onsdag 9 maj 2012

Substantiella reformer för skolutveckling

Till skillnad från Skolverkets och Baylans tämligen dogmatiska ståndpunkter och förslag som inte skulle leda skolan framåt utan fortsatt in i okunskapens dimma, så har utbildningsministern presenterat förslag som ska ge nyanlända barn en mer rättvis chans att lyckas med sin skolgång i Sverige.

Det intryck jag fått av mottagandet av nyanlända barn är att de enligt svensk lag och svenska regler så fort som möjligt ska in i en "vanlig" skolklass - där anpassningen är åldern, inte individens aktuella förmåga att tillgodogöra sig undervisning på svenska. Egentligen är väl detta bara den logiska fortsättningen av att man "flyttas upp" till en högre klass, inte därför att eleven tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som behövs för att tillgodogöra sig undervisningen i nästa årskurs, utan just därför att eleven har blivit äldre.

Förslaget som i praktiken innebär att man lämnar den dogmatiska synen att det är åldern som bestämmer vilken årskurs man ska gå i - utan om man lärt sig tillräckligt för att gå vidare. Det förekommer faktiskt att elever som till exempel genom skolk missat väsentliga delar av skolåret får "gå om". Möjligheten att sätta kunskapsmålet som gräns för skolplikten borde nog inte bara gälla nyanlända, utan de flesta eleverna - för deras egen skull...

Margareta Pålsson följer upp gårdagens magplask av Ibrahim Baylan:

"Det grundläggande problemet är dock inte att högmotiverade elever väljer bort en skola med bristande kvalitet – problemet är att det finns skolor där kvaliteten brister. Likvärdighet uppnås inte genom att begränsa det fria skolvalet, utan genom att lyfta skolornas lägstanivå."
Detta överensstämmer med min egen blogg i går: Det är de dåliga skolorna som behöver åtgärdas

Sanna Rayman påpekar på SvDs ledarsida konstaterar:

"Hastigheten tände varningslampor för hafsverk, men förslagen är snarare så självklara att man undrar varför de inte redan har genomförts. Ta till exempel förslaget om att via tester bedöma nyanlända barns kunskapsnivå och skolplacera dem med detta i åtanke. I dag, förklarade ministrarna, placeras nyanlända elever ofta i den årskurs de tillhör rent åldersmässigt, vilket blir ett problem om barnet har liten eller ingen skolgång bakom sig. Att komma ikapp klasskamraterna blir omöjligt och när man lämnar grundskolan är det med långt mindre än dess nio år i bagaget. ... Allt detta framstår som så självklart att man undrar om det är möjligt att det inte redan görs? Testar verkligen ingen kommun nyanländas kunskapsnivåer och placerar dem en årskurs lägre än vad åldern anger?"
---

DN

---

Inga kommentarer: