildningen har en bra kunskapsbas. Det är viktigt att reformeringen av ungdomsskolan fullföljs.

• Förbättra villkoren i forskarutbildningen. Fler forskarbegåvningar, även från studieovana miljöer, bör fortsätta i en forskarkarriär. Hela forskarutbildningen måste kvalitetssäkras. Rörligheten behöver ökas både mellan läro­säten och mellan akademi och näringsliv.

• Tydligare kvalitetsdrivande åtgärder för forskningen som baseras på fler kriterier än citeringar bör införas. Ett ökat fokus på forskningsresultatens användning i samhället och på kopplingen till utbildning är önskvärt.

• Stärk samverkan mellan akademi och näringsliv. Skapa förutsättningar för fler postdokvistelser på företag och för fler adjungerade forskare i akademin och förstärk institutsektorn.

• En rad åtgärder för att stärka Sveriges attraktivitet som bas för FoU-verksamhet bör dessutom genomföras. Det gäller förenklade regler för den så kallade expertskatten, avdragsrätt för donationer till forskning, en skatterabatt för investeringar i forskning och utveckling och införandet av ett riskkapitalavdrag.

Det är klokt att koppla detta till kunskapsfokus i grund- och gymnasieskola.

Det är även viktigt att det finns goda möjligheter till karriär efter doktorsexamen - och då inte bara för dem som redan vid denna tidpunkt kunnat pekas ut som "begåvningar". Inom medicinsk forskning har den övervägande delen disputerade kunnat gå vidare till kliniska tjänster efter avslutad forskarutbildning, men meritvärdet av en grundvetenskaplig doktorsgrad har i decennier varit mycket begränsat i den kliniska medicinska världen.

Jag har tidigare pekat på nyttan för fler sektorer i samhället - och då främst lärare i gymnasiet - att ha medarbetare med fördjupade kunskaper och som skaffat sig erfarenhet av forskning genom forskarutbildning, t ex genom att skapa en tydlig karriärväg för disputerade är att utbilda sig till lärare i ämnesområden relaterade till forskningsområdet.

En aspekt som inte blir så tydligt belyst i Krantz artikel är frågan om universitetens fortsatta utveckling - hur omvandlingen från centra för kunskapsutveckling till forskningshotell ska kunna vändas. Betoningen på "ökat fokus på ... användning i samhället" är också ägnat att väcka vissa farhågor om att Regeringen vill vända grundforskningen ryggen och satsa alltmer på tillämpad forskning och forskning som snabbt kan ge ekonomisk vinst. Låt inte universiteten konkurrera med näringslivet om att forska fram lönsamma produkter - finns det ekonomisk vinst i sikte borde det finnas riskvilligt kapital att tillgå! Det ska inte vara universitetens främsta uppgift att söka efter snabbt vinstgivande projekt utan att svara för den breda och långsiktiga kunskapsuppbyggnaden.

Det är däremot mycket förtjänstfullt att Forskningsberedningen påpekar att "citeringsfrekvens" inte kan få vara det enda måttet på forskningskvalitet. Den fixering som nu finns på citeringsfrekvens i forskningsvärlden är långsiktigt inte bra. Tidskrifterna konkurrerar om att ha högsta "citeringsindex" och de allra flesta medicinska tidskrifterna har under flera år höjt sina index betydligt. Till att börja med innebär det troligen att vetenskapligt mindre väl formulerade artiklar inte publiceras, men i ett senare stadium kan det komma att innebära att tidskrifterna lägger större och större vikt vid "citerbarheten", dvs rapportering av fynd som just nu inte är "heta" och kan bedömas ge många citeringar i dagsläget kommer inte att bli publicerade just därför att de skulle dra ner tidskriftens "konkurrenskraft".
För den som inte är insatt i vetenskaplig publicering kan det vara intressant att veta att citeringar inte innebär ett mått på kvalitet i de citerade rapporterna, utan just en markering av att författarna till det aktuella arbetet funnit stöd för sina skäl för studien, sina metoder för genomförandet, eller sin tolkning av resultaten i andra publicerade rapporter (som även kan vara egna rapporter). En vetenskaplig publikation (rapport) med hög "citeringsfrekvens" finns alltså angiven i många andra (senare) rapporter.

---

Tidigare bloggar:
Forskning, vetandet och samhället
Höjda krav på lärarutbildningar

---

SvD, Aftonbladet, DN, SvD

---

tisdag 20 juli 2010

Rösta både med hjärta och hjärna

Även under inledningen till denna valrörelse har vänsterpartierna (S, V och MP) briljerat i argument som vädjar till hjärtat: "tyck synd om", "gör något gott" vädjar utspelen. Om man däremot ägnar deras politiska förslag en djupare analys finner man att effekten torde bli den motsatta: människor i utanförskap, låtsaslösningar i stället för verkliga lösningar av problem osv.

Det som skiljde Alliansens vinnande strategi förra valrörelsen från tidigare valrörelser var att den samtidigt vädjade till hjärta och hjärna - solidaritet även vid en intellektuell analys! Inte minst de nya moderaternas värnande om välfärdens kärnvärden men med individens frihet som utgångspunkt var en stor framgång.

Därför är den nyligen publicerade sifo-undersökningen (beställd av Rapport) ytterst intressant: de flesta upplever sig stå till höger om en mittlinje. En höger som erkänner behovet av en välfärd som ger stöd till dem som verkligen behöver det mot en vänster som bara vill sträva tillbaka till en sämre fungerande gårdag...

---

Stefan J Eriksson, Kent Persson, Thomas Böhlmark , Edvin Alam

---

SVT, SVTplay.se, SvD, Expressen
---

Tidigare bloggar:
Vänsteroppositionen - dagens verkliga reaktionärer
Att lösa problem eller att låtsas lösa problem

---

måndag 19 juli 2010

S vill ha Straffskatt för alla

I en debattartikel i dagens SvD skriver Mona Sahlin och Ingvar Carlsson om olika skatt för pensionärer och arbetande. Inget är nytt i artikeln, det är gamla halvsanningar och inget konkret besked i frågan: hur ska man åstadkomma samma skatt för arbete och pension? Hittills har ingen S-ledd regering sänkt skatten för pensionärer och inga förslag man lagt i denna valrörelse har innehållit konkreta förslag. Därför återstår endast alternativet att skatten ska höjas för alla. Eftersom Sahlin och Carlsson kallar det för straffskatt så innebär det alltså att man vill införa straffskatt för alla. Det är väl häftigt, eller hur?

Alliansen har SÄNKT skatten för pensionärerna, med sikte på dem med de minsta marginalerna. När sänkte S skatten för pensionärerna.

Alliansen har i grunden sänkt fastighetsskatten som i praktiken drabbat - och kommer att drabba om S-V-MP kommer till makten - pensionärer hårdast, inte minst på Lidingö där även nog så vanliga radhus säljs för 5-6 miljoner kronor. Då drabbas kringboende pensionerade grannar med obelånade hus nårt av vänsteroppositionens straffskatter. Men där har samarbetskollegan MP svaret klart: Dom får väl flytta då!

Alliansen kommer inte att återinföra förmögenhetsskatten, som är en skatt på redan skattade tillgångar och som därför hört drabbar pensionärer med hus utan lån i storstadsområden om S-V-MP kommer tillbaka till makten. Men det är ingen straffskatt - pensionärerna kan ju lämna sina hem och flytta!

Det är en "solidaritet" och "omsorg" om de äldre som varken Sahlin eller Carlsson vill tala öppet om!!

---

SvD

---

Tidigare bloggar:
Sänkt skatt för pensionärer
Dom får väl sälja då!
Den rödgröna bluffen synas
Vänsteroppositionen har gett upp Stockholm

---

söndag 18 juli 2010

SÖNDAGSKRÖNIKA - Utjämning och Antiliberalism: alltför gemensamt

Sitter i Düsseldorf och väntar på anslutningsflyg till Stockholm. Då finns den där tiden att surfa runt och läsa sådant som det inte alltid annars finns tid till - och inspirationen till lite tankar om hur allianspartierna utvecklats medan vänsteroppositionen stått stilla i decennier...

UTJÄMNING?

I dagens svd.se skriver Johan Folin om hur skribenten Ola Larsmo på DNs kultursida beklagat sig över hur medborgarskapet urgröpts genom att en rad funktioner i samhället inte längre ligger under offentligt utövar-monopol – till exempel skola och sjukvård. Tyvärr har jag inte kunnat återfinna Larsmos artikel på nätet utan utgår från att Folins citat är korrekt:
avreglering av bostadsmarknaden, av skola, av allt fler av de samhällsinstitutioner som tidigare hade i uppdrag att verka för utjämning”
Begreppet utjämning är bara det uppseendeväckande. Utjämning innebär i sin grundbetydelse att både ta bort fördjupningar OCH förhöjningar. Tyvärr har mycket av den socialdemokratiska modellen för Sverige fungerat så: inte bara skapa möjligheter för dem med små resurser, utan samtidigt minska möjligheterna för dem med stora resurser. Det påminner mig om ett uttalande (som jag minns det) från 1970-talet av den öppenhjärtiga storsångerskan Birgit Nilsson: Är det någons huvud som sticker upp ovanför den stora massan, så hugger man av det.

För en demokrati är det väsentligt att enskilda – små eller stora – grupper av individer inte är utestängda från i sjukvård och utbildning på grund av otillräckliga egna resurser. Det svenska samhället är starkt trots vår ringa andel av jordens befolkning just därför att det i praktiken inte finns sådana klasskillnader. För nationen borde det innebära ett optimalt tillvaratagande av de mänskliga resurser som finns i landet, men tyvärr finns det andra faktorer som motverkat detta i decennier. Det är ”utjämningens” negativa konsekvens.

All konkurrens har ansetts suspekt, betyg och bedömning ansetts nedvärderande, höga betyg har av många debattörer ansetts med automatik innebära social och emotionell inkompetens, att ha förmögenhet är ojämlikt och ska konfiskeras med skatter liksom höga inkomster, osv, osv.

Att få tillgång till kunskap, sjukvård och omsorg oberoende av de egna resurserna betyder inte att ”topparna” måste kapas till varje pris. Men då måste vänsterretoriken om det förfärliga i att ”inkomstklyftorna ökare” nyktra till. Det väsentliga i ett välfärdssamhälle är inte att hindra de rika att bli rikare, utan att se till att de fattiga inte blir fattigare. I den svenska röd-grön-röda retoriken är det uppenbart att det är mindre viktigt att se till de mindre rikas tillstånd än att vinna röster genom att väcka avundsjukan till liv genom att tala om inkomstklyfter i stället för inkomster och välfärd. Likadant vid skattesänkningar. Det är omöjligt att undvika att de som betalar mest skatt får en större utdelning av en skattesänkning – de som inte betalar skatt kan ju t ex inte få den sänkt!

ANTILIBERALISMEN I DET SVENSKA KULTURLIVET

Ett ytterst intressant inlägg med anknytning till detta är Svante Nycanders artikel i DN om antiliberalismen i svenskt kulturliv. Läs den!!! (och även måndagens fortsättning i DN om institutionaliseringen av antiliberal hållning i Sverige). Det leder onekligen tankarna till att den verkligt stora skillnaden mellan Alliansen och de tidigare borgerliga allianserna, är att det nu finns en uttalad liberal grundsyn hos alla fyra partierna i Alliansen. De mest långtgående ”nyliberala” förespråkarna har antingen lämnat scenen eller mognat till en djupare människosyn liksom de som mest såg liberalismen som en frihet för politiker att fatta beslut åt undersåtarna. Men vänstern verkar inte ha kunnat utveckla sina idéer längre. Undersåtarna ska fortfarande underhållas med bidrag och retas med avundsjuka.

----

Paul Lindquist om "orättvisa" skattesänkningar och avundsjuka

Edvin Alam om stärkt position för familjerna

Thomas Böhlmark om vägen tillbaka för sjukskrivna

---

lördag 17 juli 2010

96 timmar utan att Lena Mellin har avgått!!

För Aftonbladets del kan man bara konstatera att den sk Littorinaffären mycket snabbt har dalat ner till allra nedersta delen av aftonbladet.se - så nära en total begravning man kan komma....

---

Expressen:
"Hade ni avstått från publicering om han nekat till anklagelserna?" frågar SvD-reportern.
- Då skulle vi absolut inte ha publicerat, svarar Lena Mellin.

Telefonsamtalet ägde rum klockan 17.01 på tisdagseftermiddagen den 6 juli. Där dementeras sexköpspåståendet vid två tillfällen:
- Ministern säger att han aldrig någonsin har betalat för sex. Det är ju det som gäller. Nu vill jag veta detaljer för att vi ska kunna bemöta det här. Det är ju väldigt kraftiga anklagelser, säger Agnes Palinski till Aftonbladets nyhetschef.
Men när Expressen i går talade med Lena Mellin hävdar hon att Aftonbladet aldrig fått någon dementi.
Vi har uppgifter om att statsrådsberedningen dementerade till er nyhetschef redan under tisdagseftermiddagen?
- Det känner jag inte till. Det vet jag ingenting om, säger Lena Mellin.

Vem avgår nu på Aftonbladet: Lena Mellin, Anders Helin eller tjänstgörande nyhetschef?

---

SvD, Paul Lindquist, Kent Persson, Ida Drougge, Thomas Böhlmark, Ida Drougge, Paul Lindquist

---

Expressen, DN, SvD, SvD, DN

---

fredag 16 juli 2010

MP i sitt elfenbenstorn

Johan Folin skriver på ledarplats på svd.se om en debatt mellan Yvonne Ruwaida (MP) och Lars Dahlberg (S). I det referatet framkommer flera underligheter - eller snarare praktiska och logiska brister - i Miljöpartiets trafikpolitik för Stockholmsregionen:

Ruwaida hade en del förslag om hur godstransporter kan lösas i Stockholms län i framtiden även utan fler vägar. Exempelvis kan mer gods transporteras på färjor mellan de norra och södra delarna av Stockholmsområdet.

Men hur ska gods komma till och från färjorna? Ska lastbilar köra fram till, ombord på och vidare från färjor? Eller tänker man sig omlastning vid varje kaj? Talar vi om vägtransporter eller tågfärjor? Och även om en del transporter kan ske med spårbunden trafik - det går inte att dra spår till alla portar!

På en fråga om hur butiker i Stockholms innerstad ska hantera leveranser när trafiken står stilla på grund av tät biltrafik svarade Ruwaida att butiker i Stockholms innerstad kan lösa sina transportbehov genom att frakta gods på tunnelbanan nattetid.

Detta kan i bästa fall kallas naivt, men det är inte en lösning - möjligen ett önsketänkande. Tyvärr verkar det mest vara ett utslag för MPs bristande verklighetsförankring!

Slutligen måste man ställa sig frågan: MP, S och V har kommit överens om att efter en eventuell rödgrönröd valvinst i riksdagen anordna regional folkomröstning om Förbifart Stockholm eller ökad satsning på kollektiva färdmedel, däribland spårbunden trafik. Vilken sida står S på i denna fråga? Är det S som bara vill ha Förbifart Stockholm utan satsning på kollektivtrafik? Alliansen vill ju satsa på båda - lika nödvändiga - kommunikationssätten.

Det är inte ägnat att förvåna att fler och fler socialdemokrater nu bestämmer sig för att rösta på Alliansen i det kommande valet - därför att Alliansen står för ett verklighetsförankrat miljöalternativ, MP för fantasier utan verklighetsförankring och S bara söker enkla vägar tillbaka till makten oavsett innehållet.

----

Tidigare bloggar:
Hög tid att granska MP
MP vill förbjuda...
Vart är Miljöpartiet på väg?
Miljöpartiet och verkligheten - ännu en gång
Miljöpartiet och verkligheten - igen
Alliansens Stockholm - Europas Miljöhuvudstad
Otroligt verklighetsfrämmande
Dom får väl sälja då!
Att lösa problem eller att låtsas lösa problem
MP och verkligheten - i två olika universum

---

måndag 12 juli 2010

MP vill förbjuda...

MP vill förbjuda nya köpcentra.

Ytterligare ett utslag för detta partis förmåga att hitta icke-lösningar på dagens och morgondagens frågor.

"Vi vill ha grönare och roligare städer" tycks utgöra upprinnelsen till detta förslag. Men blir städerna grönare av det? blir städerna roligare? kommer kvartersbutiker att kunna hålla samma utbud som ett större köpcentrum?

Det blir väl nej som svar på dessa frågor. Så vad blir effekten? Minskat utbud och högre kostnader, färre nya jobb.

MP är varje fall konsekvent i sin linje: invånarna måste hindras att uppnå det man vill. Desto viktigare att Nya Moderaterna får fortsätta enligt sin människovänliga maxim: det ska vara lätt att göra rätt!

Moderaterna arbetar för ett hållbart samhälle där invånarna ska trivas och där det ska vara lätt att göra rätt. MP arbetar för att samhället ska stagnera och invånarna fås att göra rätt genom att hindras med olika lagar...

---

SvD, SvD, DN, SvD

---

Edvin Alam

---

fredag 9 juli 2010

Musikundervisning - kommunalt och privat

En fråga som dyker upp med jämna mellanrum är avgifterna för den kommunala musikskolan. Lidingö lär ha de högsta avgifterna i landet, vilket oppositionen inte har någon förståelse för. Lidingö har en mycket bra Musikskola. En viktig faktor för detta är en målmedveten ledning som förmått skapa kontroll över kostnader. För att komma till rätta med långa köer har Kommunfullmäktige ökat anslaget förutom den årliga uppräkningen.

I Almedalen gick den rödgrönröda oppositionen ut med löftet att lagstifta om maxtaxa för kommunala musikskolor. Till skillnade från Alliansregeringens satsning på skolan finns inga löften att något statligt bidrag utgår till de kommuner som ska tvingas sänka avgifterna. I praktiken innebär det att en rödgrönröd regering kommer att åstadkomma en betydande minskning av Musikskolans budget i Lidingö. Det är inte bra, inte minst med tanke på den aktuella satsningen på Musikens Hus på Lidingö.

Förra året presenterades en utredning om Musikskolan på Lidingö. Där framgår vilka avgifter som icke-kommunal verksamhet har för undervisning som främst vänder sig till barn och ungdom:

3.4 Andra aktörer, marknaden
Det finns naturligtvis också ett privat eller föreningsdrivet kulturutbud på Lidingö och många av dessa aktörer bedriver också en pedagogisk eller social verksamhet riktad till Lidingös barn och ungdomar. I en förteckning nedan beskrivs vilka privata musik- eller kulturalternativ som finns, vilken verksamhet som de bedriver och vad alternativen kostar för deltagare. Som jämförelse kan nämnas att den kommunala musikskolan för individundervisning kostar 1 700 kr/termin. Musikskolan garanterar minst 27 lektioner per läsår. Elever som deltar i instrumentalundervisning får delta avgiftsfritt i orkester- eller ensembleverksamheten. Musikskolan erbjuder även körsång. Om man enbart väljer att delta i körsång är kostnaden 700 kr/termin. Elever som deltar i sångundervisning får delta avgiftsfritt i körverksamheten.

Alternativa anordnare musik:
− Medborgarskolan Lidingö (akustisk gitarr, elgitarr och elbas i grupp) 2 350 kr/pers 10 ggr á 30 min
− Aktiv ungdom Lidingö (Piano, gitarr, elbas) 2 300 kr/12 ggr à 30 minuter (per enskild eller par)
− Privatundervisning (trummor, piano) ca 200 kr/40-45 minuter
− Lidingö danscenter (Piano/Fiol/Dragspel/Skriva låtar/Musikteori) 2 445 kr/12 ggr á 30 min
Svenska kyrkan, Ansgarskyrkan (SMU) erbjuder ingen musikundervisning, däremot har det ett flertal körer.

Alternativ kultur:
− Aktiv ungdom Lidingö (Dans) 650 kr/10 ggr à 50 minuter (7-9 år)
− Kulturama Lidingö
o Musikal 1 375 kr/termin
o Modern Jazzdans 1 400kr/termin
o Streetdance & breaking 1 373 kr/termin
o Teater 1 375-1 475 kr/termin
o Dansmix 1 210-1 375 kr/termin
− Medborgarskolan
o Lindy hop 1 860 kr/6 ggr á 2 tim
o Teckna Millesgårdens statyer 890 kr/3 ggr á 2,5 tim
− Ocean Waves SDC Lidingö (Squaredance) 400 kr/termin ca 2 tim
− Lidingö danscenter
o (Street, Mix, Funk, Raggamix, Disco, Afrikansk dans) 1 380 kr/termin, 1 tim.
o Högre nivåer 1 690 – 2 400 kr/termin, 1,5 tim
Genomgången baseras på en sökning på Internet och avser visa i vilken utsträckning det finns andra alternativa kulturentreprenörer för barn och unga. Det är sannolikt inte en helt komplett förteckning då det kan finnas ytterligare verksamheter som inte har någon egen hemsida. Avgifter kan också ha ändrats.

---

DN, Aftonbladet, Expressen

---

Förskola - varför finns den?

EN SOMMARKRÖNIKA om olika ideologier

En stor ideologisk skillnad mellan Allianspartierna och den rödgrönröda gruppen är synen på barn och familjen. Historiskt kom inte "dagis" till för barnens skull, utan för att fler föräldrar som var hemma med barn skulle komma ut i arbetslivet - alltså för att förse Sverige med arbetskraft. Därför gjordes även det dåvarande skattesystemet om så att det skulle bli ekonomiskt tungt för en förälder att vara hemma under barnens uppväxt.

Det kan knappast råda något tvivel om att detta haft mycket positiva effekter på jämlikhet och då främst kvinnors ställning i samhället - därmed inte sagt att alla orättvisor är undanröjda (även om Gudrun Schymans beskrivning av löneskillnader inte helt oväntat inte ger hela bilden - se även Medlingsinstitutets rapport). Och i och med att den könsbundna militära värnplikten avskaffats så har det sista skälet till "särbehandling" undanröjts. En gång i tiden var ju genomgången värnplikt krav för statlig tjänst och i många fall även en faktor för lönegradsplacering! Skälet var givetvis den minimala ekonomiska ersättning som värnpliktiga gavs; men både plikt och privilegier skapar olika orättvisor i sitt kölvatten!

När det gäller förskolan framgår det allt tydligare att inte minst S främst ser förskolan som en funktion som inte bara är bättre än föräldrarna på att ta hand om barnen, den ska dessutom "avlasta" föräldralediga från äldre barn. Bilden är tydlig: barn är en belastning som skattebetalarna har en skyldighet att befria föräldrarna från!

Aftonbladet:
"Nu vill Mona Sahlin också att barn till arbetslösa och föräldralediga ska ha rätt till 30 timmars förskola.

– 15 timmars dagis är otillräcklig avlastning. Det räcker inte.

– Det ska vara 30 timmars barnomsorg till alla, även de barn som har arbetslösa föräldrar eller har fått ett syskon."

Kommentar: en arbetslös som står till arbetsmarknadens förfogande, dvs aktivt söker arbete och är beredd att ta arbete måste rimligen ha tillgång till barnomsorg. Så har vi det ordnat på Lidingö, där vi även erbjuder 30 timmar i veckan för föräldralediga. Förra året undersökte vi om en begränsning till 15 timmar kunde göra att andra besparingar kunde undvikas, men fann att det inte var möjligt, varför vi alltjämt erjbuder 30 timmar i veckan till föräldralediga. Men huvudskälet till detta är inte "avlastning" utan att i synnerhet de äldre barnen har positivt utbyte av kontakt med jämnåriga kamrater. Däremot kvarstår det "sociala" problemet att förhållandevis fler barn med föräldralediga föräldrar inte är med familjen under lov och mellandagar utan kvar på dagis, dvs då den "sociala" funktionen för barnen är mycket begränsad.

"– Det här kräver också en höjning av kvalitén i förskolan så barngrupperna inte blir för stora.

– Det handlar om nya jobbtillfällen för barnskötare och förskolelärare.

Mona Sahlin räknar med att förslaget kostar en halv miljard kronor.

– Kommunerna får bidra med lika mycket."

Kommentar: kvalitet = antalet jobbtillfällen...
Kommentar: det kostar alltså inget om kommunerna får betala en halv miljard extra?!
Dessutom har Utbildningsdepartementet räknat och kommit fram till att kostnaden blir c:a 3 miljarder!

Det som är slående i den rödgrönröda gruppens förslag är att det mest handlar om att smörja olika väljargrupper: fler jobb till lärare, förskollärare och barnskötare. Inte inriktningen och kompetensen hos dessa yrkesutövare. Jämför då med gårdagens Allianssatsning på skolan: där är syftet med satsningarna klart angivna. Det är även klart att resurser tillförs kommunerna för att göra detta.

Tror någon längre på att finansieringen är så enkel som Mona Sahlin låter påskina: vi höjer bara skatterna för dem som har råd!

---

SvD, SvD, SvD, DN

---

Kent Persson, Mats Gerdau

---

torsdag 8 juli 2010

Kraftfull Allianssatsning på skolan

Idag presenterade Alliansregeringen en kraftfull - och konkret - satsning på skolan. Till skillnad från den mycket urvattnade "överenskommelsen" som vänsteroppositionen har presenterat (Tidigare blogg: För lite ... och för sent) så är Alliansregeringens satsningar fokuserade på barnens behov, inte som vänsteroppositionen där sysselsättningsantalet snarare än innehållet är kärnan. Alliansens målmedvetna satsning kommer att passa väl in i den inriktning Lidingömoderaterna satt för den lokala utbildningspolitiken med mottot Sveriges bästa skolor, inte minst satsningen på lärarkompetens, tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter samt anti-mobbningsarbete.

Saxat från Regeringens hemsida:

1. Ett lärarpaket för fortbildning, kompetens och forskning Lärarna är av stor betydelse för elevernas studieprestationer. Lärarpaketet innehåller en fortsättning av lärarlyftet, forskarskolor för lärare och VAL (vidareutbildning av obehöriga lärare). Paketet syftar till att öka lärarnas kompetens och höja andelen behöriga lärare. Ett rektors-lyft ingår också då duktiga rektorer, som har tid och kompetens nog att vara aktiva pedagogiska ledare, har en positiv påverkan på undervis-ningens kvalitet. Totalt utgör lärarpaket en satsning på 1,3 miljarder kronor fram till 2014.

2. Ökad undervisningstid
Sverige ligger under EU-snittet vad gäller lärarledd tid. Forskning visar samtidigt att mer undervisning i form av lärarledda lektioner påverkar elevers prestation i grundskolan positivt, åtminstone för yngre elever och i ämnen där hjälp och stöd hemifrån är mindre, främst då matematik. I syfte att stärka elevers kunskaper i matematik föreslås en ökning av den i timplanen garanterade undervisningstiden i ämnet.

3. Satsning på matematik, naturvetenskap och teknik
Den pågående satsningen på MNT förlängs till och med 2012. Då har den pågått i fyra år och det är rimligt att låta en annan reform ta över – ökad undervisningstid i matematik. Totalt omfattar satsningen på matematik, naturvetenskap och teknik 200 miljoner kronor.

4. Fortsatt läsa-skriva-räkna-satsning
Goda baskunskaper är avgörande för all annan undervisning. Har en elev inte lärt sig att läsa, skriva och räkna ordentligt under de första års-kurserna, är risken stor att han eller hon få svårt i andra skolämnen. Den pågående satsningen förlängs nu med två år till 2012. Då undervisning i läsa-skriva-räkna redan är ett grunduppdrag för skolorna är det motiverat att sedan avsluta satsningen. Totalt omfattar satsningen 650 miljoner kronor.

5. Betyg från årskurs 6
Ny forskning indikerar att avskaffandet av betygen i grundskolans låg- och mellanstadium under 1970-talet fick långsiktiga konsekvenser för många barn och inte minst barn från hem utan studietradition. För att förbättra uppföljningen, och därmed möjligheten att fånga upp elever som behöver extra stöd, föreslås att betyg införs från årskurs 6. Totalt omfattar satsningen på tidigare betyg 340 miljoner kronor fram till 2014.

6. Fler nationella prov
Ett mål- och resultatinriktat utbildningssystem kräver en kontinuerlig uppföljning och utvärdering. Nationella prov syftar till att främja en likvärdig skola och ger en bild av variationer i utbildningssystemet. Totalt omfattar satsningen på fler nationella prov 324 miljoner kronor fram till 2014.

7. Fortsatt uppdrag mot mobbning
Kampen mot mobbning ska fortsätta. Skolverket får därför i uppdrag att fortsätta satsningen på forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning i skolan fram till 2014. Totalt omfattar satsningen 40 miljoner kronor.

8. Förlängd satsning på sommarskola
Fler ungdomar ska ges möjlighet att komplettera sina betyg och öka sin chans till slutbetyg, något som erfarenheten visar ökar sannolikheten till framtida framgång på arbetsmarknaden. Förslaget innebär att den tillfälliga utbyggnaden av sommarskolan under 2010 förlängs till 2011. Sats-ningen omfattar 20 miljoner kronor, vilket ska läggas till de redan avsatta 40 miljoner kronorna. Sammantaget räcker detta till cirka 24 000 platser.

9. Belöna duktiga lärare
Det måste löna sig att vara en bra lärare och att bli en bättre lärare. En arbetsgrupp föreslås därför tillsättas för att analysera hur ett stimulansbidrag kan utformas som ska utgå till kommuner eller skolor som inför lönesättningsmodeller som belönar lärare vars undervisning visar en positiv påverkan på elevernas resultat och trivsel. Baserat på arbetsgruppens förslag, blir sedan nästa steg att överväga bl.a. stimulansbidragets storlek.

10. Satsning på entreprenörskap i skolan
Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet. Vi vill bygga vidare på den entreprenörskapstrategi som alliansregeringen beslutat om. Därtill vill vi öka verksamhetsstödet till organisationer som framgångsrikt arbetar med entreprenörskap i skolan. Därför föreslår vi att ytterligare medel tillförs Skolverket och Tillväxtverket för detta arbete. Totalt omfattar satsningen 60 miljoner kronor fram till 2014.

11. Fler lärlingsplatser på gymnasiet och vuxenutbildningen
För en del elever fungerar undervisning i ett klassrum bäst, för andra är tiden med en erfaren handledare ovärderlig. Därför skapas lärlingsutbildningar på yrkesprogrammen. Lärlingsutbildningarna ska syfta till att bygga broar från skola till arbetsliv. Lärlingsutbildning på komvux, s.k. vuxenlärlingar, bör på samma sätt vara ett bra alternativ för vuxna som vill byta yrke eller återetablera sig på arbetsmarknaden. Under perioden 2011-2014 kommer sammanlagt ytterligare 30 000 ungdomar att beredas möjlighet att få gymnasielärlingsplats. Under samma period ges även 5 900 personer möjlighet att gå lärlingsutbildning inom komvux. Under ett uppbyggnadsskede införs ett tillfälligt statligt stöd för att etablera lärlingsutbildningen i den nya gymnasieskolan och vuxenlärlingar inom komvux. Totalt omfattar satsningen 1 360 miljoner kronor fram till 2014.

12. Försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år på gymnasiet Vi föreslår en försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. När ett sådant fjärde tekniskt år fanns på 1980-talet och i början på 1990-talet var det populärt. Flera branscher har också påtalat att det finns ett behov av arbetskraft med denna kompetens. Vi menar att det finns skäl att återinföra denna utbildning på prov, för att därefter ta ställning till om den bör bli ett permanent inslag i gymnasieskolan. Totalt omfattar satsningen 120 miljoner kronor fram till 2014.

13. Satsning på fler platser i yrkesvux
Alliansregeringen genomför stora satsningar på fler utbildningsplatser inom yrkesvux/komvux, yrkeshögskolan samt universitet och högskolan. Totalt har antalet utbildningsplatser ökat med cirka 76 000 årsplatser under perioden 2009-2011. I rådande konjunkturläge och för att bekämpa ungdomsarbetslösheten är det motiverat att ytterligare öka antalet platser på yrkesvux hösten 2010 och våren 2011. För läsåret 2010/2011 föreslår regeringen därför ytterligare 10 000 platser på yrkesvux. Totalt omfattar satsningen 980 miljoner kronor.

14. Bonus till bra skolor i utsatta områden
Vi föreslår att det införs en tillfällig bonus till skolor i utsatta områden för att stimulera till resultatförbättringar. Bonusen ska utformas så att den belönar de skolor som uppvisar de största mätbara resultatförbättringarna, exempelvis på nationella prov. Satsningen bör avgränsas till ett antal skolor inom ramen för de 38 stadsdelar som omfattas av s.k. lokala utvecklingsavtal. Totalt omfattar satsningen 60 miljoner kronor fram till 2014.

15. Förbättrad kompetens hos lärare i svenska för invandrare (Sfi)
Goda kunskaper i svenska är viktig för möjligheten att få jobb och integreras i samhället. För att förbättra resultaten i sfi-undervisningen har alliansregeringen genomfört ett stort antal reformer. Vi vill nu satsa på Sfi-lärarnas kompetens, då många av dem saknar formell behörighet i ämnet svenska som andra språk. Vidare saknade en relativt hög andel av lärarna i Sfi en pedagogisk högskoleexamen läsåret 2008/2009. Satsningen ingår i lärarpaketet.

16. Bättre utvärderingar inom utbildningsområdet
Arbetet med att förbättra utvärderingen av beslut, reformer, resultat och måluppfyllelse inom utbildningsområdet måste fortsätta. Vi föreslår därför att det inrättas en utvärderingsfunktion inom utbildningsområdet från den 1 januari 2012.

En röst på Moderaterna är en röst för en skola för alla och för Sveriges framtid!

---

SvD, DN, Expressen, Aftonbladet

---

Thomas Böhlmark, Kent Persson

---

tisdag 6 juli 2010

För lite ... och för sent

Den rödgröna oppositionen har idag offentliggjort att man enats om betyg från årskurs 7 och omdömen från årskurs 1. Mona Sahlin sa i en TV-intervju att betyg från 6 års ålder var helt fel och Lars Ohly antydde att hela beslutet var fel men att V gick med på det för att det skulle bli enighet.

Så ser en visionär och framåtblickande politisk kraft på skolan? Vad är det man vill med betygen? Vill man bara försöka stoppa en växande majoritet som är för betyg i skolan i stället för att fråga sig hur betygen kan ge stöd för elever från resurssvagare familjer?

Man säger nej till "sortering" av eleverna och att förskolebarn aldrig ska "behöva känna sig underkända". Eftersom man med detta underförstår att betyg innebär att barn ska känna sig underkända och sorterade så menar man alltså att detta kan ske från årskurs 7.

Det är bra för Sveriges barn och elever att det finns en framåtblickande Allians som vill ge alla barn chans att utvecklas!

Vänsteroppositionen talar visserligen om att "Varje elev måste kunna utvecklas efter sina förutsättningar", men det handlar bara om att uppnå skolans mål . I den följande meningen ges begränsningen "Undervisningen måste anpassas efter vad den enskilde eleven behöver för att nå målen i skolans ämnen" - det pekar tydligt mot att det är G som är målet (som står att läsa i den korta och ytliga text som anges som hela överenskommelsen). Inte någonstans anges kunskap och färdigheter för eleverna som det primära målet. Istället är det primärt angivna målet ökad sysselsättning i skolan. Detta är i och för sig vällovligt, men egentligen bara för att uppnå bättre kunskaper hos eleverna, inte som ett mål som är överordnat det mål som inte anges i vänsteroppositionens skrift.

En annan viktig fråga är friskolornas framtid i ett rödgrönrött Sverige. Detta nämns inte alls i överenskommelsen och vi minns Lars Ohlys uttalanden från igår om att bannlysa all vinst inom skolverksamhet...

Mest passande till Vänsteroppositionens överenskommelse blir För lite och för sent... för lite stöd till Sveriges barn och det kommer alldeles för sent i skolan!

En röst på moderaterna i höstens val är röst för solidaritet med Sveriges barn!


---

SvD, DN, Aftonbladet, Expressen, SvD, PJ Anders Linder

---

Margareta Pålsson, Mats Gerdau, Kent Persson, Mats Gerdau

---

Det räcker inte att vara emot!

Miljöfrågorna är viktiga för oss som lever nu och för dem som kommer efter oss. Därför är Alliansens miljöpolitik vägen framåt, till skillnad från vänsteroppositionen och Miljöpartiet.

I dagens SvD skriver Maria Wetterstrand om den moderata miljöpolitiken. Som vanligt när MW uttalar sig så är de retoriska knepen och finterna legio.

Genom åren har man kunnat notera att vänsteroppositionens och MPs miljöutspel i mycket stora delar har handlat om kortsiktigt tänkande: peka på ett problem och föreslå en enkel lösning men överväg inte konsekvenserna av denna enkla lösning, som till exempel den viktiga frågan om problemet verkligen löses eller om lösningen i sig skapar andra problem. Riktigt tydlig blir problematiken med exemplet från Stockholm, där MP deltog i ledningen under förra mandatperioden men egentligen inte åstadkom så mycket konstruktivt, i varje fall vad gäller luftkvaliteten på Hornsgatan. Stockholmsalliansen tog tag i problemet och införde lokala restriktioner och beslöt även att göra uppföljningar av om beslutet hade avsedd effekt. Vad ville MP? nationell skatt på dubbdäck - som ju skulle öka kostnader även på landsbygden men knappast påverkar luftmiljön på Hornsgatan.

På liknande sätt målar Maria Wetterstrand upp hur ondskefull Moderaterna och Alliansregeringen varit på en rad punkter. Men hennes retorik tar slut där Alliansens motiveringar förklarar det längre konsekvenstänkandet. Miljöpartiet står fortfarande för ett-leds-politik, där förslagen handlar om att förbjuda, förhindra och försvåra - oavsett de vidare konsekvenserna av dessa förslag. Det går inte att dra spår fram till varje trappuppgång!

Även om Maria Wetterstrand försöker klara sig undan att förklara sin egen och vänsteroppositionens politik genom att tala om att göra "bokslut" över den innevarande mandatperiodens Allianspolitik, så saknar man i en valrörelse att ett parti som anser sig värna om miljön inte redogör konkret för vad man vill göra och hur detta påverkar människors liv och ekonomi i ett vidare perspektiv.

En röst på moderaterna i höstens val är en röst för en hållbar miljöutveckling - MP står för en ohållbar miljöavveckling!

---

Tidigare bloggar:
Vart är Miljöpartiet på väg?
Miljöpartiet och verkligheten
Miljöpartiet och verkligheten ännu en gång
Alliansens Stockholm - Europas miljöhuvudstad

---

måndag 5 juli 2010

Betygslöshetens konsekvenser

Lärarnas Riksförbund har låtit SCB göra en undersökning av hur betygen förändrats för barn från familjer med olika ekonomisk bakgrund. Resultatet är inte acceptabelt, oberoende av hur SCB definierat fattigdomsbegreppet och i vilken grad nyanlända invandrare har påverkat resultatet: för gruppen barn i familjer med bättre ekonomi har betygsmedelvärden stigit till skillnad från gruppen barn i familjer med sämre ekonomi.

Lärarförbundet tycks bara peka ut en orsak - kommunaliseringen av skolan. Men det har tidigare framgått att den betygslösa skolan i hög grad sviker elever från hem med mindre studietradition. Till detta kommer även 80-talets katastrofala nedrustning av lärarutbildningarna.

Den mest solidariska handlingen för Sveriges barn och vår framtid är alltså att rösta på Alliansen. Vänsterns motstånd mot en skola som ger stöd för alla är ett hot framför allt mot dem med svagare studietradition. Till detta kommer socialdemokratins mångåriga förakt för praktiska yrkesutbildningar - studietrötta gymnasieungdomar måste läsa mycket teori för att direkt vara kvalificerade för högskolestudier. Den inställningen visar både på bristande respekt för "hantverksyrken" och avsaknad av förståelse för många ungdomars behov av yrkeskunskaper som inte kräver teoristudier men som kan ge välförtjänt självkänsla!

En röst på Alliansen, och då i synnerhet Moderaterna, är en röst för framtiden - för alla!

---

SvD, SvD, DN, Aftonbladet

---

Mats Gerdau, Margareta Pålsson

---

Tidigare bloggar:
Vänsterna skola - bara för de starkaste
Rödgrönröd röra inom skolpolitiken

---

söndag 4 juli 2010

Arbetslinjen mer solidarisk än bidragslinjen

De två alternativen i svensk politik kan inte bli tydligare:

Alliansen med moderaterna står för stabila finanser och en arbetslinje för att åstadkomma detta - allt för att kunna åstadkomma den välfärd som en stor majoritet av Sveriges invånare önskar.

Mot detta står vänsteroppositionens inriktning på bidrag, höga trösklar för ungdomar och invandrare för att komma i arbete och höga skatter - allt som urholkar långsiktigt stabila finanser och därmed hotar välfärden. Till detta kommer det korttänkta sättet att se på landsting och kommuner som i första hand en skapare av sysselsättningstillfällen, snarare än producenter av skattefinansierad välfärd...

Sett ur det perspektivet är det enda solidariska att rösta moderat i årets val!

---

DN, SvD, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD

---

Kent Persson, Mats Gerdau, Thomas Böhlmark, Paul Lindquist, Mats Gerdau

---

Rödgrönröd ekvation går inte ihop

Det är inte utan att man börjar ana en viss desperation i det rödgrönröda lägret. Igår kom ett utspel om att vänsteroppositionen ska satsa mer än Alliansregeringen på "välfärd". Däremot ges ingen klar bild av hur det ska gå till, när övriga delar av oppositionens förslag går ut på att försvaga den ekonomi som ska kunna klara välfärden.

Dessutom är det ett oblygt försök att kopiera Alliansens matchning av S-regeringen i förra valet. Men skillnaden är fortfarande att Alliansen står för arbetslinjen och oppositionen för bidragslinjen. Tydliga exempel på att oppositionen antingen inte förstått vad den offentliga sektorn har för uppgift, eller cyniskt försöker ragga röster genom att utnyttja somliga väljares godtro, är kraven på att kommuner och landsting måste ordna heltidsanställningar för dem som så önskar. Det är alltså kommuners och landstings främsta uppgift att ordna "sysselsättning", inte att uppgiften att i främsta hand ge ett effektivt serviceutbud (om det inte kan ordnas på annat sätt). Även detta är ett utslag av bidragslinjen. Och ekvationen går inte ihop när man för en politik som minskar arbetet och ökar bidragen.

---

SvD

---

Vad har oppositionen för uppgift på Lidingö?

För att en demokrati ska fungera finns en rad förutsättningar som måste vara uppfyllda.

I grunden måste ju alla vuxna vara röstberättigade, invånarna ha yttrandefrihet och rätt att bilda föreningar för att driva politiska frågor.

I praktiken räcker det sällan med att varje invånare själv har en kritiskt granskande attityd gentemot dem som är valda att utöva den politiska makten - ett flertal fristående media som kan granska makten är väsentligt, men även att politiker i opposition bedriver en ärlig och rättfram opposition.

Min erfarenhet av nästan fyra år som ledamot av Lidingö Kommunfullmäktige är i vissa avseenden ganska nedslående. I allt för många debatter har sakligheten lagts på hyllan i en märklig iver att med förenklade eller förfalskade resonemang försöka vinna invånarnas gehör. I en del fall har det varit fråga om att motivera sina egna ställningstaganden med rena påhitt om den styrande majoritetens förslag och motiven till dem.

  • Lidingövallen
  • Södra Huvudleden
  • Lidingö Hospice

Den punkt där olika företrädare för oppositionen gör både sig själva och Lidingöborna den värsta otjänsten, är när man inte sätter sig in i fakta utan baserar sina ställningstaganden på ogrundade rykten, hörsägen eller rena partsinlagor.

En särställning intas här av Lidingöpartiet, som ständigt påstår att Lidingömoderaterna står för ett ohämmmat och i det närmaste okontrollerat byggande, som till och med vill skära ned resurserna till stadsbyggnadskontoret så att lagliga bygglovsprövningar inte ska kunna ske inom rimlig tid. Till detta kommer enskilda representanters beskyllningar om "hemliga uppgörelser", senast i debatten om Södra Huvudleden, där det upprepat påstods att M och FP skulle planera för en bro till Nacka. Det sättet att argumentera ger god grund för att dra slutsatsen att några verkligt hållbara argument inte finns - därför tar man till rena påhitt.

----

Tidigare bloggar:
Vägtunneln samhällsekonomiskt lönsamt
Om palliativ vård och Lidingö Hospice
Lågvattenmärke i Kommunfullmäktige

----