måndag 8 augusti 2011

Klargörande om betyg, friskolor och kunskaper

I dagens SvD skriver Gabriel H Sahlgren under rubriken
Friskolereformen har förbättrat resultaten
om vad undersökningar visat och inte visat avseende betyg, kunskaper och friskolor:

"Tidigare forskning samt min egen analys indikerar att friskolereformen, inklusive vinstdrivande friskolor, bidrar till förbättrade resultat på nationella prov samt högre betyg i grundskolan."

"Baserat på statistik från Skolverket visar Örjan Hansson, Magnus Henrekson och Jonas Vlachos i tidningen Axess att gymnasieskolor i snitt sätter högre betyg än vad eleven presterar på nationella prov i över 26 procent av fallen."
[Detta torde betyda att i 74% av fallen sätter gymnasieskolorna INTE högre betyg än vad eleven presterat på nationella prov...]

"Fram till 1998, alltså sex år efter friskolereformen, var det inte möjligt för skolor att öka det totala snittbetyget för avgångselever i grund- och gymnasieskolan eftersom betygssättningen baserades på nationella normalfördelningskurvor i svenska, matematik och engelska. I en rapport för Konkurrensverket visar Jonas Vlachos dessutom att endast en liten del av betygsinflationen i grundskolan sedan dess beror på skolkonkurrensen. Friskolereformen som sådan har med andra ord inte bidragit mycket till betygsinflationen. Huvudorsaken är i stället det målinriktade betygssystemet. "

"Men har då inte vinstintresset bland friskolorna bidragit till problemet? I viss mån kanske. Men elever och föräldrar vill se bra betyg oavsett huvudmannaform. Och alla skolor, också kommunala, behöver elever. Mycket riktigt visar Skolverkets rapporter och Jonas Vlachos studie också att det inte finns nämnvärda skillnader mellan hur friskolor och kommunala skolor sätter betyg."

Vad som däremot saknas i resonemanget och normalfördelningskurvor, är att dessa i sig inte visar förändringar i elevernas kunskaper - det handlar om en rangordning av alla elever oavsett de faktiska kunskaperna: endast 7% av en "årskull" kunde få högsta respektive lägsta betyg oavsett hur det står till med deras kunskaper. Och eftersom fördelningen var den samma år från år visade betygen inte om kunskapsinhämtandet förändrades.

Jag instämmer dock med Sahlgren om att för att de målrelaterade betygen ska fungera som det är tänkt så måste det finnas någon form av "rikslikare" för vad som krävs för respektive betyg. Först då är det korrekt att använda betygsnivåer som mått på elevernas kunnande.

---

Tidigare bloggar:
Betyg, Skolverket och media
Alliansen återinför betyg i skolan
Behövs betygen?
Vänsterns skola - bara för de starkaste!
Socialdemokraternas tunga ansvar

---

Inga kommentarer: