tisdag 2 juli 2013

Tankar om signaler från Almedalen...

I söndags signalerade Göran Hägglund (KD) att han vill höja maxtaxan för att göra barngrupper i förskolan mindre. Att göra maxtaxan rörlig är i och för sig inte fel - den har inte ändrats sedan den infördes, vilket i praktiken innebär att att skattebetalarna  står för mer och mer av förskolans kostnader. Men att i så generella ordalag tala om att barngrupper måste göras mindre talar mot bättre vetande. Om man stirrar sig blind på statistik, så kan man även på Lidingö se att vi har förskolor med grupper med barn som på papperet anges var över 30 stycken. Men det beror på att organisationen på dessa förskolor är sådan - och antalet barn per vuxen är inte ökat. Däremot innebär en sådan organisation att förskolan - professionen - från stund till annan (under dagen, från dag till dag, från vecka till vecka) kan skapa de konstellationer av barn och lärare som just då fungerar bäst.

Så en anpassning av maxtaxan så att den följer den allmänna kostnadsutvecklingen vore bra för förskolan, men inte detaljreglering av förskolornas verksamhet.

---

I går var det Sverigedemokraternas tur. Fanns det någon ideologi bakom de nya förslag som fördes fram? För mig lät det mest som löst hopfogade floskler i hopp om att värva väljare som låter sig nöjas med glada tillrop. SD säger sig vilja värva fler kvinnor, så man vänder sig till ett stort offentliganställt kollektiv med enkla lösningar. Och allt ska tydligen betalas med stopp i invandringen. Det brukar kallas populism när man föreslår enkla lösningar som inte är förankrade i verkligheten men som kan verka tilltalande om man inte ser till följderna...

---

SvD

SvD

---

Inga kommentarer: