söndag 23 februari 2014

Heja Marit Paulsen!

I kvällens Agenda (SVT) sopade Marit Paulsen mattan med Sverigedemokraternas Kristina Winberg. Marit Paulsen (FP) var som alltid oerhört tydlig, påläst och engagerad. Sverigedemokraternas toppnamn hade inte annat att erbjuda än påståenden som att "men Regeringen har ju erkänt att brottsligheten har ökat" och andra påståenden om att den fria rörligheten inom EU, inklusive "social turism" är dyrt och farligt för Sveriges invånare. Paulsen lät sig inte påverkas av Winbergs försök att ta hem diskussionen med klyschor och andra ogrundade påståenden - sakligt gavs bakgrunden till att SD bygger sin politik på påhitt, missuppfattningar och inbillningar och det framstår än mer tydligt att SD hoppas kunna vinna röster med enkla demagogiska förvrängningar av sanningen.

Men då gäller det att inte möta Marit Paulsen i direktsändning. Tack, Marit!

---


Ofullständigt om Moderaterna och skatter

I dag lyssnade jag på Gomorron Världen i P1. En betydande del av tiden ägnades år diskussioner om veckans besked från Anders Borg om ett framtida behov av skattehöjningar.

Riktiga lågvattenmärken var att samtliga - inklusive röster från oberoende moderata SvD - missade poängen i valet av skatter att höja. Socialdemokraterna som dels aviserat kraftiga höjningar av skatten på ungas löner och som dels (Magdalena Anderssons uttalanden i höstas) att "självklart går vi inte till val på höjda skatter" som kommentar till att man accepterar jobbskatteavdragen. Men det senare är trots allt semantiskt tydligt: S går inte till val på att höja jobbskatterna, men man har inte heller lovat att INTE höja, bara att inte lova det i valkampanjen.

Det som saknades i analysen - och även har saknats i ledare i t ex SvD - är att de aviserade skatthöjningarna inte är skadliga för jobben. Det är alltså i samklan med arbetslinjen. Socialdemokratin fortsätter att sjunga arbetsbeskattningens lov.

Det är allvarligt att varken politiska reportrar eller journalister med politisk granskning inte förmår att lyfta denna skillnad: höjning av skatten får olika effekter beroende på vilka skatter som höjs. Givetvis kan man ifrågasätta om skatter alls behöver höjas. Men då bör man diskutera i vilken omfattning välfärdens kärna behöver resurstillskott eller ej. Och om man diskuterar statens behov av resurstillskott så kanske man bör notera att besparingar görs även vid sidan om studiebidraget.

Min bedömning är att statliga resursförstärkningar i skolan kan avsevärt förbättra möjligheterna att skynda på kvalitetsförbättringar. Det handlar om lärarlyft, mer tid för lärar-elev-kontakt (byte av tid för administration till tid för undervisning). Det handlar om att lärarens arbete inte är vanligt kommunalt kontorsjobb utan undervisningen handlar om att planera och genomföra framträdanden inför publik, publik som ska känna entusiasm och vilja att lära sig, publik som ska känna sig sedd och uppmuntrad.

---

tisdag 18 februari 2014

Historisk satsning på Stockholms Tunnelbana

En märklig diskussion i dagens landstingsfullmäktige: den borgerliga Alliansen har lagt fram ett förslag om utbyggnad. Alla partier tycks vara för, men oppositionen kämpar förtvivlat för att skaka fram argument som egentligen talar emot. Finansieringen är fel, utbyggnaden kommer för sent, bygg tvärbana Syd (spårväg) istället.

Inte på 20 år har ingen utbyggnad av tunnelbanan skett. Då faller oppositionens prat om senfärdighet platt - de har ju varit vid makten länge utan någon utbyggnad alls.

En viktig faktor är att även staten bidrar till finansieringen. Tidigare finansministern (S) hade ju som mantra "inte en krona till Stockholmsregionen". Alliansregeringen tänker annorlunda och bidrar. Det gillar inte alla i oppositionen. Bidrag från de kommuner som drar stora fördelar av utbyggnaden gillas inte heller av oppositionen. Som vanligt vill politiker till vänster att "någon annan ska betala".

----



söndag 16 februari 2014

Magdalena Andersson (S) får underkänt

I dagens SVT avslöjas att socialdemokraternas kampanj om att Alliansregeringen håller på att göra som Grekland med statsskuld. Speciellt den ekonomisk politiske talespersonen Magdalena Anderssons trovärdighet blir allvarligt naggad i kanten när personer som Assar Lindbeck och socialdemokraternas egne ledarskribent Peeter-Jaan Kask anser att den socialdemokratiska ledningen försöker lura väljarna.

Och Stefan Löfven sägs påstå att S inte är ett bidragsparti, samtidigt som förslagen handlar om höjda bidrag - med oklar finansiering.

Det kan inte vara lätt att vara socialdemokrat. Och tänk om olyckan skulle vara framme och de måste genomföra sina löften! Det är nog därför man tar i från tårna med orealistiska argument - "måtte vi bara slippa regera, vi vet ju inte vad vi ska ta oss till..."

---

Aftonbladet,

lördag 15 februari 2014

Varför är Katalys så rädd för valfrihet?

I veckan skrev två representanter för det "oberoende" (men knappast opartiska fackliga) idéinstitutet  Katalys (som ett antal LO-förbund startat) på SvDs Brännpunkt. Förutom att försöka leda i bevis att alla problem i dagens skola beror på otäcka moderata marknadsliberala attacker på välfärden, så lyckas man skylla problemen på friskolorna i sig.
"Det är denna giftiga blandning av decentralisering, extrem privatisering och nyliberala styrningsmetoder som har förändrat den svenska skolan i grunden."
I dagens SvD svarar Mikaela Valtersson och Claes Nyberg vid Friskolornas riksförbund. Mycket tydligt påvisas klara faktafel som bara kan förstås som avsiktliga demagogiska grepp i en partsinlaga ämnad att rikta bort ljuset från socialdemokratin. Dessutom pekar man på verkligt vetenskapliga rön som motsäger de förutfattade meningarna från LO:s Katalys:
"Det fria skolvalet har inte försämrat resultaten i skolan, tvärtom. I 55 av Sveriges kommuner finns endast en högstadieskola. Det är i de kommunerna resultaten har sjunkit mest, och kostnaderna har ökat mest de senaste åren, enligt Reforminstitutet. IFAU konstaterade också i en forskningsrapport 2012 att alla elever i en kommun tjänar på den konkurrens som uppstår när fler elever går i friskola."

---

tisdag 11 februari 2014

Viktiga besked från Nya Moderaterna om skolan

I dagens SvD skriver Tomas Tobé, utbildnignspolitisk talesman för moderaterna om den framtidsinriktade politik som ska hjälpa till att vända den nedgående trenden i svensk skola.  Några avkortade utdrag:
  • Nya Moderaterna menar att staten behöver ta ett större ansvar för skolan där det behövs. Miljöpartiets förslag om samarbetsavtal mellan stat och kommun är byråkratisk och en onödig omväg för att genomföra de satsningar som vi vet behövs för att stärka skolresultaten. 
  • Nya Moderaterna menar att Skolinspektionens granskningar av skolor behöver utgå mer från elevernas kunskapsresultat och undervisningens kvalitet. 
    • I stället för att fokusera på olika former av dokumentation och de mer allmänna målen i läroplanen behövs en tydligare koppling till elevers resultat och de förutsättningar som skolan har att klara kunskapsuppdraget.  
  • För att lyfta svagare skolor menar Nya Moderaterna att det krävs en nationell resurs som kan sättas in då Skolinspektionen identifierar en skola där man inte lyckats stödja elevernas lärande tillräckligt. 
    • Skolverket bör ansvara för att den nationella resursen erbjuder relevant stöd, till exempel lärarhandledning, speciallärarkompetens, ledarskapsutbildning och förstärkt elevhälsa. 
----

måndag 10 februari 2014

Förstatligande av skolan är inte lösningen

Idag kom så utredningen om vilka problem som orsakats av kommunaliseringen av den svenska skolan. Eftersom personer i utredningens referensgrupp redan kritiserat utredningen för att ensidigt lyfta fram kommunaliseringen - och inte ta hänsyn till andra förändringars eventuella bidrag till problemen - så är det redan bekant att utredningen mer är en argumentsamtling för återförstatligarna, med Jan Björklund i spetsen.

Det är sorgligt att konstatera att han i stället för att analyser problemet och även ta med andra faktorer förefaller nöja sig med att skylla på moderata regeringskollegor på 1990-talet. Verkar mest som ett patetiskt försök att rikta sökarljuset åt ett annat håll.

Men det är väl den moderata skolkampanjen som givit Björklund skrämselhicka, eftersom han finner moderaterna viktigast att bekämpa än socialdemokraterna, som ju i skolminister Göran Persson hade den främst ingenjören i nedmonteringen av den svenska skolan.

Viktigare än att käbbla om historien, är att se framåt. Det gör den moderata skolpolitiken som skjuter in sig på några kärnfrågor:

  • Nya Moderaterna tar elevernas allt sämre kunskapsresultat på största allvar. Vi prioriterar tre områden: 
    • tidigare och mer särskilt stöd
    • utökad undervisningstid
    • fortsatta satsningar för att stärka läraryrkets status.
  • Både stat och kommunerna har ansvar för skolan. Nya Moderaterna vill se ett ökat statligt ansvar för svensk skola. Det innebär bland annat:
    • stöd fler karriärtjänster
    • mer resurser till utökad undervisningstdi
    • en stark skolinspektion.
  • Nya moderaterna kommer att noggrant studera Leif Lewins utredning och de slutsatser han drar för att utveckla våra lösningar på skolans problem.

---

SvD, DN, DN

Klara besked om Moderaterna och partifinansiering!

söndag 9 februari 2014

Illavarslande kommunal motsträvighet mot karriärtjänster för lärare

Alliansregeringen har lagt grunden till snabbast möjliga reformering av den svenska skolan.  Folkpartiet ensamt bland Allianspartierna sjunger förstatligandets lov, men det finns inget som säger att detta skulle lösa alla problem. Förvisso har "bara" 3/4 av kommunerna börjat införa karriärtjänster och endast 10% av tjänsterna har tillsatts som tillsvidaretjänster, dvs 90% är tidsbegränsade tjänster.

I mina ögon tyder detta på att politiker fortfarande har för mycket detaljinflytande i skolorna. Syftet har aldrig varit annat än att tjänsterna ska vara tillsvidare. Måhända finns en oro för att statsbidragen ska försvinna, i synnerhet om socialdemokraterna bildar regering igen.

För att uppnå lika villkor mellan friskolor och kommunala skolor borde blotta förekomsten av med ordinarie innehavara tillsatta tillsvidaretjänster på förstelärarnivå respektive lektorsnivå innebära att skolan vore berättigad till en "lärarkompetenspeng".

För Lidingös del gläder det mig att efter det första 20-talet förstelärare är betydligt fler på gång, att intresserade själva får anmäla sig och deras förmåga och erfarenhet prövas. Tjänsterna är tillsvidare och av vad som är överblickbart just nu så ska det bli minst ett 60-tal. Tyvärr har Lidingö ännu inte gjort någon satsning på lektorat. Det vore på sin plats att belöna både pedagogisk excellens och forskarutbildning.

---

SvD, Aftonbladet, e-SvD, DN

lördag 8 februari 2014

Mer kunskap i skolan - inte nytt huvudmannaskap



Nya moderaterna vill förstärka kunskapsfokus i skolan och säkerställa att alla elever får det stöd de behöver. Ingen elev ska behöva gå igenom skolan och känna sig osedd. Vi vill prioritera det som gör skillnad och som har stöd i forskning och beprövad erfarenhet. Det kräver engagerade och skickliga lärare som har tillräckligt med tid för att se varje elev. Lösningen heter inte statlig skola.
Mer tid mellan lärare och elev. Jämfört med andra länder har svenska elever färre undervisningstimmar per dag. Alliansen har redan utökat undervisningstiden. Nya moderaterna vill gå vidare. Vi anser att tiden mellan lärare och elev spelar roll för att fler elever ska nå kunskapsmålen. Vi vill därför att elever i den svenska skolan ska få mer matematik- och svenskundervisning.
Varje elev ska bli sedd. Redan från början måste alla elever få den uppmärksamhet och det stöd som behövs för att få självförtroende att erövra kunskap. Alla elever har rätt till individuell stimulans och anpassade utmaningar. Nya moderaterna vill att det som kallas särskilt stöd ska komma tidigt och att fler elever ska få hjälp av speciallärare.
Skickliga lärare. Sverige klarar sig inte utan skickliga och engagerade lärare. Allt för få söker sig till läraryrket i dag. Vi vill stärka läraryrkets status. I dag råder det en allmän mening om att vem som helst kan bli lärare. Kraven för att bli antagen till lärarutbildningen måste skärpas. Det ska inte vara möjligt att bli antagen med svaga betyg. För att attrahera de duktigaste studenterna måste lärarlönerna öka. Därför föreslår vi att fler karriärtjänster för lärare inrättas – för Lidingös del åtminstone ett 60-tal. En duktig lärare som lägger ned kraft och energi på att varje elev ska lyckas ska få belöning för sitt hårda arbete. Dessutom är det viktigt att låta lärare vara lärare. Därför vill vi minska på lärares administrativa uppgifter så att det blir mer tid för undervisning.

----
SvD 
 ----
 

fredag 7 februari 2014

Oroande signaler om kommande skolutredning

I dagens SvD skriver avdelningschefen vid SKL Per-Arne Andersson om brister i en kommande utredning om problemen i svensk skola. Anderssons genomgång av det historiska perspektivet är mycket avslöjande för den alltför förenklade debatt som fått ny fart efter publiceringen av PISA-rapporten.

Kortfattat finner Andersson att det finns många aspekter som inte alls ingår i utredningens analys. Det verkar vara ett beställningsverk för att konstruera skäl för Jan Björklunds mantra att problemens lösning ligger i att återförstatliga skolan.

Jag har flera gånger framfört synpunkter i samma riktning som de Andersson torgför. Jag kan bara hålla med i hans slutsats:
"Vi har inte råd att lägga vår tid, energi och pengar på fel saker – eleverna, lärarna och rektorerna är värda bättre."

----

onsdag 5 februari 2014

Deltar i hearing om Framtidens lärande: Lärandets nya landskap

Åter i Riksdagens Förstakammarsal. Denna gång en hearing om användning av digitala verktyg i skolan. Organiserat av nya moderater i Riksdagens utbildningdutskott, stiftelsen diu, lärarförbundet, lärarnas riksförbund och Sveriges skolledarförbund.

Första timmmen ägnas två internationnella presenationer, andra timmen ägnas åt Ledarskap och lärande för kvalitet och tillväxt
Sista timmen ägnas Innovativa lärmiljöer.


----

lördag 1 februari 2014

Seminarium om bättre sjukvård

Idag är jag på ett seminarium anordnat av stiftelsen Leading Health Care.

Mycket har handlat om hur fel det blir när modeller utvecklade för tillverkningsindustri tillämpas på sjukvård. Det sjukvården "producerar" är så diversifierat att det knappast går att ha en modell. Styrsystemen som importerats stämmer inte för en kunskapsbaserad "tjänsteproduktion".

En central fråga som analyserats är om ledningen tjänar verksamheten eller tvärtom. Tjänar ledningen som stöd för verksamheten eller styr den verksamheten utan förståelse för den enskilda verksamhetens behov och förutsättningar? Svaret är nedslående för sjukvårdens del. Grunden för en mer funktionell organisation sammanfattade forskaren vid Handelshögskolan Mats Tystrup: de som arbetar i vården måste få verktyg anpassade till verksamheten.

Vårdsektorn måste ha ledningssystem som ger stöd för lokal verksamhetsutveckling - central, modellbaserad styrning leder fel.

----