onsdag 23 januari 2013

Kan Cameron vända britternas europa-fobi?

Efter att ha arbetat och bott i Storbritannien i nära fem år har jag kunnat konstatera att britterna förefaller ha en ännu djupare chauvinism än svenskarna! Få vågade stå upp och säga något positivt om EU under den tid jag dagligen kunde följa debatter, diskussioner och nyhetsrapportering. Den ende jag kan påminna mig som konsekvent talade för europeiskt samarbete och nyttan av detta för Storbritannien var den politiske veteranen Kenneth Clarke. Han har inte nått någon riktig toppost inom torypartiet - av många bedömare beror det på hans uttalat positiva syn på europa-samarbetet. Han är dock åter minister i Camerons koalitionsregering.

I många nyhetsmedia idag förefaller den primära tolkningen av Camerons tal i Parlamentet idag vara att Storbritannien skulle vara på väg ut ur EU. Med en lite närmare beskrivning av vad Cameron presenterat (SvD) blir bilden mer nyanserad. Medan Cameron betonar det positiva som EU kan betyda så lyfter han upp ett antal punkter där inte bara Storbritannien pekat på problem med den nuvarande utformningen.

"• Ökad konkurrenskraft –... nya frihandelsavtal med USA, Indien och Japan.... Bryssels byråkrati minska kraftigt, med färre institutioner...
• Större flexibilitet – ...  frivillighet att delta kommer binda länderna tätare samman...
• Möjlighet att ta tillbaka makt – ... länder är olika, och ett EU inte kan ”harmonisera allting”...
• Stärk de nationella parlamenten – ...
• Rättvisa – ... samma rättigheter och tillgång till den inre marknaden [oavsett om landet är med i eurosamarbetet]."

En del av detta förefaller förvisso vara till för att blidka en europa-fientlig brittisk allmänhet. Kan han vända den vinden har han uträttat storverk. Om samtidigt problem med en snabbt växande EU-byråkrati - förvisso välvillig, men inte sällan helt oavsiktligt missriktad välvilja - kan leda till en för hela EU positiv utveckling så vore även det positivt. Däremot vore det inte bra med ö-nation som finner sig själv som tillräcklig och som därför lämnar EU. Men det blir tufft för Cameron - det är en nation där man i början av millenniet diskuterade om det inte vore bättre att ansluta sig till US-dollarn än till Euron - en nation där många framträdande personer tycks se Atlanten som mindre åtskiljande än Engelska kanalen. En nation där en av de nationstäckande kanalerna visade program om att köpa hus i Spanien, Frankrike eller Italien - med tillägget "already 80.000 britons live in Europe" (jag trodde de var drygt 60 miljoner - och att Storbritannien var en del av Europa)!

Kanske kan den kritik som nu riktats mot Camerons löfte om folkomröstning få dessa kritikter (andra politiker, debattörer och opinionsbildare) att bli mer öppna och diskutera fördelarna med europeiskt samarbete. Tidigare har ytterst få, förutom nämnde Clarke, öppet talat om fördelarna med EU. Men om man nu är så förskräckt över att en folkomröstning skulle kunna dra Storbritannien ur EU, då kanske man missat att bilda opinion i befolkningen och låtit EU-motståndet dominera...


----

DN, Expressen, Aftonbladet,

---

1 kommentar:

Anonym sa...

Jag har läst CAmerons tal. Det var intressant, men är han realistisk. Först och främst skall det hållas val i England 2015. Däerfter skall England omförhandla sitt EU-medlemsskap, för att unde första delen av nästa mandatperiod hålla en folkomröstning om fortsatt medlemsskap med det framförhandlade avtalet. Även om EU går med på att förhandla med England så tar sådana förhandlingar mer än en mandatperiod så det blir omöjligt att hålla omröstningen under första halvan av mandatperioden! Sedan kommer frågan om vad England egentligen består av efter folkomröstningen i Skottland.
Sen kan jag inte låta bli att fråga mig om inte medlemsskapet i EU är mera legitimt än det engelska statsskicket, det har ju varit en folkomröstning avseende medlemsskap i EU. När hölls det en folkomröstning om det engelska statsskicket?