onsdag 20 april 2011

Jan Björklund mindre intresserad av lektorer än förstatligande

I dagens SvD skriver utbildningsminister Jan Björklund om behovet och nyttan av lektorer i våra skolor. Därom är vi helt överens. Men tyvärr slirar utbildningsministern betänkligt när det gäller logiken.

Björklunds mantra nu är att återförstatligande av skolan är det som behövs för att lösa de problem som finns. Därför försöker han nu bygga upp argumentationen om att kommunerna ensamma har orsakat problemen.

När det gäller lektorerna snubblar Björklunds argument på redovisningen i den egna artikeln. Paradargumentet är:
"Sedan skolans kommunalisering har nästan inga nya lektorer anställts"
Men vad är orsak och verkan? Lite längre ner står det:
"I den nya skollag som träder i kraft den 1 juli i år regleras återigen lektorstjänster."

Så kommunerna har allstå "misskött" frågan om lektorat, men staten har inte haft något att göra med det, trots att lektorstjänster tagits bort ur skollagen?.

Det är viktigt för Sverige att personer med egen erfarenhet av forskning är med i undervisning och utveckling av våra skolor. Det är också viktigt, därför att det breddar intresset för universitetsstudenter att genomgå forskarutbildning. Därmed blir det inte bara en positiv effekt på skolorna utan även på den högre utbildningen och forskningen!

Det är dock beklagligt att utbildningsministern använder frågan för att driva sin tes om att kommunerna har förstört skolan och att enda räddningen är ett återförstatligande. Det är att inte ta problemen på allvar - det visar brist på förmåga att analysera orsak och verkan. Kanske ett krav på forskarutbildning för att bli utbildningsminister vore bättre?

---

SvD, SvD, DN

---

Tidigare bloggar:
Björklund ser inte orsaken till problemen
Ett skolpolitiskt credo
Kunskap som valfråga: 1. Bättre lärare
Ja till höjd lärarkompetens
Formell och reell lärarbehörighet

---

4 kommentarer:

Leonidas sa...

Skolan var inte statlig tidigare däremot var det noga reglerat vad de statliga pengarna skulle användas till, i huvudsak lärarlöner. kommunerna stod för resten. Kommunaliseringen innebar att kommunerna kunde trixa med skolpengspåsen vilket de också gjort. Konsekvenserna har varit förödande för skolsverige på alla plan. Inte så svårt att förstå för den som så vill och tar av sig sina ideologiska eller gnidna glasögon. Tro mig, jag har varit med om hela raset i rikets andra stad.

Robert N sa...

Jag ser ingen motsättning:
- Med kommunalisering följer även minskad styrning med hänsyn till kommunernas självstyre och därpåföljande ansvar
- Med en ny lag minskas kommunernas självstyre med hänvisning, på denna punkt, till att kommunerna inte tagit sitt ansvar

Anonym sa...

Skollagen § 2 ålägger kommunerna att
anställa forskarutbildade lärare. De
kan kallas lektorer. Så har det varit sedan 1994. Alltså har Björklund alldeles rätt.

Lars Björndahl sa...

Hej Anonym! Din referens till skollagen är inte riktigt fullständig. I skollagens 2 kapitel,§3 står följande:

Varje kommun och landsting ska också sträva efter att för undervisning i gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning anställa lärare som har forskarutbildning. Lag (2009:129).

Detta gäller alltså gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning. Vidare kan man läsa i Regeringens pressmeddelande från 11 juni 2009:

"Lektorer återinförs i hela skolväsendet. En lärare eller förskollärare som har avlagt minst licentiatexamen och under minst fyra års tjänstgöring visat pedagogisk skicklighet ska utnämnas till lektor."

samt i pressmeddelandet från 1 mars i år:

"Antalet lektorer i svensk skola har sjunkit dramatiskt de senaste årtiondena. 1989 fanns det drygt 1700 lektorer, 2008 var antalet nere i knappt 200."

Däremot finner jag inga tunga sakargument för Jan Björklunds tes att förstatligande skulle lösa alla problem.

---