söndag 27 november 2011

Tillåter lagstiftningen slavhandel??

Det har i dagarna meddelats att efter en anmälan av en miljöpartist i Stockholm så ska åklagare starta en förundersökning om en stadsdelsnämnd gjort sig skyldig till trolöshet mot huvudman genom att vid avknoppning sälja möbler och annan inredning, men inte ta betalt för bland annat personalen och dess kompetens.

Det är möjligt att detta är juridiskt korrekt, men moraliskt och logiskt inställer sig en rad frågor:

  • Om personalen och dess kompetens är en kommunal tillgång - hur ska man då ingripa när någon i personalen säger upp sig? Blir inte det en fråga om stöld eller förskingring - kommunen blir ju av med en tillgång som är värd pengar för kommunen? Slutsatsen blir väl att kommunen är tvungen att begära "övergångssummor" som betalas av nästa arbetsgivare (eller av pensionären om personen undandrar sig arbetet genom att gå i pension)?
  • Vi avknoppning, då personalen själv tar över verksamheten, ska alltså personalen friköpa sig. Det låter som om offentligt anställda är livegna, eftersom de räknas som kommunens immateriella tillgångar i regeringsrättens dom.
Slutligen inställer sig även frågan i vilken grad det överhuvud taget kan handla om "trolöshet mot huvudman". Det måste innebära att en verksamhet - förvaltning eller stadsdelsnämnd - handlat utan fullmäktiges vetskap och mot dess intentioner.

Skallet mot privata företag i vård, omsorg och skola har tilltagit - men det grundläggande problemet missar man oftast: i den offentliga verksamheten har man först nyligen börjat identifiera kvalitetsindikatorer. Behovet av kvalitetsuppföljning är lika stort inom helt offentlig verksamhet som inom privat driven verksamhet inom den offentliga välfärden.

---

DN, DN, SvD, SvD

---

Inga kommentarer: