onsdag 6 april 2011

Skolan är för viktig för att vara en politisk tummelplats

Det kan verka förmätet att en lokal fritidspolitiker med skolan som främsta ansvarsområde anser att skolan är för viktig för att bli påverkad av politiskt inflytande. I en intressant ledare i DN beskrivs flera viktiga faktorer som lett till att svensk skola sackar efter. Rimligt nog är kommunaliseringen inte den avgörande faktorn.
"Skolans problem är mer djupgående än själva organisationsformen.

Här finns urgröpningen av lärarrollen, som hänger samman med förändringen av lärarhögskolorna och den tillhörande misstron mot vuxenauktoritet och en traditionell kunskapssyn. Små ord markerar denna förändring på ett övertydligt sätt. Lärare kallas plötsligt för mentorer och förväntas inte lära ut utan handleda barn som ”forskar”.

Här finns nya pedagogiska idéer som har gett läxläsning, katederundervisning och traditionellt tragglande ett dåligt rykte, trots att alla som gått i skolan vet att det krävs en kombination av vuxenstyrd inlärning och hårt eget arbete för att tillgodogöra sig nya kunskaper."

Förtjänstfullt lyfter man fram att "den pedagogiska forskningen havererat" och att den finska skolan bättre "stått emot trenderna inom skolforskningen". Men en kritisk läsning väcker frågan: är det verklig forskning eller politisk mål förklädda som någon form av objektiv forskning? Sann forskning handlar om att söka "sanningen" - utvidga kunnandet. Det kan innebära t.ex. att undersöka vad som gynnar barns och ungdomars inlärning, söka förklaringen till att somliga skolor lyckas bra med sitt uppdrag trots att "socioekonomiska faktorer" säger att de inte ska lyckas. Det handlar om att förstå och öka insikterna. Det handlar inte om att tillverka bevis för att politiska dogmer är sanna: att alla mår bättre av att inga krav ställs och att socioekonomiskt missgynnade barn lyckas bättre utan stimulans.

Problemet sedan 1960-talet är dock att många politiska idéer på mycket lösa grunder förklätts som pedagogisk forskning. Många gånger hör man även från t.ex. Skolverket om "forskning" där den vetenskapliga frågeställningen saknas eller är helt felställd. Slutsatsen är att den pedagogiska vetenskapen måste rensa ut det som är skräp och politiskt propagandamaterial utan vetenskaplig bas. Men detta kan bara den pedagogiska vetenskapen göra - men det är nödvändigt om pedagogik ska kunna tas på allvar.

Det är min övertygelse att skolpolitiker ska ta ett ansvar för den långsiktiga målinriktningen i samarbete med professionen, för tilldelningen av medel samt för att se till att uppföljningen blir effektiv och adekvat i förhållande till målen. Däremot är professionen bäst på att utforma hur man ska nå målen. Därför finns det skäl att säga att skolan är för viktig för att vara en politisk tummelplats! Så arbetar den politiska majoriteten (M+FP+KD) på Lidingö för att våra skolar ska vara bäst i landet.

---

Maria Stockhaus Skolblogg

DN

---

Inga kommentarer: