tisdag 4 september 2012

Problematiken kring "elitforskning"

Hugo Lagercrantz skriver på dagens DN Debatt om problematiken kring ensidiga och tidiga satsningar på "elitforskare". Klokt och framåtriktat:

"Det är mycket svårt att identifiera lovande forskare och lovande projekt i förväg. De kriterier som nu används är att forskningsprojektet är hype, att forskaren har publicerat i någon topptidskrift, lyckats få något stort forskningsanslag eller blivit högt rankad av en internationell kommitté."
...
"
Denna forskning är hype och det är lättare att få den publicerad i tidskrifter såsom New England Journal of Medicine, JAMA eller Lancet. Därmed kommer man in på det andra problemet nämligen att om man lyckats publicera sig i en av dessa stora tidskrifter får man också mer anslag. Man skall dock komma ihåg att urvalet av artiklar görs i första ledet av medicinska journalister, som är ute efter att forskningen slås upp i CNN och BBC. Förvisso faktagranskas artiklarna av experter, men det är inte det avgörande. I själva verket har man räknat ut att 3 av 4 ”upptäckter” publicerade i de stora tidskrifterna inte kan bekräftas eller inte visar sig vara så betydelsefulla som man först trodde. Intressant är också att cirka 40 artiklar som så småningom lett till Nobelpris refuserades från början.
För att förstärka elitforskningen inrättas internationella kommittéer när man tillsätter högre tjänster och fördelar forskningsresurser. Vissa forskare får då exceptionellt stora anslag. När man sedan har gjort en ny utvärdering har det visat sig att flera av dessa toppforskare rankades bara som good eller very good...
"
Kärnan i problemet att satsa på elitforskning är hur man bestämmer vad som är elitforskning, hur man sållar fram nya tankebanor som är värda att satsa på. Utgår man från vad som publiceras med höga citerings-poäng befrämjar man en fastlåsning i dagens "rådande" tro - "mainstream" - men man sållar bort nya hypoteser och nya tolkningar. Även forskningsvärlden är en mänsklig verksamhet och påverkas i hög grad av såväl prestige som en vilja att hålla fast vid det som känns tryggt och invant.

---

Tidigare blogg:
Vem bestämmer vad som är bäst forskning?

---

Inga kommentarer: