lördag 30 mars 2013

Bakvänt tänkande bakom kampanjer mot valfrihet

Under några dagar har olika grupperingar kritiserat det fria skolvalet och pekat på centralistiska och mångfaldsfientliga lösningar på problemet valfrihet och mångfald.

I en debattartikel i SvD undertecknad bland annat av ett antal ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademin talar resoneras om att det är vinstuttag som roten till det onda - ökad valfrihet har inte lett till bättre studieresultat men tecken till ökad segregation. Eftersom författarna väljer att bara grunda sin åsikt i vissa undersökningar finns det starka skäl att misstro det bakomliggande syftet med artikeln - det förefaller mer vara ett politiskt inlägg för att återgå till EN centralstyrd skola. Detta följs idag upp i SvD med en socialistiskt färgad artikel där förstatligande av skolan är den enda medicin som rekommenderas. Bakom denna senare artikel står Lärarnas Riksförbund och flera LO-förbund.

Men det finns andra vägar att utveckla den svenska skolan och göra den mer ändamålsenlig. Men för att nå dit är det helt nödvändigt att se på annat än de ytliga aspekter som statsstyrningskramare och friskolefiender stannar vid. För visst finns det mycket som kan bli bättre i nuvarande svenska skolsystem. Men det gäller att skilja mellan orsak och verkan. Om friskolorna är så usla, varför väljer så många sådana alternativ? Om resultaten i både kommunal och fristående skolor är så dåliga, beror det främst på att riskkapitalister tar ut vinster ur några fristående skolkoncerner? Hur är det med SKLs undersökningar som visar att framgångsreceptet är att kommunalpolitiker inte lägger sig i detaljerna i skolornas verksamhet - inte hur mycket resurser som satsas utan vilken kompetens som fördelar resurserna? Skolverket brukar tämligen ensidigt pumpa ut budskapet att det är det socioekonomiska läget som avgör resursbehovet. Men annan forskning visar att det är kompetensen hos lärare och skolledare som i grunden avgör - är den kompetensen låg, då avgör elevernas socioekonomiska bakgrund. Löser man detta med minskad valfrihet och restriktioner för näringsverksamhet? Knappast, eftersom man då inriktar sig på effekter av ett system som inte fokuserar på elevernas rättmätiga krav på kunskap, trygghet och valfrihet. Lösningen ligger i att fokusera mindre på formerna och mer på vad eleverna - barn och ungdomar - lär sig. Ända sedan jag själv gick i skolan på 1960- och 70-talet har det funnits en kunskapsfientlig inställning från både politik (dominerad av S) och central statlig styrning. Även om politiken har nyktrat till så finns fortfarande mycket av den andan kvar i Skolverket. Alliansregeringen har gjort mycket för att åstadkomma en skola som ger barn och ungdomar bättre förutsättningar för att lyckas i livet. Men mycket av den detaljreglering såväl som "forskningsrapporter" som Skolverket sprider verkar mest vara ägnade åt att befästa förlegade synsätt om kunskap, socioekonomiska faktorer och behovet av detaljstyrning från statlig nivå.

Att en tredjedel av landets kommuner - enligt Skolverk och Skolinspektion - inte lyckas väl med sina invånares skola är allvarligt. Men det är viktigt att granska mer i detalj vad som brister: är det otillräckligt med dokumentation av vad man gjort eller inte gjort? Är det verkligheten som brister på undervisning och resultat och eleverna - eller pappersarbetet? Sveriges lärare dignar under allt mer betungande krav att dokumentera ALLT - inte att ägna mer tid åt eleverna.

Lösningen är inte att låta de centrala myndigheterna detaljreglera mer dokumentation. Tvärtom. Se till elevernas resultat - och deras trygghet - och om detta fallerar i VERKLIGHETEN, då krävs plan för hur förbättring ska ske.

Jag deltog i veckan i ett seminarium i riksdagshuset, arrangerat av nya moderaternas Tomas Tobé, ordförande i utbildningsutskottet, och Eva-Lis Sirén, förbundsordförande för Lärarförbundet. Ämnet var stödet till elever i behov av särskilt stöd. Speciellt intressant var att fokus låg framför allt på hur existerande resurser används - dessa utsatta elevers rättmätiga behov och att alltför många skolor inte gör rätt prioriteringar... Och att åtgärder sätts in tidigt...

---

SvD, SvD,
SvD, SvD, DN

---



torsdag 28 mars 2013

Bodal leder Lidingö i Matematiklyftet

Alliansregeringen har gjort en stor satsning på hela landets matematikundervisning. I en första omgång har 27 matematiklärare från hela landet fått vara med i den inledande omgången. Per Sörberg, matematik och NO-lärare i Bodal, var en av de 27. Per redogjorde igår kväll för Utbildningsnämnden hur projektet nu går vidare med fler engagerade matematiklärare från grundskola till gymnasium är engagerade i utvecklingen i Lidingös kommunala skolor. Tanken är att från hösten ska det börja rulla igång med reformerad matemikundervisning i årskurs 1-3, läsåret efter även årskurs 4-9. Skolverkets material och planer för gymnasiet är inte klara ännu, så därför är den tidtabellen inte klar än.

Det är mycket glädjande för Lidingös elever att Per Sörberg med sin entusiasm kommit med i den första omgången att och Alliansregeringens initiativ för utvecklingen av hela landets matematikundervisning på så sätt kan förverkligas tidigt på Lidingö.

---

http://matematiklyftet.skolverket.se

---

Lidingö Stads hemsida om Matematiklyftet

---

tisdag 26 mars 2013

Elevernas seger över populismen

I månader har Lidingöcentern, understödd av Lidingöpartiet, försökt vinna framgångar i opinionen genom att komma med förslag att till varje pris behålla Gångsätra som gymnasium. Alla sakskäl har viftats undan med "den stora folkopinionen". Men en överväldigande majoritet av undertecknare av uppropet som jag talat med har häpnat över den vilseledande information som namninsamlarna levererat för att få namnunderskrifter. De flesta har undrat om de kunde återta sin namnunderskrift.

I januari avslogs begäran om folkomröstning av flera skäl. Mest väsentligt var att sammanslagningen redan på gång efter demokratiskt fattade beslut. En annan orsak var att det inte är så enkelt som att fråga om båda gymnasierna ska vara kvar. Lidingöcentern har bara kommit med alternativ som skulle innebära sjunkande kvalitet både för gymnasieelever och för många högstadieelever.

En folkomröstning ger inte mer resurser - men en sammanslagen gymnasieskola ger stabilare och bredare underlag och bättre kvalitet för tidigare Gångsätra-elever.

Gårdagens beslut i kommunfullmäktige om förstärkta resurser till skolorna i form av läxhjälp, modersmålsundervisning och sänkta avgifter i musikskolan skulle inte kunnat göras utan sammanslagningen av gymnasierna.

Elever i gymnasier, grundskolor och musikskola kan gratuleras till att Lidingöcenterns och Lidingöpartiets populistiska förslag inte genomfördes. Det är uppenbart att skiljelinjen i kommunalpolitiken står mellan kvalitet och populism.

---

fredag 22 mars 2013

Missförstånd om Lidingös gymnasiesammanslagning



Utan fullständig information kan de mest självklara beslut te sig märkliga. När det gäller gymnasiefrågan på Lidingö har en rad felaktiga uppgifter kommit i omlopp. Besluten om gymnasierna fattades på ett ordentligt underlag. Utbildningsnämndens politiker har månad för månad informerats om alla verksamheters ekonomiska ställning. Med den kunskapen beslöt den politiska majoriteten (M-FP-KD) tillsammans med Miljöpartiet den 20 juni 2012 att lägga samman de två kommunala gymnasierna i Hersbys lokaler. Förutom kunskap om den ekonomiska situation hade utbildningsförvaltning gjort en utredning, som enhällig nämnd beslöt om i december 2011. Nämnden gavs information om utredningen vid sammanträdet i april 2012 och beslut fattades i juni 2012. Hela processen har dessutom fått utrymme i lokalpressen ända sedan hösten 2011.

Den senaste tiden har rapporter om överskottet på gymnasieplatser i stockholmsregionen duggat tätt. Det är färre gymnasieelever på grund av mindre årskullar och att många fristående gymnasieskolor etablerat sig så att det blivit fler och fler platser. Dessutom kan ungdomarna konkurrera till alla kommunala gymnasier på lika villkor i hela regionen, något som inte är till nackdel för Lidingöungdomar som överlag har höga betyg.

Att kostnaderna för att bygga ut matsalen i Hersby ökat är inget stort problem. I den summa som nämnts ingår för övrigt sådana kostnader som av bl.a. arbetsmiljöskäl ändå skulle genomföras. Att göra detta i samband med tillbyggnaden är rationellt. En annan del av fördyringen som drabbat matsalstillbyggnaden har med markförhållandena att göra. Men den kostnaden motsvarar mindre än ett års underskott i Gångsätras lokaler. Till detta skall läggas att slippa bygga en hel ny skola för 200-300 miljoner kronor.

Sammanfattningsvis fattas inga så här viktiga beslut lättvindigt. Däremot sprider oppositionen gärna rykten om motsatsen.