måndag 22 juli 2013

Om extremism, våld och humanistisk värdegrund

I dag skriver den moderate riksdagsledamoten Amir Adan i SvD om extremism och våld. Han tar upp problemet att alltför många unga förefaller sakna förmåga att kritiskt granska de våldsförhärligande websidor som finns. Jämförelsen mellan riksdagspartieterns dagliga träffar och våldssidornas är slående.

Även om websidorna som sådana inte bevisligen ger upphov till grymma våldsdåd, så finns onekligen en oroande tendens till ökad acceptans av våld i olika politiska sammanhang.

Men även där det inte talas om våld finns obehagliga och orättfärdiga yttranden på vissa hemsidor. I samband med att en husläkare häktades misstänkt för sexuella övergrepp har somliga xenofoba hemsidor nappat på att den misstänkte inte är av svenskt ursprung. På hemsidor jag sett (men inte tänker ge spridning åt) går man snabbt till angrepp mot Erik Ullenhag och alla läkare som inte är "svenska" - därför att Ullenhag ju givit uttryck för att flyktingar som kommer hit med avancerad utbildning och yrkeserfarenhet ska ges möjlighet att fortsätta verka inom respektive yrkesområde. Men det passar inte xenofoberna - har en utländsk läkare begått allvarliga brott, så ska alla i gruppen utländska läkare svartmålas som förbrytare och politiker som vill underlätta för hederliga yrkesmän och -kvinnor utmålas som varandes i maskopi med organiserad brottslighet.

Jag håller med Amir Adan om att skolan har en viktig roll - och det är oroande att undersökningar tyder på att gymnasieskolor misslyckas med att öva eleverna i kritiskt tänkande. Kanske är det som krävs inte fler politiska regleringar med obligatoriska kursmoment (ex historia: förintelsen) utan mer av pedagogisk kunskap - hur når man ungdomar på glid in i våldsbejakande extremism, in i kulter med tvivelaktig värdegrund? Var går gränsen mellan åsiktsfrihet och åsiktsförtryck? Gränsen mellan rätten att uttrycka en åsikt och verbalt förtrycka en medmänniska?

---

Inga kommentarer: