tisdag 23 augusti 2011

Arbete i Landstinget med Folkhälsoprojekt

Idag tillbringade jag eftermiddagen i Landstingshuset på Kungsholmen för att lyssna på ett seminarium kring projekt som finansieras av landstingets folkhälsoanslag.

  • Utbildning av föräldrar och pedagoger i Södertälje om ADHD mm
  • Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom
  • Utveckling av ett web-baserat utbildningsprogram med syftet att minska självmord och psykisk ohälsa
  • Studiecirkel för utlandsfödda kvinnor om "hälsa, ohälsa, kroppen och dess funktioner"
  • Föräldrastöd inom skolhälsovården för goda mat- och rörelsevanor - främst förskoleklass
  • Utbildningsprogram för distriktssköterskor och annan vårdpersonal om våld i nära relationer
  • Hälsosamtal / hälsokurs för asylsökande och nyanlända flyktingar
Alla  projekt känns mycket angelägna - för att förebygga eller i varje fall lindra lidande!

En allmän reflektion - som inte på något sätt förtar värdet av projekten - är att som projekten beskrevs så syftar inte utvärderingarna till att mäta om "slutmålet" uppnås, t ex minskad psykisk ohälsa, minskad sjuklighet hos asylsökande och nyanlända flyktingar, bättre omhändertagande av barn och ungdomar med ADHD, tidigare stöd till personer som drabbats av våld i nära relationer osv. Mycket ofta angavs nyttan av projektet att personalen höjer sin kompetens och vidmakthåller denna nivå, att projektet leder till viktiga kontakter nationellt och internationellt osv. Men alltså inte antydningar till direkta försök att mäta det så kallade slutmålet - bättre hälsa.

----

fredag 19 augusti 2011

Viktigt om mobbning och dess orsaker!

Jag har tidigare bloggat om mobbning och hur viktigt det är att ha en förståelse för de grundläggande orsakerna.

I dagens SvD skriver skriver Bris generalsekreterare Göran Harnesk på Brännpunkt om misslyckade ingripanden in skolor, där man tror sig finna förklaringen till mobbningen i att den mobbade själv utlöser mobbningen. Där har Göran Harnesk helt rätt: många skolor saknar de rätta redskapen för att motverka mobbning. Däremot delar jag inte åsikten att Skolverket skulle gjort en bra genomgång av antimobbningsprogrammen: kritiken handlade egentligen om programmen redovisade en teori eller ej. Det är en himmelsvid skillnad mot den genomgång Brottsförebyggande rådet gjort: har programmen effekt?

Trots en alldeles vansinnig rubriksätten ("Lärarna gör mobbningen värre")publicerade barnläkaren och förre skolläkaren Roland Sennerstam en mycket läsvärd artikel på Brännpunkt i gårdagens SvD - och det intressanta handlar inte om att skuldbelägga en hel yrkeskår!

"Mobbningen grundar sig i barnens sociala utveckling, då de går från att leka parallellt till att fungera interaktivt och skapa grupperingar. Från slutet av lågstadiet lägger eleven alltmer kraft på att arbeta sig in i de gäng bland kamrater som har hög status i klassen. Denna process är rotad i en evolutionär kraft och syftar till att ge eleven en god överlevnad under skoltiden.

De som förlorar är de i något avseende från början avvikande. Det kan handla om kläder, utseende, klumpig motorik, fetma, svårigheter att uttrycka sig, tystlåtenhet och blygsel eller låg social status. Det kan till och med räcka med att vara ny i klassen och rödhårig.

När en elev försöker klättra på den sociala stegen i skolan och nå de häftiga gängen, så trampar de på de avvikande. De känner på sig att de själva skulle kunna uttrycka något av de negativa beteendena. För att pressa undan dessa tendenser hos sig själva använder de mobbningen som en metod att lyfta sig ett trappsteg uppåt på den sociala skalan. I denna process kommer sedan fler att dras in i ett flockbeteende. Syftet är alltid att stärka sig själv och övervinna sin egen svaghet.
När de vuxna i skolan tar detta till intäkt för att de mobbade är en del av problemet, har man inte förstått hur mobbningen uppstår. Man ser inte hela problemkomplexet. Eleverna sätter en norm för vad som är inne och häftigt och av det följer ett exkluderande av andra elever. Rektorer, specialpedagoger och elevvårdsteam ska inte ta detta som intäkt för att den mobbande ska skuldbeläggas."

Att konstatera att detta beteende finns hos oss alla som en grundläggande, omedveten drift är inte det samma som att säga att "så ska det vara". Fostran - detta gammaldags och missaktade ord - borde innebära att man lär sig att bemästra de instinkter som leder fel.

"I stället är skolans uppgift att betona alla elevers lika värde och att de inte ska vara varandras trappstegar i den sociala karriären. Eleverna är medvetna om detta grymma spel och det går att föra öppna samtal om dessa sociala mekanismer med dem redan från årskurs 4 och återkommande under hela skoltiden. Det vore ett sätt att vaccinera dem mot den värsta mobbningen. I dessa diskussioner ska inte elevernas lärare eller skolledning vara med. De är som vi sett inblandade. "

Jag hävdar med bestämdhet att denna instinkt att definiera en grupp som "hemma och trygg" - och att individer som inte tillhör denna grupp då med automatik uppfattas som fientliga och därmed ett hot - det är grunden för den xenofobi (främlingsrädsla) som kan ta sig så extrema uttryck som tragedierna i Norge i juli i år.

För övrigt anser jag att Sverigedemokraterna (SD) på ett oansvarigt sätt underblåser xenofoba beteenden som kan leda till tragedier som de i Norge.

---

Lärarnas Riksförbund i SvD 20/8
Lärarförbundet i SvD 20/8

---

Hönan eller ägget - vad leder till extremism?
Snävt perspektiv på rasism hjälper inte
Föräldrars rätt och ansvar

Prioritera antimobbningsarbete eller dokumentutveckling?

---

måndag 8 augusti 2011

Klargörande om betyg, friskolor och kunskaper

I dagens SvD skriver Gabriel H Sahlgren under rubriken
Friskolereformen har förbättrat resultaten
om vad undersökningar visat och inte visat avseende betyg, kunskaper och friskolor:

"Tidigare forskning samt min egen analys indikerar att friskolereformen, inklusive vinstdrivande friskolor, bidrar till förbättrade resultat på nationella prov samt högre betyg i grundskolan."

"Baserat på statistik från Skolverket visar Örjan Hansson, Magnus Henrekson och Jonas Vlachos i tidningen Axess att gymnasieskolor i snitt sätter högre betyg än vad eleven presterar på nationella prov i över 26 procent av fallen."
[Detta torde betyda att i 74% av fallen sätter gymnasieskolorna INTE högre betyg än vad eleven presterat på nationella prov...]

"Fram till 1998, alltså sex år efter friskolereformen, var det inte möjligt för skolor att öka det totala snittbetyget för avgångselever i grund- och gymnasieskolan eftersom betygssättningen baserades på nationella normalfördelningskurvor i svenska, matematik och engelska. I en rapport för Konkurrensverket visar Jonas Vlachos dessutom att endast en liten del av betygsinflationen i grundskolan sedan dess beror på skolkonkurrensen. Friskolereformen som sådan har med andra ord inte bidragit mycket till betygsinflationen. Huvudorsaken är i stället det målinriktade betygssystemet. "

"Men har då inte vinstintresset bland friskolorna bidragit till problemet? I viss mån kanske. Men elever och föräldrar vill se bra betyg oavsett huvudmannaform. Och alla skolor, också kommunala, behöver elever. Mycket riktigt visar Skolverkets rapporter och Jonas Vlachos studie också att det inte finns nämnvärda skillnader mellan hur friskolor och kommunala skolor sätter betyg."

Vad som däremot saknas i resonemanget och normalfördelningskurvor, är att dessa i sig inte visar förändringar i elevernas kunskaper - det handlar om en rangordning av alla elever oavsett de faktiska kunskaperna: endast 7% av en "årskull" kunde få högsta respektive lägsta betyg oavsett hur det står till med deras kunskaper. Och eftersom fördelningen var den samma år från år visade betygen inte om kunskapsinhämtandet förändrades.

Jag instämmer dock med Sahlgren om att för att de målrelaterade betygen ska fungera som det är tänkt så måste det finnas någon form av "rikslikare" för vad som krävs för respektive betyg. Först då är det korrekt att använda betygsnivåer som mått på elevernas kunnande.

---

Tidigare bloggar:
Betyg, Skolverket och media
Alliansen återinför betyg i skolan
Behövs betygen?
Vänsterns skola - bara för de starkaste!
Socialdemokraternas tunga ansvar

---

tisdag 2 augusti 2011

Bilen ska bära sina egna kostnader men inte kollektivtrafiken

Jag är för kollektivtrafik, men detta trafikslag kan inte klara alla transportbehov.

Miljöpartiet, senast genom Emilia Hagberg, gruppledare i Stockholms Stad, driver linjen att skattebetalare eller boende subventionerar privatbilismen genom att kostnader för bland annat parkering bekostas via skattemedel eller belastar byggkostnader i nya bostäder.

Det här kan ju tyckas vara ett radikalt nyliberalt drag - att varje trafikslag ska stå för "sina egna kostnader". Men då borde ju även kollektivtrafiken uteslutande betalas av dem som nyttjar den. Inte av skattebetalarna till största delen, inte av dem som går eller cyklar till arbete eller studier; bara av dem som nyttjar det. Och cyklister och gående skulle betala för cykelbanor respektive trottoarer och gångvägar.

Det finns inom miljöpartiet en arrogans mot dem vars behov inte klaras av kollektivtrafiken - det är som riksdagsledamoten Mikaela Valterssons dom mot pensionärer som måste flytta om vänsteroppositionens hot om förnyad fastighetsskatt blir verklighet: Dom får väl sälja då!

Miljöpartiet är därför inte ett parti som bryr sig - de som inte passar in i mallen bör avskaffas eller i varje fall avflytta. Det cyniskt och arrogant!

---

Vad är sant om Fas3?

Vänsteroppositionen har under längre tid dödförklarat den arbetsmarknadspolitiska åtgärd som kallas Fas3. Med bestämdhet har man förklarat att den inte är till någon nytta utan mest något slags slavarbete.

När arbetsförmedlingen på Alliansregeringens uppdrag gjort en undersökning visar det sig att 77% av deltagarna är nöjda.

I DN och SvD uppges att
"Av de totalt 36.900 deltagare som gått in i fas 3 har 15 procent gått till arbete eller utbildning."

Däremot har samarbetet med 269 anordnare avslutats och lika många har krävts på förändringar för fortsatt uppdrag.

I en skriftlig kommentar till TT uppges arbetsmarknadsminister Hillevi Engström säga att:
"Det är positivt att det väntas bli färre antal deltagare i garantierna än vad som tidigare förutspåtts, men det rör sig fortfarande om många människor. Det är viktigt att vi ständigt utvecklar våra reformer för att människor ska finna en plats på arbetsmarknaden, till exempel genom att anordnarbidraget har en konstruktion som inte leder till inlåsning eller andra icke avsedda effekter. Arbetsförmedlingens partssamråd bör även användas mer effektivt"

Till skillnad från den bild som vänsteroppositionen vill måla (i svart) kan man alltså konstatera att Alliansregeringen arbetar vidare för att utveckla program som kan göra så att situationen blir bättre för dem som hamnat utanför arbetsmarknaden trots att de har arbetsförmåga. Allt fungerar inte optimalt men Alliansregeringens framgångsrecept innehåller en stor portion av vilja att utveckla och vidareutveckla de delar av koncepten som fungerar.

Att Ekot hittat en missnöjd person är inte ett tecken på ett totalt misslyckande. Tvärtom är det ju ofta bland dem som inte är nöjda som man kan finna ledtrådar till förbättringar. Intressant är ju kommentaren
"Det enda sättet för mig att få ett jobb är att hitta det själv. Att få det via Arbetsförmedlingen är lika med noll. Jag tror inte jag kan få någonting alls via kommunen, säger Björn Ekstrand som är sysselsatt i fas 3".

Nyckeln till framgång ligger ofta i att våga och kunna ta egna initiativ. Kan Fas3 bidra till detta blir det ännu bättre. Därmed inte sagt att det vore fel om Arbetsförmedlingen kunde utveckla sitt arbetssätt och sina arbetsmetoder så att fler arbeten förmedlades på detta sätt.

---

DN, Ekot, SvD

---

Bloggar:
Den hälsosamma ekonomisten

---

Klargörande om effekten av stoppat jobbskatteavdrag

Vänsteroppositionen i Riksdagen har försökt ta opinionspoäng av att man planerar att tillsammans med Sverigedemokraterna stoppa det kommande jobbskatteavdraget.

I gårdagens SvD skrev riksdagsledamoten (FP) Carl B Hamilton ett inlägg som belyser hur det handlat om tom demagogik:
"Håkan Juholt (s) har slarvat med sanningen när han i debatter och media menat att ett slopat jobbskatteavdrag skulle möjliggöra ökade satsningar på exempelvis infrastruktur, arbetsmarknadspolitik, barn, sjukförsäkring.

Sanningen är att riksdagsordningen inte tillåter nya utgifter utöver regeringens budget om oppositionen i höst skulle stoppa jobbskatteavdraget."

Detta innebär att negativa effekter att jobbskatteavdraget INTE skulle införas visserligen kommer att inträffa, men att löntagarna samtidigt inte får sänkt skatt. Staten får överskott som i och för sig inte kan slösas bort. Här är ju en klar ideologisk skiljelinje mellan den förenade vänstern och alliansen. Alliansen anser ju att invånarnas pengar är just invånarnas egendom - den samlade vänstern ser invånarnas pengar som i grunden statens tillgång...

Dessutom innebär budgetlagstiftningen att oppositionen måste vara överens om en samlad budget för att besegra alliansen; dvs (S), (MP), (V) måste få fullständigt stöd av (SD) om en total budget för att vinna över alliansen. Det går alltså inte att i efterhand lägga till enskilda utgiftsökningar, vilket Håkan Juholt låtit påskina i olika sammanhang.

Den fråga som därmed inställer sig är alltså om Juholt och hans vänner börjat förhandla på allvar med Åkesson eller om det bara är spel för galleriet!

---

SvD
---

tidigare blogg: Vill oppositionen regera med (SD)

---