lördag 28 september 2013

Väger barnperspektivet tyngre än föräldrars religionsfrihet?

Sedan en längre tid har frågan om omskärelse av småpojkar är försvarbart. Argument för har framför allt varit föräldrars rätt till religionsfrihet och rätt att för barnets räkning bestämma om ett ingrepp som av dem anses som absolut nödvändigt för att tillhöra föräldrarnas religion.

Emot sådan, icke-medicinskt motiverad, kirurgi är de risker som alltid är förknippade med sådana ingrepp: bedövning, blödningar, infektioner.

I dagens DN skriver en rad företrädare för olika delar av Vårdsverige om att omskärelse av små pojkar inte är förenligt med FNs barnkonvention.

När det gäller omskärelse av flickor är opinion och myndigheter lyckligtvis klart emot. När det gäller pojkars rättigheter är det inte lika klart. Det har hävdats att de ingrepp som rubricerats som omskärelse innebär kontroll av kvinnors sexualitet. Ser man på den i befolkningen klart mer omfattande manliga omskärelsen i USA, så har den sitt ursprung i klara drag av behov av kontroll av pojkars sexualitet - en tro i många kretsar att ingreppet skulle omöjliggöra eller i varje fall fösvåra onani.

Bland vuxna i några länder i Afrika har omskärelse testats som skydd mot spridning av HIV. Resultaten är dock inte så övertygande om somliga hävdar. Dels är skyddet bara partiellt - drygt halverad risk jfr inget ingrepp, men uppföljningsperioden var högst två år och för individen är 60% skydd inte speciellt attraktivt. Tänk om någon annan dödlig sjukdom skulle motverkas med ett medel som bara halverar risken att få sjukdomen. Skulle vi acceptera ett vaccin mot stelkramp, polio eller smittkoppor med så dålig skyddseffekt. Däremot är det sant att ett 60%igt skydd mot smitta med HIV skulle innebära att smittan sprids långsammare i befolkningen. Men är det ett etiskt synsätt, att presentera omskärelse som ett skydd mot HIV för individen?

Nu handlar inte omskärelse av små pojkar främst om skydd mot HIV-smitta, utan om hur långt en religion får gå. Om FNs barnkonvention och en religions traditioner inte är förenliga - vad är det då som bestämmer vilket barnperspektiv som är det som svensk lagstiftning ska ta hänsyn till?

När det gäller om ingreppet ska betalas av sjukvården, av föräldrar eller samfund, så finns ju beslut i olika landsting om att låta utföra eller inte utföra ingreppet inom sjukvården. Inte utan fog talas om behovet att se till att OM ingreppet utförs så ska det vara så säkert SOM MÖJLIGT för barnet. Delvis finns här en parallell till abortfrågan - den fria aborten i sjukvården infördes inte så lite på grund av alla livsfarliga, illegala aborter som utfördes av ofta mindre nogräknade och även mindre utbildade personer. Man insåg att aborter ändå skulle utföras, så för kvinnors säkerhet beslöts att legalisera en säker verksamhet. Men det finns en avsevärd skillnad - omskärelse av pojkar är inte det samma som att hindra en oönskad graviditet.

....

Inga kommentarer: