söndag 30 oktober 2011

Besök i verkligheten

Jag har sedan sommaren varit ute på besök i verkligheten - i verksamheten. På min lott hade fallit att besöka två privata sjukgymnastmottagningar och en kiropraktormottagning.

Gemensamt för alla dessa mottagningar var entusiasmen och glädjen att arbeta för patientens bästa - och att se problemen att göra detta under omväxlande förhållanden (politisk majoritet, vårdavtal och vårdval). En gemensam oro var hur svårt det är att förena vårdavtal och vårdval med att vara med och erbjuda plats och handledning för att "fostra" nästa generation av vårdgivare. Övergången till vårdval förefaller ställa formalistiska krav på vårdgivare som kan leda till att många nu godkända, etablerade och erfarna vårdgivare stängs ute. Det verkar inte som en optimal utveckling av tillgången till primärvårdsrehabilitering inom Storstockholm.

Därför att det bra att vi landstingspolitiker går ut och lyssnar på dem som bedriver vården!

---

lördag 29 oktober 2011

Den bortglömda grundforskningen

I veckan kom en liten blänkare i radion om problemen som följer av den ensidiga inriktningen på stöd till forskning som snabbt kan leda till "uppfinningar som skapar jobb och välfärd".

Man citerar en konferens i Berlin, där man påpekat behovet av en fri grundforskning. Det är problem när alla resurser riktas till "samhällsnyttig" forskning. En del av problemet är att om universiteten ska inrikta sig på forskning som snabbt ger kommersiella produkter, då konkurrerar man med näringslivet!

En annan del av problemet är att mycket av de kommersiellt framgångsrika forskningsresultaten bygger på just icke detaljstyrd grundforskning.

Det måste vara centralt i universitetens uppdrag att söka kunskap utan primära krav på snabb "avkastning". Tidigare decennier har politisk styrning gällt arbete och miljö, nu tycks det vara kommersiellt resultat som ska vara målet.

En central uppgift för universiteten är kunskapsuppbyggnad. Det målet är svårt att uppnå om det saknas ett uppdrag att systematiska söka kunskap om grundläggande förhållanden och fenomen. Lika svårt blir det även med den tredje delen av upprdaget - att förmedla kunskapen. Om huvudmålet är att snabbt utveckla kommersiellt gångbara resultat, och kunskapsuppbyggnaden därför inte har ett bredare och djupare mål, så lär inte kunskapsförmedlingen heller kunna bidra till ökad, obunden kunskap.

---

torsdag 27 oktober 2011

Genusperspektiv i vården - mannens behov

I dagens SvD skriver representanter för Svensk Andrologisk Förening på Brännpunkt om behovet av läkarspecialister för män. Jag är i och för sig part i målet, men det är ur ett politiskt - inte bara sjukvårdspolitiskt - perspektiv intressant att lyfta att mannen i svensk sjukvård har en kraftigt eftersatt position.

Det talas ofta om att kvinnor mindre ofta får rätt diagnos och mest effektiv medicin vid hjärt-kärlsjukdomar (men man nämner inte lika gärna att fortfarande män oftare dör - och vid yngre åldrar).

När det gäller mannen och sjukdomar och störningar i de manliga fortplantningsorganen finns ingen officiellt erkänd specialitet i Sverige (till skillnad från till exempel Tyskland). Vissa sjukdomsgrupper tas traditionellt omhand av urologer, vissa tillstånd kan tas omhand av endokrinologer. Många gynekologer menar att män i barnlösa par inte behöver utredas - bara man kan få fram en spermie till assisterad befruktning behöver man inte söka bakomliggande orsaker. Internationellt är detta en förlegad syn. Mer och mer kunskap finns om sjukdomar och andra tillstånd som påverkar mannens fertilitet. Även om det inte alltid går att förbättra fertiliteten så är det ofta viktigt att utreda och behandla - om man vill ta hänsyn till mannens välbefinnande och överlevnad.

Menar man därför allvar med genusperspektiv i vården måste mannen ges möjlighet att utredas och behandlas. För detta behövs specialistkunskap och denna måste få spridning och acceptans inom hela sjukvården.

---

onsdag 26 oktober 2011

Stark satsning på förskola och skolor i majoritetens budget

Så har den styrande majoriteten presenterat sitt budgetförslag för 2012

Ett litet utdrag - gällande Utbildningsnämnden:

  • Ny betygsskala i grundskolan och gymnasieskolan.
  • Införande av säker inloggning (e-legitimation) till stadens skoladministrativa system. Lidingö är första kommun i landet med att införa detta.
  • Lärare och skolledare kommer att genomgå Skolverkets IT-utbildning PIM(Praktisk IT och Mediekompetens) och kommer att examineras och däreftercertifieras. Det finns tre nivåer som kan uppnås.
  • Jubileumsåret 2012. Raoul Wallenbergs 100 års födelsedag samt 100 årsdagensedan Gustaf Dalén fick Nobelpriset ska uppmärksammas i alla verksamheter.
  • Införande av en svenska som andraspråkpeng (SVA-peng) utöver den normala grundskolepengen införs för alla berättigade elever och skolor från januari 2012.
  • Kvalitetsförbättringsområden som gäller flera skolformer:
    • - Systematiskt kvalitetsarbete. Implementering av BRUK, ett kvalitetsverktyg.
      - Diskriminering och kränkande behandling. För att åtgärda brister på området genomförs ett forskningsprojekt.
      - Ledarutveckling för förskolechefer och rektorer. För att utveckla ledarrollen utifrån det som framkommit i kvalitetsuppföljningen.
  • Starkt fokus på lokalförsörjningsplanering då antalet elever i F-9 beräknas ökamed drygt 900 elever från 2010 till 2020.
  • Fukt och mögelinventering av alla kommunala skolor görs av fastighetskontoret.
  • Regeringen föreslår i september 2011 en stor flerårig satsning på lärare i förskola, grundskola och gymnasium för kommande år med bl.a. lärarlyft II för lärare med lärarlegitimation men som saknar behörighet för något ämne de redanunder visar i, nya karriärvägar med statlig subvention av lönelyft för duktigalärare (lektorer, adjunkt), utbildning av förskollärare i att upptäcka och hjälpabarn i behov av särskilt stöd mm. Satsningen beräknas kosta ca 3,8 miljarder.

---

Läs även mer i Lidingö Vind

---

Matglädjen intar Lidingö!

Lidingö är en av de 50 kommuner som deltar i Hushållningssällskapets Fokus Matglädje.

Syftet är att ytterligare höja kvaliteten på skolmat och mat inom äldre- och handikappomsorgen - för att höja livskvaliteten.

Stommen är kvalitetstänkande - på Lidingö ligger kvalitetskraven i upphandlingen som utgångspunkt. Till detta kommer utbildning och kompetenshöjning.

Detta är mycket mer konstruktivt än Lidingöcenterns upprepade förslag om att avskeda skolmatspersonal och utse rektorer till livsmedelsansvariga!

"I det nationella projektet Fokus Matglädje får alla Sveriges kommuner och stadsdelar möjlighet att lyfta den offentliga måltiden genom konkreta, inspirerande utbildningar med matgästen i fokus och tydliga mål. Klimatsmart mat med hållbara råvaror och kreativ matlagning ingår i helhetslösningen för måltidslyftet.

Tre steg till hållbar måltidsutveckling och matglädje
Fokus Matglädje består av 3 olika steg - var och ett med målet att stärka samarbetet och utveckla ny kompetens inom kommunens/stadsdelens offentliga måltidsverksamheter. Vi erbjuder konkreta möten kring behov och upplägg tillsammans med representanter för kommunen/stadsdelen. Matglädjen står i fokus och information varvas med kreativ och inspirerande matlagning tillsammans med måltidspersonalen.

Steg 1 - Möte med representanter för kommunledning/nämnd, skolledare och kostchef

Steg 2 - Utbildning för personal inom den offentliga måltidsverksamheten

Steg 3 - Utvärdering och fortsatt förändrigsarbete"


---

Läs även bloggen Bra skolmat! som drivs av engagerade föräldrar!

---

tisdag 11 oktober 2011

Vänsterpartiet vill diktera måltiderna för landstingsfullmäktige

Vid dagens landstingsfullmäktige avhandlas en märklig motion från Vänsterpartiet: man framför krav på att den ALL mat som serveras under landstingets fullmäktige sammanträden uteslutande ska vara vegetariska.

Notabelt är att Miljöpartiets Raymond Wigg ställer sig bakom Landstingsstyrelsens förslag att avslå motionen.

Men Vänsterpartiets Anna Sehlin och Ylva Nork insisterade att det är det enda rätta att införa tvång. Vad man inte inser är att det är en symbolhandling utan egentlig effekt. Man har inte ens kommit på tanken att om man inte känner för att äta den mat man kan köpa i Landstingshusets kantin, då kan man inom några minuter nå ett stort utbud av restauranger kring Hantverkargatan och Kungsholms torg.

Men det är ju typiskt för ett parti med ett förflutet där kollektivets förtryck av individen (även när kollektivet varit i minoritet) hyllats som det bästa sättet att utveckla samhället.


Hur gick det då? V-motionen föll, men först efter nästan en timmes debatt..

---