måndag 24 december 2012

Löfven gör gemensam sak med SD

Det är inte utan förvåning som man läser att Stefan Löfven (S) så tydligt ställer sig på samma sida som SD i frågan om arbetskraftsinvandring. Visserligen har LO sedan länge en mörk sida där man på olika sätt försöker förhindra invandring av arbetskraft som behövs på svensk arbetsmarknad.

"Det faktum att regeringen tillsammans med Miljöpartiet har spätt på den här arbetskraftsinvandringen i samma stund som vi har människor här som skulle kunna ta jobbet om de får rätt utbildning. Det är det jag menar är fel."

Skillnaden är nu att Löfven i sina intervjusvar fokuserar på arbetskraftsinvandring som en orsak till ekonomiska problem i Sverige och växande arbetslöshet. I bästa fall är det naiv aningslöshet, i värsta fall är det cyniskt röstfiske. Oavsett vilken grunden är så gynnas det främlingsfientliga SD genom att uttalandena legitimerar SDs populistiska teser.

Migrationsminister Tobias Billström (M) kommer med viktiga kommentarer:
"Det är anmärkningsvärt. Men det visar vilket litet utrymme det finns för ett rödgrönt samarbete eftersom Miljöpartiet är på regeringens sida i den här frågan. Det känns inåtvänt att peka ut arbetskraftinvandringen som problemet. Det känns inte så fräscht."
---

Expressen, DN, SvD, Aftonbladet, Expressen
, ---

fredag 21 december 2012

En folkomröstning skapar inte mer resurser

Vi moderater på Lidingö ville helst av allt behålla två kommunala gymnasier, men till skillnad från Centern kan vi inte blunda för verkligheten.

Centerns alla förslag har antingen redan genomförts eller så ställer de till med stora problem i stadens högstadieskolor. Alla deras resonemang bygger på ogenomtänkta hypoteser och skulle leda till att både elever vid Gångsätra och vid övriga högstadieskolor skulle sitta med "Svarte Petter".

Centern påstår att man tänker långsiktigt, men då borde man kunna klara av att svara på de frågor som ställts i Utbildningsnämnd, Kommunstyrelse och Kommunfullmäktige. Men senast i fullmäktige kom man bara med skrämselpropaganda och dimridåer.

Sanningen är att det flera år framöver är ont om ungdomar i gymnasieålder och att allt färre av dem väljer de tre program som kan erbjudas på Lidingö.

Centern menar också att en folkomröstning skulle lösa problemen med otillräckligt elevunderlag. Men det stämmer inte. Frågan är mycket mer komplicerad än vad Centerns namninsamlare någonsin låtit undertecknarna få en aning om. Det vet jag därför att jag pratat med många Lidingöbor som helt ändrat uppfattning när de fått veta mer än vad Centerns anhängare sagt

---



onsdag 12 december 2012

Forskningens framtid och doktorandernas villkor

I dagens DN skriver representanter för IVA-projektet Agenda för forskning kloka tankar om vad som är väsentligast för forskarstuderande (doktorander) under den begränsade period då doktorandstudierna bedrivs. Här betonas vikten av att varje doktorand ges möjlighet att arbeta i en stimulerande miljö.
"Våra lärosäten måste ta ett större ansvar än hittills för att alla doktorander ges möjlighet att verka i väl fungerande forskningsmiljöer. Annars påverkas nämligen såväl forskningskvaliteten som forskarnas framtida karriärmöjligheter negativt."
I gårdagens DN skrev Ibrahim Baylan (S) att huvudproblemet skulle ligga i systemet med utbildningsbidrag i stället för lön till doktorander. Det är i och för sig glädjande att utbildningsbidraget, som först infördes i stor skala i början av 1980-talet och i syfte att spara pengar genom att det var just ett stipendium och inte anställning med social trygghet och pensionsförmåner osv ifrågasätts. Det var populärt i somliga forskargrupper där man ville maximera antalet arbetstimmar till en minimal kostnad. Men det var knappast något som gynnade den intellektuella nivån för doktoranderna...

Men mer allvarligt är att Baylan inte ser att anställningstryggheten och förmånerna under doktorandtiden inte är den stora knäckfrågan. Det viktigaste är arbetsmarknaden EFTER doktorandtiden. Därför är det glädjande att värdet av forskarutbildning förefaller att värdesättas betydligt bättre i till exempel skolan - återinförandet av lektorstjänster. Den individuella utbildning som forskarutbildningen utgör borde ha ett högre värde även utanför universiteten. Den utveckling som många individer går igenom under doktorandtiden med ständig övning i kritiskt förhållningssätt, värdering av vad som är trovärdigt och på vilka grunder man kan just kan ifrågasätta respektive sätta tillit till olika hypoteser, är något långt utöver grundutbildning vid även framstående universitet och högskolor. Mycket talar därför för att en ökad genomströmning av individer i forskarutbildningen både skulle gynna universiteten och hela samhället.

Ett viktigt perspektiv på hur svensk forskningspolitik behöver inriktas anlades av Gunnar Öquist, Professor emeritus i fysiologisk botanik, Umeå universitet, fd ständig sekreterare för Kungl. Vetenskapsakademien och Mats Benner, Professor i forskningspolitik, Lund universitet, i söndagens DN. Deras sammanfattning är talande:
"För att säkerställa långsiktig kvalitet och förnyelse på högsta nivå måste också universiteten ha resurserna men även ansvaret att skapa de miljöer som främjar den banbrytande forskningen. Sverige kan lära mycket av de positiva erfarenheterna från Danmark, Nederländerna och Schweiz. Utifrån dem föreslår vi här några grundläggande åtgärder för att höja kvaliteten på svensk forskning:
• Säkerställ att universiteten får ett ledarskap som på alla nivåer präglas av hög akademisk legitimitet och djärva vetenskapliga visioner.
• Komplettera dagens externt dominerade styrelser med akademiska senater som ansvarar för forskningens kvalitet.
• Återinför fullt finansierade tjänster för professorer och lektorer med basresurser som möjliggör riskfylld, långsiktig forskning inom områden där universiteten vill vara ledande. Rekrytera komplementära kompetenser för att skapa kreativa miljöer för nytänkande.
• Etablera ett karriärsystem för unga forskare med för ämnesområdet adekvat basfinansiering.
• Rekrytera med nationell och internationell öppenhet vid alla anställningar.
• Använd ”peer review” för regelbunden kvalitetskontroll och prioritering."
Vad jag anser saknas är dock perspektivet att vetenskapliga doktorer inte bara ska kunna göra karriär inom den akademiska världen. Då kan det bli stimulerande konkurrens om de karriärvägar som måste finnas i den akademiska världen - samtidigt som det finns väsentliga alternativ för dem som inte vinner i den konkurrensen samtidigt som samhället i stort kan tillgodogöra sig den kompetens som alla doktorer kämpat sig till!

---

tisdag 4 december 2012

Plakatpolitik i landstingsfullmäktige

Så har vi ägnat  över en timme till behandlingen av en motion från MP om "köttfri måndag". Exakt vad man avsåg - om det verkligen handlar om köttfri måndag eller bara att vegetariska alternativ(et) ska stå överst - var mycket svårt att förstå.

Däremot var det klart att det i MPs led finns en syn att patienter och anställda i landtingets verksamheter ska "ledas rätt" genom att tvingas antingen till total avhållsamhet från kött en dag i veckan, eller till att köttfriheten inskränker sig till översta raden på dagens meny.

Men kanske märkligast var den enorma tidsutdräkt som motionsdebatten fick - 75 minuter. Om man räknar ut all den energi använts och den koldioxid som skapats av såväl uppvärmning och upplysning av landstingssalen som av alla ledamöternas ämnesomsättning, så motsvarar det säkert mer än en köttportion....

Vi kan dock noterat att tidigare förslag om enbart vegetariska rätter vid landstingets sammanträden nu utvidgats till att även gälla inte minst patienter...

---