tisdag 10 december 2013

Klokt om missbruk av begreppet rasism

I Dagens Nyheter skriver Hanne Kjöller om överbruket av begreppet rasism. Hon påpekar att det i begreppet ska ligga någon form av tro att vissa människor, på grund av rastillhörighet (vad det nu är), är mer eller mindre värda och dessutom över- eller underordnade varandra. Kjöller framhåller att den som är främlingsfientlig inte behöver bara rasist enligt de vetenskapliga definitionerna. Det är därför Sverigedemokraterna kan hävda att man inte är rasister - men främlingsfientliga är man helt klart.

Men man kan gå lite längre. Om det nu inte är de helt ovetenskapliga grunderna för rasism, vad är det då som kan ligga till grund för främlingsfientlighet?

En granskning av främslingsfientliga klyschor visar att främlingar upplevs som hot - de tar våra jobb, våra flickor eller våra skattepengar, de ska ta över jorden eller i varje fall Sverige, de ska införa islam i Sverige osv. Det handlar alltid om hot. Det finns alltid ett centralt element av rädsla för de främmande. Med ett annat ord, som är vanligare på kontinenten än hemma i Sverige: Xenofobi - rädslan för det främmande.

Så utan att backa en millimeter i sina främlingsfientliga åsikter kan Sverigedemokraterna bannlysa rasister - de individer som tror att mänskligheten kan delas in i olika raser och att den egna rasen är överlägsen andra.

Men i den politiska retoriken vädjar man till den xenofobi som vi alla mer eller mindre omedvetet har med oss sedan urminnes tider. Man kan inte bemöta xenofob politik med argument mot rasism, bara med argument som avslöjar att rädslan för det främmande är obefogad...


---

söndag 8 december 2013

Förenklade förklaringar hjälper inte den svenska skolan

Sedan den sk PISA-undersökningen offentliggjorts där de svenska eleverna visat betydligt sämre resultat än jämnåriga i många andra länder. Det är allvarligt inte bara för dessa individer utan även för Sveriges framtid. En jämförelsevis dåligt utbildad befolkning ökar risken för att hela nationen halkar efter omvärlden.

Därför är det utomordentligt viktigt att problemen med den svenska skolan ges en ordentlig analys. Det duger inte med snabba och ytliga påhitt. Det riskerar bara att leda till höga kostnader utan att bota problemet.

Från fackligt håll har det kommit förslag om generella och kraftiga lönepåslag som Lösningen på problemet med problem att rekrytera de bästa studenterna och behålla de bästa lärarna. Men det kan inte vara en lösning som belönar alla lärare oavsett kunskap och förmåga.

Från vissa håll, även politiskt, har man med emfas framfört att Lösningen ligger i att förstatliga skolan. Den förenklade förklaringen skulle ligga i att vissa kommuner misslyckats med kvaliteten i skolorna. Men alla kommuner har inte misslyckats. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har gjort jämförelser mellan olika kommuner med likartade förutsättningar och funnit att den avgörande skillnaden inte är hur mycket skattepengar som satsas utan i vilken grad politiker eller pedagoger fått ansvar för att styra skolornas utveckling. Det finns inget som säger att ett generellt förstatligande av skolan skulle hjälpa mot detta.

Från andra håll har det med eftertryck hävdats att det är det fria skolvalet som orsakat de svenska elevernas ras i kunskapsligan. I dagens SvD skrivs till exempel att genom att ambitiösare elever lämnar vissa skolor så har ambitionen sänkts för de kvarvarande eleverna. Ja, där ser man en intellektuell brist: är det det fria skolvalets fel eller ledningen för skolan som sänker ambitionerna som utgör problemet. Från vänsterhåll vill man ju gärna använda olika former av tvång för att "lösa" problem. Då ligger det nära till hands att ta bort det fria skolvalet.

För att närma sig en analys som kan finna de verkliga orsakerna till krisen är det väsentligt att inte fastna i korttänkta opportunistiska och populistiska slagord. Elevernas socioekonomiska bakgrund kan inte ensamt bestämma skolans kvalitet, inte heller valfrihet eller den totala ekonomiska satsningen per elev.

Vad finns det då för grundläggande problem? Här några exempel
  • Sedan 1960-talet har den socialdemokratiska politiken mot skolan som kunskapsförmedlare successivt lett skolans utveckling mot minskad kunskap för eleverna; mest tydligt i form av borttagandet av betygen
  • I slutet av 1980-talet reformerades lärarutbildningen där bland annat kunskapskraven minskades
  • De senaste årens försök att utveckla kvaliteten i skolan har mestadels lett till att Skolinspektionen kontrollerar om skolornas dokumentation motsvarar skollagens krav. Det innebär att man inte främst ser till hur väl eleverna lär sig utan bara om formaliakraven är uppfyllda.
---

SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, DN, DN, Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, Expressen