söndag 22 maj 2011

Klokt och viktigt från Skolinspektionen

Till skillnad från Skolverket, som med kvasivetenskaplighet påstår att den socioekonomiska bakgrunden är det som avgör elevernas framgång i skolan så har Skolinspektionen med sin debattartikel i dagens Brännpunkt på SvD insett att:

"Och vi kan konstatera att det finns skolor som trots hög andel elever med utländsk bakgrund klarar att höja förväntningarna och nå längre än vad bakgrundsfaktorerna skulle peka på. Det är skolor där eleverna trots sin bakgrund når goda resultat."

Internationell forskning såväl som svenska erfarenheter visar att OM skolor INTE drivs med tydlig pedagogisk målsättning och kunniga och entusiastiska lärare, DÅ spelar den socioekonomiska bakgrunden roll. Kring Skolverkets mantra att den socioekonomiska bakgrunden är det som bestämmer elevernas framgång har socialdemokratin kopplat sitt eget om att resurser till skolorna ska fördelas så att skolor i socioekonomiskt eftersatta områden ges mest resurser, utan att det finns något bevis för att detta förbättrar resultaten! Med den socialistiska synen på invånarna och deras rättigheter innebär dessutom en sådan resursfördelning att barn från sådana områden inte får välja en annan skola - resursen går ju till skolan och följer inte eleven.

Det är därför befriande att Skolinspektionen inte gått i Skolverkets fälla - utan till och med reagerar mot kommuner och skolor som okritiskt anammats Skolverkets dogm:

"Ett av de vanligaste argumenten vi möter i skolor med låga resultat är att många elever har utländsk bakgrund. Vi kan förstå att det har viss relevans om det handlar om en stor grupp nytillkomna elever som är födda i annat land, som inte behärskar det svenska språket och ibland också har stora kunskapsluckor i övrigt. Men vi kan inte acceptera argumentet när det används för elever som är födda och uppvuxna i Sverige och som har gått i svensk förskola, svensk förskoleklass och nu i svensk skola. Sådana elever finns både i Södertälje och i Malmö. "

Det finns hopp om att Skolinspektionen blir ett verkligt verktyg för att Sveriges skolor ska vara till större hjälp för ALLA elever. Den första tidens verksamhet som fristående myndighet gav antydningar om att paragrafefterlevelsen var viktigare än den verkliga effekten. Dagens Brännpunktsartikel från Skolinspektionens ledning är därför viktig om den följs av handling.

---

SvD, Aftonbladet, DN, SvD

---

tidigare bloggar:
Skolverket och vetenskapen
Betyg, Skolverket och media
Gör Skolverket någon nytta?
Bra skolor har bra ledning

---

6 kommentarer:

Anonym sa...

Hej...

Jag har en son som går i 8an nu och har massor med rester som släpar ända från 7an...

Vi har haft samtal efter samtal med mentor och han säger att han ska skärpa sig.
Här hemma funkar ju inte läxläsningen eftersom det finns så mycket annat som är mer roligt att göra (vi bor "på landet" så det är inte att hänga med kompisar), som att följa med farfar att snickra osv...

Har gång på gång prövat att förklara det på skolan och mentorn förstår vad jag säger, men jag tycker inte att det händer ngt...

Nu inför sommarskolan så ska vi ha ett möte med rektorn för att se vad vi kan få till inför 9an... finns ju inte en chans att han ska komma ikapp med alla rester som ligger där, som ett stort och högt hinder, innan utgången av 9an. Vilket resulterar i icke godkända betyg och ingen gymnasieutbildning (ialla fall inte den som han kan tänka sig)...

Jag vet ju precis hur sonen fungerar och tänker... funkar inte det så skiter han rent ut sagt i gymnasiet, och då är det inte så lätt som förälder att komma med rätt motivation... oavsett om man är "svensk" eller invandrare!

Det fokuserades ju just nu på att det var i klasser där det gick mycket invandrarbarn, men jag tror att det finns över hela landet där "vanliga svenskar" går också... men det märks inte lika mycket "utåt" om det är en handfull elever som har problem på en skola med max 300 elever...

I vårat fall tror jag helt enkelt att puberteten har varit den största bidragande orsaken, har en dotter som är två år äldre och var ju förstås tidigare i utvecklingen och hade inte riktigt samma problem...

Vi är väl vad man kallar oss en helt vanlig "arbetar familj", där pappan inte har gått gymnasiet alls och jag har gått två år på gymnasiet med godkända betyg...
Jobbar alltså helst med kroppen och undviker det teoretiska om man kan...

Men hur många sådana finns det inte i Sverige!?

Ska dessa familjer bli straffade då för att vi inte har samma möjligheter till att hjälpa till vid läxläsning t ex...

Vad jag kan se (som även sitter med i skolans forum) är att skolorna har för lite lärartjänster, eller tillgång till extrahjälp... de skulle behöva en extra anställd (beroende på behovet förstås, två eller tre vid större skolor kanske?!) som bara håller på med läxhjälp eller allmänt stöd...

Det här var ngt jag ville delge er... bara för att jag tycker att det fokuseras just på de skolor som blir granskade just nu!
Den här skolan blev granskad för några år sedan och uppryckningen kom, men om den stannade vet jag inte...

Orolig mamma...

Lars Björndahl sa...

Hej!
Det är viktiga synpunkter du kommer med! Det är fel när skolan inte bryr sig när en elev "kommer efter". Det är ytterst sällan skolans problem beror på att det saknas pengar. En stor undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting (samarbetsorganisation för alla kommuner och landsting) gjort visar tydligt att det inte är mängden pengar utan hur de används som är avgörande. Skolans ledning och lärare behöver alltså ställa sig frågan: kan vi arbeta på ett annat (och bättre) sätt för att lösa de problem som finns? Tyvärr är det många som bara säger: "vi behöver fler tjänster" - inte hur dessa tjänster ska lösa problemen!

Och den bästa garanten för att det ska gå bra i skolan och livet efter skolan är att det finns föräldrar som bryr sig - inte hur lång skolutbildning de har!

Anonym sa...

Lärare kan inte följa med din son hem och se till att han gör det han ska. Det är ert ansvar som föräldrar att våga säga ifrån om att gå ut och snickra med farfar och göra läxor istället. Ni måste ställa krav och ha förväntningar. Att själva visa att skolan är viktig för att du ska kunna göra det du vill är er uppgift och det är enbart ni som kan göra det.
Säg: Jag förväntar mig att du gör läxorna och ser till att du klarar betygen i kärnämnena. Jag förväntar mig att du tar ansvar för din framtid.

En skolas ansvar är att påpeka brister så att alla parter är informerade, hjälpa till i den mån som går med läxor, uppgifter, utredningar m.m, undervisa så att eleven förstår, lära ut grunder och fördjupningar men om eleven själv inte vill ta ansvar kommer det inte att gå.

Den svenska skolan ställer oerhörda krav när det gäller ansvar. Det gör skolan för att det är skolan uppdrag att utbilda goda medborgare till samhället. Vårt samhälle bygger på eget ansvar när det gäller sitt eget liv, men framförallt i yrkeslivet.

Man lär sig inte spela fotboll genom att titta på och man blir inte bra om man inte tränar. Man blir framförallt inte proffs om man inte har viljan. Skolan ska skapa intresse och engagemang, men det sker inte av sig själv utan behöver även komma från hemmet.

Om en elev har halkat efter så passa mycket bör en utredning tillsättas av skolan. Det kan och ska du/ni kräva.

Man kan lyckas väldigt väl i livet utan skolgång om man har ett mycket starkt intresse för något speciellt. Är det att snickra så motivera med bygglinjen.

Lärare sa...

Finns det några belägg som inte är skapade av en organisation som vill försöka lägga så lite pengar som möjligt på skolan?
Så man frågar får man svar.

Har skolan någonsin fått tillsatt obegränsat med pengar vid problem? Hur såg resultat ut då?

Den svenska skolans resultat har minskat, inte höjts i takt med att skolan har fått mindre mängd pengar att röra sig med när det handlar om undervisning. Pengar som tilldelats till skolan äts upp av högre hyror.

När man har gjort en forskning där man har jämförbar mätdata och där mängden pengar är varierande under tid, då kan man uttala sig om vilket som är mest lämpligt!

Så man frågar får man svar!

Anonym sa...

Vad skulle vara kvasivetenskapligt med undersökningen? Det är väl varken en ovanlig metod eller ett ovanligt resultat, över hela världen visar statistiken att klassbakgrund determinerar barnens skolresultat i varierande grad.

Lars Björndahl sa...

Hej Anonym!
Med vetenskaplig avser jag undersökningar och analyser som leder till ökad kunskap - vetande. Det Skolverket ägnat sig åt är datasammanställning utan analys. En pedagogisk forskare vid Stockholms Universitet, Lennart Grosin, har analyserat data av detta slag - och även redovisat vad man funnit i andra länder, liksom i Sverige: bara om skolan brister är det den socioekonomiska bakgrunden som avgör!
Det finns nämligen många skolor som domineras av elever från socioekonomiskt eftersatta områden men som ändå uppvisar resultat som "bara borde finnas i socioekonomiskt priviligierade områden". Vad är då skillnaden mellan skolor i "eftersatta områden" med goda respektive bra resultat? Främst är det skolledningens och lärarnas kompetens.

Från Sverige finns det dessutom studier som visar att det INTE är mängden pengar som skolorna tilldelas som är avgörande. Sveriges Kommuner och Landsting har jämfört skolor och resultat mellan olika kommuner och funnit att den största framgångsfaktorn är att skolpolitikerna låter professionen utveckla skolan. Dvs politiker ska inte tro att de är bättre på att leda och utveckla det pedagogiska arbetet.

Jag har lyssnat och läst vad Skolverket åstadkommit inom detta område. Där saknas analys. Därför är det inte vetenskap, utan kvasivetenskap. Man har tagit fram siffror som vid ett ytligt betraktande ger stöd för vissa politiska dogmer. Men om man ägnar data en djupare analys så måste man söka svaret på frågan varför inte alla skolor misslyckas i socioekonomiskt missgynnade områden. Den frågan har jag aldrig hört att någon utredare på Skolverket har ställt...

Det räcker inte med statistik för att vara vetenskaplig. Det krävs en analys och vilja att ifrågasätta den egna uppfattningen!