måndag 21 februari 2011

Är verkligen gratis sprutor lösningen på HIV-spridning bland narkomaner?

Det har framförts från många håll att utdelning av gratis sprutor är lösningen på HIV-spridning bland narkomanter. När moderaterna i landstinget inte delade den ståndpunkten var tonläget i debatten stundtals mycket uppskruvat.

I dagens SvD redovisas erfarenheter från såväl internationella som lokala utvärderingar. Det finns mycket tänkvärda slutsatser i artikeln:

"I början av detta år gjorde ett brittiskt forskarteam en grundlig genomgång av de vetenskapliga studier som hittills redovisats internationellt och som ingått i det underlag som WHO stöder sin rekommendation om sprutbyte på. De brittiska forskarna, som redovisat sitt resultat i vetenskapstidskriften Addiction, kunde visa att WHO:s underliggande material i de flesta fall antingen var feltolkat eller felredovisat och att underlaget inte alls ger något stöd för att sprutbyte skyddar mot hiv."


"Det är dags att ge allmänheten full kunskap om det vetenskapliga läget: Det finns ingen evidens för att sprutbyte skyddar mot hivsmitta!

Däremot finns det andra effektiva metoder att förhindra hivsmitta bland injektionsnarkomaner. Genom uppsökande verksamhet som innefattar hivtestning, delgivning av resultat, smittskyddsinformation samt vaccinering mot hepatit B. Detta har nyligen skett genom den i Stockholm genomförda baslinjestudien. Allt talar för att det var detta som stoppade hiv-epidemin från 2006. Några andra aktiva åtgärder vidtogs inte i Stockholm. Men uppenbarligen räckte detta.

Det som ytterligare talar för att så var fallet är att den omfattande hiv-epidemi som spreds under 1980-talet kunde stoppas helt utan sprutbyte. Det man i stället gjorde var just att hivtesta injektionsnarkomanerna och delge dem resultatet tillsammans med avpassad smittskyddsinformation. En EU-studie från 1992 visade att detta var effektivt."



---

5 kommentarer:

Krille sa...

Självklart är det inte LÖSNINGEN utan det är ett av många medel på vägen till lösningen.

Och innan du citerar en undersökning rekommenderar jag att du läser den först.

Läs Adam Cwejmans utförliga analys om undersökningen så ser du att SvD-debattartikeln innehåller en massa felaktigheter.

http://adam.luf.se/2011/02/missbruk-av-kallmaterial.html

Niklas Starow sa...

Artikelskrivarna borde ha läst studien de hänvisar till.

Läs Adam Cwejman's sågning.

Lars Björndahl sa...

Hej Krille och Niklas!
Tack för era sansade kommentarer!

Frågan om hur man bäst minskar smittspridning bland injicerande narkomaner är inte enkel, i synnerhet inte så enkel som Adam Cwejman försöker få det till!

Inledningsvis använder han det retoriska knepet att raljera kring en felaktig tidsangivelse för publiceringen av den brittiska metastudien i Addiction. Där har Cwejman rätt, men det är inte kärnpunkten i artikelns kritik.

Cwejman driver en politisk kampanj men ger sken av att vara strikt vetenskaplig. Men urvalet av citat från artikeln i Addiction är inte invändningsfritt. Den observante läsaren ser t ex att ett citat slutar utan punkt. Fortsättningen är som följer:

"however, we identified discrepancies between core reviews—in the studies they identified, their reports of study designs and findings and the conclusions they drew from their respective bodies of evidence—and we could only conclude that
the evidence for the effectiveness of NSP in preventing HIV transmission is tentative."
(min kursivering)

Det finns inte i metastudien stöd för Cwejmans påstående "att det finns stora fördelar av sprututbytesprogram".

I sitt angrepp på artikelförfattarna i SvD förbigår Cwejman de uppgifter om erfarenheter från andra interventioner i Sverige.

En annan intressant aspekt från den brittiska artikeln är att uppenbarligen förefaller effekten av sprututbytesprogram vara bättre om effekten mäts genom "själv-rapporterat riskbeteende" (dvs missbrukare anger att riskbeteendet minskar) än genom att mäta den faktiska spridningen av smittan i populationen. Tänkvärt!

Som sagt, frågan om hur smittspridning kan minskas är komplex. Cwejman försöker framstå som en objektiv förkämpe för vetenskapen. Jag ser hans inlägg som ett inlägg i en politisk kampanj. Jag delar inte hans förenklade bild av verkligheten även om jag känner respekt för hans politiska övertygelse.

..

Adam Cwejman sa...

Lars,

"Inledningsvis använder han det retoriska knepet att raljera kring en felaktig tidsangivelse för publiceringen av den brittiska metastudien i Addiction. Där har Cwejman rätt, men det är inte kärnpunkten i artikelns kritik."

Jag raljerar inte. Jag granskar den obetydliga hänvisning, redogörelse och diskussion av källmaterialet som finns tillhanda. Tyvärr är datumet och det svepande omdömet om vad studien säger det enda som finns. Man får jobba med det magra som ges av artikelförfattarna.

"Cwejman driver en politisk kampanj men ger sken av att vara strikt vetenskaplig."

Läs gärna någon av mina genomgångar av forskningsläget, som svar på en liknande artikel av ordförande för UNF:

http://adam.luf.se/2010/06/vem-forsoker-unf-lura.html

samt

http://adam.luf.se/2010/06/lost-tyckande-fran-unf.html

"Men urvalet av citat från artikeln i Addiction är inte invändningsfritt. Den observante läsaren ser t ex att ett citat slutar utan punkt. Fortsättningen är som följer:"

Lars, jag vill inte vara oförskämd men läs gärna mitt inlägg innan du kritiserar mig för något jag inte gör.

Längre ner i mitt inlägg hittar du nämligen HELA citatet, det som du ovan menar att jag inte citerar:

"Tilson et al. identified two studies (both serial crosssectional) that compared IRB before and after liberalization of the laws permitting syringe sale from pharmacies in New York and Connecticut [85,86]: both found that reports of syringe sharing among IDUs declined /../Given consistent evidence from less robust studies identified within two core reviews, we concluded that the level of evidence is tentative."

Metastudien konstaterar att det saknas bevis för att sprututbytesprogram skulle vara skadliga. De menar att det finns mer robusta bevis för att HIV skulle kunna förhindras än Hepatit C som de menar att det saknas bevis för att programmen kan förhindra. Vad de emellertid främst menar är att metodologin har varit bristande, inte att sprututnytesprogram ska avskrivas.

"En annan intressant aspekt från den brittiska artikeln är att uppenbarligen förefaller effekten av sprututbytesprogram vara bättre om effekten mäts genom "själv-rapporterat riskbeteende" (dvs missbrukare anger att riskbeteendet minskar) än genom att mäta den faktiska spridningen av smittan i populationen. Tänkvärt!"

Jaha? Detta säger egentligen ingenting förutom att det är bristfälligt om studierna som mäter riskbeteende enbart baseras på subjektiva uppfattningar. Dessa måste, som studien påpekar i slutsatsen kompletteras med mer kvantitativa studier. Det är väl inget som jag ifrågasätter? Men du försöker bara blanda bort korten här: min centrala kritik är mot den grova feltolkning och missbruk av källmaterialet. Nej, studien säger knappast att sprututbytesprogram är det enda som bör göras men studien utesluter absolut inte att programmen kan vara effektiva i många fall.

Främst riktar sig kritiken mot metodologin i många studier. Detta innebär INTE att det saknas studier av en kvantitativ natur. Om du läser mina andra inlägg (länkade ovan) kommer du snabbt märka att det finns flera kvantitativa studier.

Hur man kan anklaga mig för en "politisk kampanj" när artikelförfattarna så uppenbart förvränger och vantolkar ursprungsskällorna är inget annat än oförskämt.

Till slut: något som står bortom allt tvivel är att studien konstaterar att det står bortom all tvivel att programmen inte skadar men att det finns olika starka bevis för att de kan förhindra HIV, är detta verkligen så hemskt då att man driver en hård linje om att de ska vara helt oacceptabla? Vem är det som upphäver logiska slutledning till förmån för grumliga syften?

Lars Björndahl sa...

Adam!
Det är ju bra att du inte vill vara oförskämd! Den mening som inte kom med i ditt citat handlar om att när det gäller spridning av HIV är bevisen "tentative". Jag anser inte att det är starkt bevis för effektiviteten - eller ens gott bevis.

Jag har läst hela den blogg av dig som jag citerat. Jag har också läst metastudien du hänvisar till.

Från din sida saknar jag svar på frågan om vad tidigare insatser - utan sprututdelning - mot smittspridning som gjorts och hur du ställer det i relation till den begränsade styrkan i bevisen enligt metastudien.

Jag har inte "anklagat" dig för att driva en politisk kampanj - det är väl snarast din skyldighet som politiker! Det kan jag respektera. Eftersom jag inte delar din tolkning av metastudien och förvånas över att meningen som du visar att artikelförfattarna anser att det är ett svagt stöd metodens effektivitet vad gäller spridning av HIV, då skulle man ju kunna diskutera det utan att ta till övertoner.

Vänliga hälsningar

Lars