måndag 24 december 2012

Löfven gör gemensam sak med SD

Det är inte utan förvåning som man läser att Stefan Löfven (S) så tydligt ställer sig på samma sida som SD i frågan om arbetskraftsinvandring. Visserligen har LO sedan länge en mörk sida där man på olika sätt försöker förhindra invandring av arbetskraft som behövs på svensk arbetsmarknad.

"Det faktum att regeringen tillsammans med Miljöpartiet har spätt på den här arbetskraftsinvandringen i samma stund som vi har människor här som skulle kunna ta jobbet om de får rätt utbildning. Det är det jag menar är fel."

Skillnaden är nu att Löfven i sina intervjusvar fokuserar på arbetskraftsinvandring som en orsak till ekonomiska problem i Sverige och växande arbetslöshet. I bästa fall är det naiv aningslöshet, i värsta fall är det cyniskt röstfiske. Oavsett vilken grunden är så gynnas det främlingsfientliga SD genom att uttalandena legitimerar SDs populistiska teser.

Migrationsminister Tobias Billström (M) kommer med viktiga kommentarer:
"Det är anmärkningsvärt. Men det visar vilket litet utrymme det finns för ett rödgrönt samarbete eftersom Miljöpartiet är på regeringens sida i den här frågan. Det känns inåtvänt att peka ut arbetskraftinvandringen som problemet. Det känns inte så fräscht."
---

Expressen, DN, SvD, Aftonbladet, Expressen
, ---

fredag 21 december 2012

En folkomröstning skapar inte mer resurser

Vi moderater på Lidingö ville helst av allt behålla två kommunala gymnasier, men till skillnad från Centern kan vi inte blunda för verkligheten.

Centerns alla förslag har antingen redan genomförts eller så ställer de till med stora problem i stadens högstadieskolor. Alla deras resonemang bygger på ogenomtänkta hypoteser och skulle leda till att både elever vid Gångsätra och vid övriga högstadieskolor skulle sitta med "Svarte Petter".

Centern påstår att man tänker långsiktigt, men då borde man kunna klara av att svara på de frågor som ställts i Utbildningsnämnd, Kommunstyrelse och Kommunfullmäktige. Men senast i fullmäktige kom man bara med skrämselpropaganda och dimridåer.

Sanningen är att det flera år framöver är ont om ungdomar i gymnasieålder och att allt färre av dem väljer de tre program som kan erbjudas på Lidingö.

Centern menar också att en folkomröstning skulle lösa problemen med otillräckligt elevunderlag. Men det stämmer inte. Frågan är mycket mer komplicerad än vad Centerns namninsamlare någonsin låtit undertecknarna få en aning om. Det vet jag därför att jag pratat med många Lidingöbor som helt ändrat uppfattning när de fått veta mer än vad Centerns anhängare sagt

---



onsdag 12 december 2012

Forskningens framtid och doktorandernas villkor

I dagens DN skriver representanter för IVA-projektet Agenda för forskning kloka tankar om vad som är väsentligast för forskarstuderande (doktorander) under den begränsade period då doktorandstudierna bedrivs. Här betonas vikten av att varje doktorand ges möjlighet att arbeta i en stimulerande miljö.
"Våra lärosäten måste ta ett större ansvar än hittills för att alla doktorander ges möjlighet att verka i väl fungerande forskningsmiljöer. Annars påverkas nämligen såväl forskningskvaliteten som forskarnas framtida karriärmöjligheter negativt."
I gårdagens DN skrev Ibrahim Baylan (S) att huvudproblemet skulle ligga i systemet med utbildningsbidrag i stället för lön till doktorander. Det är i och för sig glädjande att utbildningsbidraget, som först infördes i stor skala i början av 1980-talet och i syfte att spara pengar genom att det var just ett stipendium och inte anställning med social trygghet och pensionsförmåner osv ifrågasätts. Det var populärt i somliga forskargrupper där man ville maximera antalet arbetstimmar till en minimal kostnad. Men det var knappast något som gynnade den intellektuella nivån för doktoranderna...

Men mer allvarligt är att Baylan inte ser att anställningstryggheten och förmånerna under doktorandtiden inte är den stora knäckfrågan. Det viktigaste är arbetsmarknaden EFTER doktorandtiden. Därför är det glädjande att värdet av forskarutbildning förefaller att värdesättas betydligt bättre i till exempel skolan - återinförandet av lektorstjänster. Den individuella utbildning som forskarutbildningen utgör borde ha ett högre värde även utanför universiteten. Den utveckling som många individer går igenom under doktorandtiden med ständig övning i kritiskt förhållningssätt, värdering av vad som är trovärdigt och på vilka grunder man kan just kan ifrågasätta respektive sätta tillit till olika hypoteser, är något långt utöver grundutbildning vid även framstående universitet och högskolor. Mycket talar därför för att en ökad genomströmning av individer i forskarutbildningen både skulle gynna universiteten och hela samhället.

Ett viktigt perspektiv på hur svensk forskningspolitik behöver inriktas anlades av Gunnar Öquist, Professor emeritus i fysiologisk botanik, Umeå universitet, fd ständig sekreterare för Kungl. Vetenskapsakademien och Mats Benner, Professor i forskningspolitik, Lund universitet, i söndagens DN. Deras sammanfattning är talande:
"För att säkerställa långsiktig kvalitet och förnyelse på högsta nivå måste också universiteten ha resurserna men även ansvaret att skapa de miljöer som främjar den banbrytande forskningen. Sverige kan lära mycket av de positiva erfarenheterna från Danmark, Nederländerna och Schweiz. Utifrån dem föreslår vi här några grundläggande åtgärder för att höja kvaliteten på svensk forskning:
• Säkerställ att universiteten får ett ledarskap som på alla nivåer präglas av hög akademisk legitimitet och djärva vetenskapliga visioner.
• Komplettera dagens externt dominerade styrelser med akademiska senater som ansvarar för forskningens kvalitet.
• Återinför fullt finansierade tjänster för professorer och lektorer med basresurser som möjliggör riskfylld, långsiktig forskning inom områden där universiteten vill vara ledande. Rekrytera komplementära kompetenser för att skapa kreativa miljöer för nytänkande.
• Etablera ett karriärsystem för unga forskare med för ämnesområdet adekvat basfinansiering.
• Rekrytera med nationell och internationell öppenhet vid alla anställningar.
• Använd ”peer review” för regelbunden kvalitetskontroll och prioritering."
Vad jag anser saknas är dock perspektivet att vetenskapliga doktorer inte bara ska kunna göra karriär inom den akademiska världen. Då kan det bli stimulerande konkurrens om de karriärvägar som måste finnas i den akademiska världen - samtidigt som det finns väsentliga alternativ för dem som inte vinner i den konkurrensen samtidigt som samhället i stort kan tillgodogöra sig den kompetens som alla doktorer kämpat sig till!

---

tisdag 4 december 2012

Plakatpolitik i landstingsfullmäktige

Så har vi ägnat  över en timme till behandlingen av en motion från MP om "köttfri måndag". Exakt vad man avsåg - om det verkligen handlar om köttfri måndag eller bara att vegetariska alternativ(et) ska stå överst - var mycket svårt att förstå.

Däremot var det klart att det i MPs led finns en syn att patienter och anställda i landtingets verksamheter ska "ledas rätt" genom att tvingas antingen till total avhållsamhet från kött en dag i veckan, eller till att köttfriheten inskränker sig till översta raden på dagens meny.

Men kanske märkligast var den enorma tidsutdräkt som motionsdebatten fick - 75 minuter. Om man räknar ut all den energi använts och den koldioxid som skapats av såväl uppvärmning och upplysning av landstingssalen som av alla ledamöternas ämnesomsättning, så motsvarar det säkert mer än en köttportion....

Vi kan dock noterat att tidigare förslag om enbart vegetariska rätter vid landstingets sammanträden nu utvidgats till att även gälla inte minst patienter...

---

torsdag 29 november 2012

Sverigedemokraterna visar upp sig

Det värsta med de senaste veckornas SD-skandaler är inte de enskilda företrädarnas tillkortakommanden när det gäller kontakter med medmänniskor. Enligt radions P1 skickade SD igår ut ett pressmeddelande med innebörden att den riksdagsledamot som uttryckt sig nedsättande om en vakt i Riksdagen gjort detta på grund av att han blivit rånad av "invandrare". Nu visade det sig - fortfarande enligt massmedia - att den "stulna" väskan glömts kvar på en restaurang. De utpekade rånarna hade alltså bara försökt hjälpa den Sverigedemokrat som fallit på gatan.

Vad meddelar då SD idag? Jo följande:

"Sverigedemokraternas presstjänst har på morgonen beslutat att dra tillbaka det pressmeddelande som skickades ut under gårdagen. Detta då partiet mottagit ny information som förändrar partiets bild av det inträffade."

Det talande är här vad man INTE tillkännager: en ursäkt för att man igår bidragit till främlingsfientlighet genom att  sprida en, som det visade sig, helt ogrundad anklagelse mot invandrare.

Avsaknaden av ursäkt visar att SD inte tycker att spridningen av den felaktiga anklagelsen är beklaglig. Och det är naturligt, eftersom spridande av negativa myter om invandrare är stommen i partiets ideologi.

Flera bedömare anser att partiledaren klarar kriserna skickligt. Men det vore bra om fler än bara radions journalister kunde ta upp frågan om varför partiet inte ber om ursäkt för att man spridit fördomar om invandrare...

---

SvD, SvD, DN, DN, DN, DNAftonbladet , Expressen

---

tisdag 27 november 2012

Budgetfullmäktige 2012

Igår och idag har vi budgetfullmäktige i Lidingö. Mycket av den allmänna debatten, liksom debatten om budget för Utbildningsnämnden, igår kom att handla om Lidingöcenterns brist på realistiska alternativ till den sammanslagna gymnasieskolan.

Jag är den förste att beklaga att det inte går att behålla två små gymnasieskolor - i varje fall om vi ska värna om kvaliteten!

Lidingös gymnasieungdomar har ett stort utbud av utbildningar att välja mellan. Det har lett till att bara strax över 50% av ungdomarna väljer Lidingös kommunala gymnasier, där det bara finns underlag för 3 av 18 nationella program och för introduktionsprogrammet för dem som inte har grundskolebetyg som ger behörighet till gymnasiet.

Lidingöcentern och Lidingöpartiet vill göra gällande att Lidingös ungdomar väljer bort Gångsätra och Hersby därför att skolorna skulle vara dåliga. Men det stämmer inte. Elevernas resultat vid båda gymnasierna är mycket goda. Inte minst Gångsätra har satsat stort på sina elever - som exempel kan nämnas ackrediteringen vid Investors in People och entreprenörsverksamheten i samarbete med Ungt Företagande. Detta är betydande verksamheter som måste få fortsätta. Därför kan ansvarskännande politiker inte gå med på att låta Gångsätra dö sotdöden! Men samtidigt vet vi som har kontakt med Lidingöungdomar att det dominerande skälet för ungdomar att välja andra skolor inte är bristande kvalitet i Lidingös skolor, utan att det finns andra "mervärden" på andra ställen - inte minst en fråga om att känna att man växer upp och "kommer ut i världen". (Ur den synvinkeln vore kanske det bästa för Gångsätra som eget gymnasium att flytta till lokaler vid Humlegården, fast konkurrensen i centrala Stockholm är knivskarp....).

Lidingöcentern har ofta påstått att Gångsätra inte fått anpassa sin lokalyta efter sina behov. Som så mycket annat Lidingöcentern påstått i denna fråga är det fel. Gångsätra har "lämnat ifrån sig" ett helt, fristående hus. Trots det går verksamheten i år med mer än 5 miljoner i underskott.

Lidingöcentern förordade först (i juni i kommunstyrelsen) att en sammanslagning skulle ske, senare (i Utbildningsnämnden 20/6) att alla gymnasieelever skulle skrivas in vid Hersby men att viss undervisning skulle ske i Gångsätras lokaler. Det senare tillbakavisas av skolledning och förvaltning eftersom det inte löser problemet. Tvärtom, så innebär detta förslag att kostnaderna med för stora lokaler, administration och förvaltning av två åtskilda skollokaler skulle drabba även Hersbys elever - alltså minskade resurser för alla gymnasieelevers utbildning.

Efter sommaren kom nästa påhitt från Lidingöcentern: då skulle elever från Källängen, Torsvik och Käppala flyttas till Gångsätra. Fördelen skulle vara att de skulle få undervisning av gymnasielärare. Men man glömde att ett sådant tillvägagångssätt skulle tvinga bort elever som valt just dessa skolor. Inte hade man en tanke på att det skulle ta bort resurser för dessa högstadieskolor. Senare påstod man visserligen att högstadieeleverna i dessa skolor skulle ersättas av lågstadie- och mellanstadieelever, men man tycks inte ha insett att utgallringen av högstadieelever (totalt två klasser i varje årskurs från tre högstadieskolor) inte skulle friställa klassrum och lärare för elever i låg- och mellanstadium. Därför skulle även de elever som inte flyttas drabbas av mindre resurser. Man kan inte ersätta tomrum i klassrummen för årskurs 7, 8 och 9 med 7-, 8- och 9-åringar - det måste skapas nya klasser och anställas lärare för detta. Och hur skulle det gå för Källängen som inte har lågstadium?

Då kom nästa variant - ingen skulle tvingas, utan alla skulle lockas med gymnasielärarargumentet. Men detta förslag innebar ingen principiell förbättring, utan bara ytterligare problem. Vilka högstadieelever kan man tänka skulle vara lättast att rekrytera? Sannolikt de som bor ganska nära och redan nu går i Högsätra respektive Bodal. Båda dessa skolor - som i och för sig är skolor med utmärkta resultat - är de skolor som har de minsta elevunderlagen. Locka bort elever därifrån skulle med säkerhet skapa ekonomiska problem för dessa skolor och drabba alla kvarvarande elever.

Högstadieelever i Gångsätra skulle inte heller få en speciellt bra situation. Det skulle bara vara två parallellklasser - då blir det dyrt med det som inte finns i gymnasiet: lärare, speciallokaler, utrustning och läromedel för teknik, textilslöjd, trä- och metallslöjd. Att bygga detta för 6 klasser blir enormt dyrt. Kanske får högstadieeleverna istället gå till Högsätra eller Bodal (om dessa skolor finns kvar efter Lidingöcenterns förflyttning av underskotten)? Knappast något attraktivt alternativ för högstadieeleverna. Och hur man ska ordna lärartjänster som det går att rekrytera duktiga lärare till har man inte tänkt på heller.

Ett annat lika vanligt som missledande argument från Lidingöcenterns sida är att nu kommer lidingöelever att få åka långa vägar för att gå i gymnasiet - underförstått att dessa elever inte skulle få plats i det gemensamma gymnasiet. Men det är att tolka den information som lämnats på snävast möjliga sätt - inte för att ge en realistisk bild utan för att försöka skapa en bild att skrämma lidingöborna med. Hittills har framför allt Hersbys skolledning visat stor förmåga att anpassa intagningen till antalet sökande - och därför ibland skapa fler platser än vad som stått i de officiella planerna. Skulle söktrycket plötsligt vända och börja öka igen finns det marginaler och möjligheter att skapa platser. Men det går aldrig att garantera - inte minst att ALLA gymnasieungdomar ska kunna beredas plats. Många av de elever som inte går på Lidingö har valt program som bara några få Lidingöungdomar väljer, andra har valt program med specialinriktningar som bara några få från Lidingö är intresserade av.

Den bästa garantin för att klara en ökning av antalet sökande är därför att få slut på underskotten nu. Om man fortsätter med underskott - som är oundvikligt vilket av Lidingöcenterns alla hugskott man skulle följa - så måste framtida elever betala tillbaka den uppkomna skulden. Elevantal i högstadierna kommer sjunka några år framöver, och i gymnasieålder ytterligare några år. Framåt 2017/18 kan man räkna med att underlaget kan ha nått samma nivåer som med dagens verksamhet ger 5 miljoner i årligt underskott.

Oppositionen med Lidingöcentern i spetsen har tidigare yttrat oro för att lokalkostnader äter upp kostnader för undervisning. Men när det gäller Gångsätra, så har man helt glömt detta. Lidingöcentern radar upp förslag efter förslag som skulle slå hårt mot resurserna för undervisning. Det är så att man börjar undra om Lidingöcentern förväntar sig en SAS-uppgörelse där lärarna går med på att sänka sina löner med 30% - allt för att behålla ett litet antal gymnasister på Gångsätra. Det tror inte majoriteten M-FP-KD och Miljöpartiet på. Det skulle med säkerhet bli en gymnasieskola utan lärare alls, men då också utan kvalitet...

---

lördag 10 november 2012

Lidingöcentern framhärdar i desinformation

Centern bedriver som bekant en lokal kampanj på Lidingö - inte för att värna om kvaliteten i gymnasier och högstadieskolor utan för att försöka vinna opinioinsmässiga framgångar.

Men hur vore det med att hålla sig till sanningen istället för att sprida falsk information. Så här skriver Lidingöcentern på sin hemsida:

"Staden har inte anpassat verksamheten i tid. Därför har Gångsätra fått bära onödiga lokalkostnader och bl.a betalat alldeles för mycket för Gångsätrabadet/hallen. Sedan 2006 en kostnad om 4000 kr/elev/år."
Men hur stämmer detta med verkligheten? Nedan är en sammanställning av information som givits i Utbildningsnämnden. Av denna framgår att de stora underskotten komma förra året. Lidingöcentern har hela tiden varit representerat i Utbildningsnämnden och har fått löpande information om alla aktiviteter som vidtagits både för att öka elevantal och för att anpassa lokalytorna. Till exempel har hela det fristående, så kallade E-huset, tidigare överlämnats till andra verksamheter och belastar således inte Gångsätra gymnasium. Lidingöcenterns hänvisning till förhållandena avseende Gångsätrahallen för 6 år sedan vittnar inte om någon större vilja till sanningsenlighet. Specifik information om vad som gäller nu har lämnats på Utbildningsnämndens sammanträden och stämmer inte alls med det Lidingöcentern sprider ut som dagens sanning.
Sanningen är alltså att trots att lokalytor anpassats så långt det är praktiskt möjligt i befintliga lokaler och kostnader för Gångsätra hallen reducerats med någon miljon kronor per år är underskottet drygt 5 miljoner kronor eller drygt 11.000 kr per elev och år.

Ursprungligen var Lidingöcenterns förslag att eleverna i Hersby skulle vara med och dela på förlusterna. Man ville alltså utarma båda gymnasieskolorna. Nästa förslag var att starta högstadium på Gångsätra. Medan även högstadieelevantalet är i en svacka vill man inrätta ett högstadium till. Enligt uppgift till Lidingö Tidning handlade det om att minska på Källängen, Torsvik och Käppala, men man verkar vilja förneka att det skulle vara fråga om att aktivt flytta bort elever som redan går på dessa högstadier. Om någon valfrihet ska finnas kvar så handlar det då i första hand om att öka konkurrensen för Bodal och Högsätra högstadieklasser. Dessutom innebär det att ett högstadium på 180 elever inte kommer till omedelbart utan man får räkna med flera förlustår till. Det leder till fortsatta underskott under flera år - underskott som måste tas igen genom att framtida elever får mindre undervisning och mer skuldbetalning för elevpengen.

Ytterligare en försvårande faktor för oppositionens förslag är kostnaderna för att bygga lokaler för kurser som inte finns i gymnasiet men väl i högstadiet - inte minst slöjdlokaler kräver både maskiner och höga krav på säker arbetsmiljö. Till detta kommer att ha en lärarkår - som inte alls bara kan vara gymnasielärare - första året för två klasser i en årskurs, nästa år för två klasser i två årskurser osv. Och hur ska urtunningen av elever med minskat underlag för lärartjänster mötas i de högstadier på vilkas bekostnad Gångsätra tar elever under den tid det är mest ont om högstadieelever?

Tyvärr innebär oppositionens förslag att skjuta upp sammanslagningen och utredning av inrättande av högstadium i Gångsätra inte någon som helst fördel - tvärtom blir det samlade underskottet för Gångsätra än värre, "mellan tummen och pekfingret" utan hänsyn till ombyggnadskostnaderna för högstadiet drygt 20 miljoner kronor mer som måste "betalas tillbaka" av kommande elevgenerationer. Genom att genomföra sammanslagningen hösten 2013 så kan de elever som börjat i Gångsätra erbjudas betydligt bättre resurser redan till hösten och med ett betydligt lindrigare underskott i bagaget för den gemensamma gymnasieskolan. Att skjuta upp ytterligare ett år innebär i praktiken mindre resurser.

Skillnaden mellan majoritetens och MPs beslut och oppositionens senaste förslag är alltså att en sammanslagning nu kan erbjuda Gångsätras elever betydligt bättre resurser redan nästa läsår. Oppositionens förslag innebär både att framtida Gångsätra-elever och ett okänt antal andra högstadieelever får vara med och betala de ökade underskotten genom minskade resurser. Men det är väl ett offer Lidingöcentern anser det är värt för en framgång i opinionien byggd på desinformation?