lördag 30 mars 2013

Bakvänt tänkande bakom kampanjer mot valfrihet

Under några dagar har olika grupperingar kritiserat det fria skolvalet och pekat på centralistiska och mångfaldsfientliga lösningar på problemet valfrihet och mångfald.

I en debattartikel i SvD undertecknad bland annat av ett antal ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademin talar resoneras om att det är vinstuttag som roten till det onda - ökad valfrihet har inte lett till bättre studieresultat men tecken till ökad segregation. Eftersom författarna väljer att bara grunda sin åsikt i vissa undersökningar finns det starka skäl att misstro det bakomliggande syftet med artikeln - det förefaller mer vara ett politiskt inlägg för att återgå till EN centralstyrd skola. Detta följs idag upp i SvD med en socialistiskt färgad artikel där förstatligande av skolan är den enda medicin som rekommenderas. Bakom denna senare artikel står Lärarnas Riksförbund och flera LO-förbund.

Men det finns andra vägar att utveckla den svenska skolan och göra den mer ändamålsenlig. Men för att nå dit är det helt nödvändigt att se på annat än de ytliga aspekter som statsstyrningskramare och friskolefiender stannar vid. För visst finns det mycket som kan bli bättre i nuvarande svenska skolsystem. Men det gäller att skilja mellan orsak och verkan. Om friskolorna är så usla, varför väljer så många sådana alternativ? Om resultaten i både kommunal och fristående skolor är så dåliga, beror det främst på att riskkapitalister tar ut vinster ur några fristående skolkoncerner? Hur är det med SKLs undersökningar som visar att framgångsreceptet är att kommunalpolitiker inte lägger sig i detaljerna i skolornas verksamhet - inte hur mycket resurser som satsas utan vilken kompetens som fördelar resurserna? Skolverket brukar tämligen ensidigt pumpa ut budskapet att det är det socioekonomiska läget som avgör resursbehovet. Men annan forskning visar att det är kompetensen hos lärare och skolledare som i grunden avgör - är den kompetensen låg, då avgör elevernas socioekonomiska bakgrund. Löser man detta med minskad valfrihet och restriktioner för näringsverksamhet? Knappast, eftersom man då inriktar sig på effekter av ett system som inte fokuserar på elevernas rättmätiga krav på kunskap, trygghet och valfrihet. Lösningen ligger i att fokusera mindre på formerna och mer på vad eleverna - barn och ungdomar - lär sig. Ända sedan jag själv gick i skolan på 1960- och 70-talet har det funnits en kunskapsfientlig inställning från både politik (dominerad av S) och central statlig styrning. Även om politiken har nyktrat till så finns fortfarande mycket av den andan kvar i Skolverket. Alliansregeringen har gjort mycket för att åstadkomma en skola som ger barn och ungdomar bättre förutsättningar för att lyckas i livet. Men mycket av den detaljreglering såväl som "forskningsrapporter" som Skolverket sprider verkar mest vara ägnade åt att befästa förlegade synsätt om kunskap, socioekonomiska faktorer och behovet av detaljstyrning från statlig nivå.

Att en tredjedel av landets kommuner - enligt Skolverk och Skolinspektion - inte lyckas väl med sina invånares skola är allvarligt. Men det är viktigt att granska mer i detalj vad som brister: är det otillräckligt med dokumentation av vad man gjort eller inte gjort? Är det verkligheten som brister på undervisning och resultat och eleverna - eller pappersarbetet? Sveriges lärare dignar under allt mer betungande krav att dokumentera ALLT - inte att ägna mer tid åt eleverna.

Lösningen är inte att låta de centrala myndigheterna detaljreglera mer dokumentation. Tvärtom. Se till elevernas resultat - och deras trygghet - och om detta fallerar i VERKLIGHETEN, då krävs plan för hur förbättring ska ske.

Jag deltog i veckan i ett seminarium i riksdagshuset, arrangerat av nya moderaternas Tomas Tobé, ordförande i utbildningsutskottet, och Eva-Lis Sirén, förbundsordförande för Lärarförbundet. Ämnet var stödet till elever i behov av särskilt stöd. Speciellt intressant var att fokus låg framför allt på hur existerande resurser används - dessa utsatta elevers rättmätiga behov och att alltför många skolor inte gör rätt prioriteringar... Och att åtgärder sätts in tidigt...

---

SvD, SvD,
SvD, SvD, DN

---



Inga kommentarer: