lördag 25 maj 2013

Miljöpartiet bekänner färg: vänsterpopulism

Helgens partimöte för Miljöpartiet visar en betydande spricka mellan partiledning och stämmodelegater. Även om språkrör försöker bagatellisera nederlagen, så är det knappast fråga om några banala struntfrågor:
  • Lagstifting om kortare arbetstid
  • Förbud mot vinstuttag i "välfärdsföretag" 
  • Fördubbling av arbetsgivaravgiften för unga anställda
Det spekuleras om att dessa kursändringar skulle göra det lättare för Miljöpartiet att bilda regering tillsammans med Socialdemokraterna, men från det senare partiet är det nog mest en fråga om vilka partier som kan tänkas utgöra parlamentariskt stöd utan att blanda sig i själva regeringsarbetet. Däremot innebär stämmobesluten att möjligheterna för Miljöpartiet att finna gemensam grund med Alliansen efter nästa val.

På ett annat plan är det också stora förändringar. Miljöpartiets ledning har inte lyckats förnya sitt parti utan man återgår till tidigare utopiska inställningar. Man förklarar lagstiftning av förkortad arbetstidsförkortning med att effektivitetsökningar ska växlas in i ökad livskvalitet. Hur detta påverkar svensk exportindustri verkar vederbörande kongressombud inte ha någon större förståelse för.

Inte heller presenteras någon ekonomisk teori - ja ingen teori alls - om hur fördubblad arbetsgivaravgift för unga kan stimulera till ökad anställning av unga och därmed motverka den stora arbetslösheten i denna åldersgrupp.

Att man sedan faller in i socialdemokratins och vänsterpartiets fokusering på vinstfrågan i stället för att intressera sig för kvaliteten i omsorg, vård och skola, är tyvärr bara ytterligare tecken på att en majoritet av ombuden bara tänker i ett steg och inte förmår se konsekvenserna i flera steg av den politik man beordrar partiledningen att föra.

Jag är bekant med flera miljöpartister, som jag verkligen kan respektera även om vi inte delar alla åsikter. Det är ett problem för detta parti att inte fler representanter förmår analysera dagens problem på nivå som partiledningen; man kan fråga sig hur långt tillbaka stämmodelegaterna kan gå innan partiledningen känner sig tvungen att avgå...

---

SvD, SvD, SvD, DN, DN, Expressen, Expressen, Aftonbladet, Aftonbladet

---

Inga kommentarer: