torsdag 4 april 2013

Om friskolor, kvalitet och vinstförbud

Den senaste tiden har det varit en stundom stormig offentlig debatt kring svenska friskolor och det eventuella behovet av ett vinstförbud. För att inte missförstås vill jag betona att jag inte till varje pris försvarar den existerande kvaliteten, vare sig i fristående eller kommunala skolor.

Det jag kritiserar är den felaktiga fokuseringen på att vissa skolkoncerner tar ut relativt stora vinster ur verksamheten. Den närmaste policiära tonen i debatten handlar om hur detta ska stoppas. Men som jag ser det är det feltänkt. Det som borde vara i fokus är vad som kännetecknar en bra skola. Det är inte så enkelt som att titta på medelbetyg. Det skulle vara en betydligt mer kreativ diskussion om ämnet var just vad som kännetecknar en bra skola och hur detta kan mätas.

Det tyngsta argumentet mot att så mycket fokus riktas mot om ekonomiska vinster görs, är att det helt klart finns icke vinstdrivande skolor, inte minst kommunala, med dålig kvalitet. Fråga Skolinspektionen!

Det är inte heller så enkelt som att peka på den socioekonomiska nivån i skolans närområde, eller ens en bestämning av de aktuella elevernas socioekonomiska nivå. Internationell pedagogisk forskning (jfr docent Lennart Grosin vid Stockholms Universitet) som pekar på att det som skiljer bra och dåliga skolor i socioekonomiska eftersatta områden är - kortfattat - kompetens och ledarskap hos skolledare och kunskap och förmåga att entusiasmera hos lärarna. Slutsatsen av den kunskapen är att i socioekonomiskt eftersatta områden måste skolhuvudmännen satsa starkt på skolledning och lärare. Att bara öka resurserna utan att skapa tydligt pedagogiskt ledarskap kan bara ses som slöseri - eleverna får inte rätt stimulans och vägledning och riskerar ett helt liv i utanförskap!

Flera svenska undersökningar visar att det inte är de totala resurserna som ges som är avgörande för resultatet i skolorna. Citat från SKLs "myter och fakta om skolan":

"Skolan har inte brist på pengar. När elever inte får tillräckligt med stöd handlar det istället ofta om skolans arbetssätt och kunskaper.
Utmaningen är att använda resurserna på bästa sätt.
Det viktiga för att få bra resultat i skolan är inte mer resurser, utan det är att ha lärare som är engagerade och skickliga på att undervisa och rektorer som är bra ledare och följer upp verksamheten."

I SvD skrev Mats Fält om jämförelser mellan Sverige och Finland och påpekade:
"Man kan säga mycket om Finlands utbildningssystem, men att framställa det som ett exempel på ett land med enbart identiskt lika kommunala skolor leder tankarna fel. "

Men det är mycket tydligt att partierna till vänster om politikens mittlinje uppenbart söker en symbolfråga att samlas bakom. Men det vore synd om den svenska skolans utveckling om mer tänkande debattörer låter sig förledas till tankefelet att skolkvalitet enbart stavas vinstförbud. Skolkvalitet är inte heller det samma som antalet lärartjänster eller olika kvoter mellan barn, lärare och andra vuxna i skolan. Och underkuren mot kvalitetsproblem är inte primärt en fråga om huvudmannaskapet - ett förstatligande är ingen patentlösning. Förvisso finner Skolverket problem i många kommuner, men inte stora problem i  alla kommuner - det är till och med en majoritet som gör ett bra jobb.

---

Inga kommentarer: