Lars Björndahl (M)

Kommunfullmäktige ikväll

2012-01-23T19:13:00.006+01:00

Ikväll har vi samlats till kommunfullmäktigesammanträde i Lidingö. Vi har två motioner att ta ställning till.
Dels en motion från (S):

Motion angående politikerutbildning i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Dels en motion från (L):

Motion angående införande av skärpta regler för hur kommunfullmäktigesammanträden får ställas in

Givetvis är kunskap om behov och rättigheter för personer med funktionsnedsättning viktigt - inte minst för ledamöter i Äldre- och Handikappnämnden. Men att därifrån gå fram med en central utbildning just i detta område för alla ifrågasätts av kommunstyrelsen. Till saken hör att de olika fack-nämnderna erbjuds utbildning i de områden som respektive nämnd ansvarar för.

Kommunalrådet Jessica Nyberg (KD) påpekade att frågan om utbildning till ÄHNs ledamöter varit uppe på denna nämnds sammanträde och att den aktuella frågan då inte ventilerats. Miljöpartiet föreslog att utbildning i området ska "erbjudas alla politiker och tjänstemän". Motionen avslogs.

Den andra motionen begär Inger Damberg ska bordläggas i väntan på att motionären kommer att vara närvarande. Kommunfullmäktiges ordförande Björn Samuelson (M) redogjorde för vilka regler som gäller för att ställa in kommunfullmäktige. Inger Damberg insisterar om bordläggning. Motionären hade inte anmält till presidiet att han inte skulle närvara vid sammanträdet. Där ser man hur viktigt detta kommunfullmäktigesammanträde var i motionärens ögon. Votering begärdes. M+F+KD röstade för avgörande ikväll, L+C+MP röstade för att plocka bort ärendet och S avstod. Alltså vidtog diskussion om motionen. Paul Lindquist diskuterar den haltande logiken i motionärens agerande. Det kan inte vara ett självändamål att ha många sammanträden. FP yrkar också bifall till kommunstyrelsens förslag. C stöder motionen; Anders Öhrström diskuterar varför det inte är så många ärenden som kommer upp till kommunfullmäktige - vill ha mer frågestunder och informationspunkter, specialrapporter av revisorerna. Anders Ö vill ha samråd med gruppledarna om sammanträden ska ställas in. Yrkar dessutom på att författare till rapport från SKL om Så kan man utveckla fullmäktige ska bjudas in till fullmäktige. Fredrik Kronberg belyste hur de enskilda invånarnas valfrihet har ökat och därmed minskat behovet av fullmäktigebeslut. Anders Lönnberg (S) gillar motionens syfte men finner den väl kategorisk; kan inte stödja den i nuvarande form. Rune Nordström (FP) anser att motionen handlar om olika saker - inbjuder till informella diskussioner om arbetsformer osv. Inställda sammanträden är inte ett hot mot demokratin. Yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Inger Damberg (L) yrkar bifall till motionen och misstolkar Rune Nordströms anförande. Vidare försöker hon skyla över motionärens nonchalans gentemot fullmäktige. Dessutom läxar hon upp fullmäktiges ordförande om att det kommunkansliet som bestämmer när och vilka ärenden som kommer upp. Rune Nordström påpekar att motionen som behandlas tydligt är en partimotion. Inger Damberg hävdar att det inte är en gruppmotion (trots ordalydelsen). Däremot ställer man sig bakom motionen, men ändå är den inte en partimotion... Paul Lindquist påpekade att ärenden som är färdigbehandlade i kommunstyrelsen ska till kommunfullmäktige. Anders Lönnberg yrkar ingenting men önskar att Lidingöpartiet skulle formulera om sig angående att-satserna för att eventuellt stödja detta. Inger Damberg tackar för vänliga ord men anser sig inte kunna yrka på ändringar i motionärens formuleringar. Jan Fjällander (MP) anser att som motionen är formulerad så måste MP yrka bifall till kommunstyrelsens förslag men öppnar för att utveckla andra arbetsformer i fullmäktige...

Votering i bordläggningsfrågan! C+L+S+MP röstade för bordläggning; övriga emot (M+FP+KD). Minoritetsbordläggning 23-27. En viktig demokratisk fråga...

Sedan anmälan av protokoll, två interpellationer och en motion.

---

Dementimaskinen (S) har sparkat igång igen!

2012-01-21T16:54:00.001+01:00

Så har Håkan Juholt fallit för trycket. Hans fel är att han inte blev den frälsare det sjunkande skeppet (S) hade inbillat sig.

Enstaka individer ombord på det sjunkande skeppet har visat kurage att göra en analys som inte innebär att problemet ligger någon annanstans in just i själva partiet.

Den i radion samlade "eliten" Göran Greider, Marita Ulvskog och Ilmar Repalu visste däremot var problemet var. Förutom det att lovorden över Håkan Juholts fantastiska egenskaper som ledare för såväl parti som rike (varför hördes inte det förrän nu?) så slog man fast att det var absolut inte partiets fel. Det finns inte alls några fraktioner eller schismer, politiken är utmärkt och Håkan Juholt har varit perfekt i att framföra en perfekt politik. Nej, felet ligger hos Alliansen och Näringslivet som beordrat fram ett mediedrev där man - enligt Greider - lyfter fram oviktiga små felsägningar för att krossa Juholt och Socialdemokratin.

Den stora förändringen i medias relation till (S) tycker jag verkar vara att journalister i radion inte längre accepterar vad som helst från socialdemokrater - de vågar ställa den där följdfrågan som klär av nonsens och allmänt munväder. Det är inte ett mediedrev utan likt barnet i HC Andersens saga våga säga "men han har ju inga kläder på sig". I synnerhet Göran Greider tillhör dock den generation som vant sig vid att socialdemokratin inte får ifrågasättas...

----

Dementimaskinen S är i full gång
Jämtin inte överkörd?

----
SvD, DN, SR

----

Är verkligen Juholt orsaken till problemen i S?

2012-01-21T08:47:00.001+01:00

Nu på lördagsmorgonen spekuleras det om att Håkan Juholt i eftermiddag kommer att meddela sin avgång som partiledare. Såväl socialdemokratiska media som andra har drivit på att Juholt måste avgå och på de flesta håll framskymtar tolkningen att de hoppande grodor som han onekligen bjudit på är socialdemokratins problem.

Jag envisas med att inta samma ståndpunkt som när drevet gick mot Mona Sahlin. Funnes det en realistisk och genomtänkt politik bakom så skulle ledargestaltens eventuella misstag inte betyda så mycket. Under valrörelsen gjordes utspel på olika nivåer, som snabbt kom att dementeras från "högre nivå". Det visade en bild av ett parti som inte hade en klar målsättning men där reformister stoppas - ett parti som inte klarar av att förändras och som inte kan hantera behovet av förändring.

För Håkan Juholt har det blivit etter värre. Visst har han en förkärlek för tillspetsade formuleringar - i många fall skulle uttalanden kunna fungera som reklamslogan men inte som politiska budskap. I politiken räcker det inte med att säga något slagfärdigt om motståndarna, man måste också ha ett eget konkret förslag om vad man vill göra i stället. Hur ofta har inte Juholt bara haft svaret på journalisternas frågor: "det vet vi inte ännu"?

Om inte Socialdemokraterna vill förändra sin politik måste man anlita marknadsförare som är beredda att marknadsföra - luft! Med detta tillspetsade påstående vill jag påstå att uppdraget att leda SAP utan en genomtänkt politik är en omöjlighet, även för professionella PR-firmor. I varje fall så länge Alliansen har konkreta planer för förbättring av välfärden!

---

Thomas Böhlmark, Kent Persson

---

TIDIGARE BLOGG:
Juholt är inte ensam om att sakna politik
Skrämsel, avundsjuka och bluff

---

SvD, SvD, SvD, DN, Expressen, Aftonbladet, Aftonbladet

---

Imponerande Torsviks Nya Förskola

2012-01-18T23:38:00.000+01:00

Ikväll hade Utbildningsnämnden i Lidingö sammanträde i Nya Torsviks Förskola. Den gamla fick rivas på grund av svåra fukt- och mögelproblem. Den nya byggnaden som blev klar två veckor före utsatt tid och höll budgeten uppfyller kraven för miljöklass Brons. Fräscha, genomtänkta lokaler som nu förhoppningsvis ska hålla bättre än den tidigare byggnaden. Projektering och genomförande har gjorts genom att intensivt samarbete mellan Fastighetskontoret, Utbildningsförvaltningen och byggaren (jag tror det var Skanska) men inte minst genom interaktion med förskolans personal, föräldrar och grannar.

Men det som imponerade än mer var hur förskolans ledning och personal utvecklat sin organisation med barnens behov och bästa i centrum. Det kan då låta lite förvånande att man har gått från 7 avdelningar till 3, men med lika många barn. Men lösningen ligger i att de tre avdelningarna har mycket flexiblare gruppindelningar - och eftersom det är fler pedagoger inom dessa större avdelningar är det mycket lättare att ändra gruppsammansättningar efter just barnens behov, möjligheter och bästa. Förskolans pedagoger upplever också att man har lättare att uppfylla skollagens mål för den pedagogiska verksamheten i förskola.

---

Grattis Lilla Högsätra till ett välförtjänt pris

2012-01-17T14:49:00.000+01:00

Lilla Högsätra skola har tilldelats Raoul Wallenberg-priset på Lidingö, för ett långsiktigt arbete med demokratins värdegrund. Eleverna har ökat sin kunskap om kulturell mångfald, människors olika förutsättningar i olika delar av världen och internationell förståelse.

Syftet med priset är motverka och förebygga alla former av kränkande behandling. Det instiftades 2002 och riktar sig till elever i Lidingö i grundskolans år 4-9 samt i gymnasiet.

"Juryn vill särskilt framhålla det långsiktiga och kontinuerliga arbetet på skolan som lett till att ett respektfullt klimat och en god anda skapats - en förebild för andra elever och skolor."

---

Lidingö Stad
SvT

---

Både Förbifart Stockholm och Österleden behövs!

2012-01-17T10:13:00.000+01:00

Nu när bygget av Norra Länken till Ropsten och Frihamnen är på gång och Förbifart Stockholm är beslutat, då är det dags att sätta ner foten angående Österleden, dvs förbindelsen mellan Norra Djurgårdsstaden och Nacka och Värmdölandet. Förverkligande av en sådan led skulle även innebär stora möjligheter för snabbare kollektivtrafikförbindelser mellan Nordöstra och Sydöstra Storstockholm. Nu måste all trafik gå igenom Stockholm eller köra väster om Stockholm. Det går att räkna på minskad belastning på miljön till följd av en sådan trafikled!

Miljöpartiet och andra bakåtsträvande organisationer vill gärna framställa moderat trafikpolitik som enbart inriktat på vägar - kanske därför att man själva ser så enögt på problemen. Men moderat trafikpolitik i länet handlar just om att se behov och möjligheter för såväl bil- som kollektivtrafik. Den borgerliga alliansen i landstinget satsar mer på kollektivtrafiken än oppositionen. Dessutom inser alliansen att kollektivtrafiken inte löser allt; man löser inte ökande transportbehov i en växande region genom att göra en fortfarande föråldrad kollektivtransportstruktur till den enda! Traditionellt har förbindelserna varit radiella - nu behövs allvarlig utbyggnad av tvärförbindelser som även kan bli cirkulära. Och då inte bara västerut, utan även österut!

En satsning även på Österleden skulle inte bara närma de östra delarna av Storstockholm till varandra, de skulle dessutom minska trafiktrycket på getingmidjan: Slussen-Gamla Stan!

---

SvD, SvD

---

Christer G Wennerholm, Paul Lindquist

---

"Sanningsvittnet" Håkan Juholt!

2012-01-16T19:00:00.002+01:00

Härom dagen vittnade Håkan Juholt om att han blivit en bättre människa efter en resa till Mexico. Idag kunde han avslöja att Alliansregeringen gjort upp om försvarets personalförsörjning med SD innan SD ens kommit in i Riksdagen.

Men ärligt talat så är Juholt konsekvent - men inte ett spår trovärdig. Frågan är vad han egentligen har utvecklat under sin semester!

---

SvD, SvD, DN, Expressen, Aftonbladet, DN

---

Paul Lindquist, Mina Moderata Karameller,

Lugnande besked från V?

2012-01-05T22:36:00.001+01:00

Det har inte gått spårlöst förbi att Vänsterpartiet har kongress nu. Valet av ny ordförande sker inte förrän i morgon redan under dagen har det kommit en hel del besked. I en brännpunktsartikel i SvD skriver Aron Etzler, kandidat till posten som partisekreterare i V att "vänstern måste tala så folk begriper". Det skribenten föreslår är inte en förändring av politiken utan att den ska marknadsföras "så att folk förstår den". Det verkar mest som den klassiska "det är inget fel på vårt budskap, bara hur vi förut den till väljarna". En alternativ tolkning kan ju faktiskt vara att mer än 90% av väljarna faktiskt har förstått vilken politik V står för...

Ett annat besked är att man kommer att kräva regeringsposter efter nästa val. Det heter ju att tron kan försätta berg - och det är långt till nästa val. Men den bild man får idag är ju dels att V ska fortsätta med samma politik men mer attraktivt förpackad, dels att syftet är att fånga upp missnöjda socialdemokratiska väljare. Det senare är ju inte någon bristvara. Men förskjutningar inom det röda blocket är ju inte någon vinnarmodell. Snarast något som stärker oddsen för fortsatt förtroende för Alliansregeringen!

---

SvD, SvD, SvD, DN, Expressen

---

Vad är kärnan i en religion?

2012-01-03T11:11:00.001+01:00

I gårdagens SvD skriver Susanne Wigorts Yngvesson om att ifrågasättande av omskärelse av tämligen nyfödda pojkar kan likställas med att ifrågasätta både judendom och islam. Jag tycker att det är att i grunden ringakta dessa religioner att anföra omskärelsen som religionens kärna! Argumentationen, att det kristna dopet är att likställa med ett i bästa fall kirurgiskt ingrepp utan medicinsk motivation, är ytterst svag. Vidare raljerar skribenten:

"De punktmarkerar ju exempelvis inte föräldrar som låter sina barn bära smycken genom ett hål i örsnibben. Eller föräldrar som låter sina barn äta dålig mat som riskerar att ge dem men för livet i form av diabetes eller fetma. Nej, det är en skinnbit på bebisars penis som de fokuserar på."

Men i rimlighetens namn: att låta barn bära smycken i ytteröron eller andra kroppsdelar eller att försöka styra matens kvalitet, kvantitet och innehåll är inte samma sak som att utföra medicinskt omotiverade kirurgi på ett barn som inte har har en chans att uttrycka en vilja i detta läge. Wigorts Yngvessons resonemang handlar ju om föräldrar som i hennes beskrivning inte motsätter sig barnets egen vilja, medan invändningen mot omskärelse handlar om föräldrar som av tradition låter utföra ingrepp på ett barn.

Jag vidhåller att detta kan inte vara essensen i dessa religioner. Det måste finnas djupare värden än förhudens vara eller icke vara!

---

Etiskt grundat ifrågasättande
Humanistbloggen

---

Tomma tunnor skramlar mest modell (S)

2011-12-03T10:04:00.005+01:00

Dagens rubriker är ju de fortsatt sjunkande förtroendesiffror för Håkan Juholt. Men snart kan de inte bli lägre! Egentligen är det inte så intressant att olika personer inom rörelsen inte klarar av att uttala ett förtroende för Juholt som partiledare.
Men det mest beklämmande är inte partiledarens förtroendesiffror, utan bristen på verkligt konkret politik, kombinerat med helt oförenliga utspel från olika parter.

Leif Pagrotsky säger att skatter ska inte höjas, Juholt hakar på med salvesefulla ord om att inte ändra förutsättningarna för familjer men säger att förmögenhetsskatt ska vi nog ha för "de allra rikaste" - fastän de var undantagna av tidigare (S) regeringar eftersom de allra rikaste oftast kan flytta sina förmögenheter utom räckhåll för (S)kattepartiet. Men andra personer inom rörelsen skadskjuter omedelbart utfästelser om att man inte ska kullkasta individers och företags ekonomi genom att höja skatterna igen - det är bara kortsiktigt som skatter inte ska höjas, för på sikt är det en socialdemokratisk naturlag att skatterna måste höjas.

Jag kan inte låta bli att fundera på om inte Socialdemokratins förfall till de tomma frasernas tillstånd med avsaknad av konkreta politiska lösningar (annat än skattehöjningar) har att göra med rörelsens tilltagande förakt för kunskap och begåvning. Skolan skulle inte ha till uppgift att förmedla kunskap utan forma socialt fungerande medborgare. Rörelsen hade för länge sedan en förmåga att hitta individer med stor intellektuell kapacitet men de senaste decennierna har det framför allt varit en merit att vara "vanlig" och ett tvärsnitt av befolkningen. Det är givetvis farligt med en maktelit som föraktar "vanligt folk". Men att förakta begåvade och kunniga personer är inte bättre.

---

Göran Pettersson, Thomas Böhlmark, Kent Persson, Gunnar Hökmark, Mikael Andersson

---

SvD, DN, DN, Expressen, Aftonbladet, Aftonbladet, SvD

---

Paviljonger under Rudboda skolas ombyggnad

2011-11-28T21:00:00.001+01:00

Vid Utbildningsnämndens i Lidingö sammanträde 6 december lägger den styrande M-FP-KD-majoriteten fram förslaget att alla skolans elever ska vara i paviljonger under byggtiden. Alternativet hade varit att utnyttja lokaler som står tomma i Bodals skola, men nackdelarna med detta bedömer vi inte uppväger den relativt ringa ekonomiska besparing som buss-alternativet innebär. Med hänsyn till hushållning med skattebetalarnas pengar och god hushållning med lokaler och ekonomi var det dock angeläget att utvärdera buss-alternativet.

Det är med glädje vi instämmer med föräldrar och personal vid Rudboda skola: den bästa lösningen är paviljonger på gärdet på andra sidan fotbollsplanen.

Ett problem i sammanhanget är då grannarnas överklagande av det tillfälliga bygglovet för paviljongerna: oro lär finnas för att paviljongerna permanentas. Av formella skäl lär sådant bygglov beviljas på en viss tid - ofta 5 år. Men det är helt klart att Utbildningsnämnden och hyresvärden inte har något som helst intresse att ha kvar paviljongerna längre än tills skolan är färdig för inflyttning. Särskilda avlämningsplatser ska också ordnas så att de boende på Yxvägen och Yxstigen inte drabbas.
Det har ryktats om oro för fastigheternas framtida värde med anledning av paviljongerna. Men det finns starka skäl att tro att existensen av ny och modern skola höjer attraktionskraften i just dessa fastigheter för barnfamiljer!

---

Lidingösidan, Lidingösidan

---

Budgetfullmäktige har inletts - först om Stadshuset

2011-11-28T16:01:00.000+01:00

Så har kommunfullmäktiges budgetsammanträde inletts. Paul Lindquist presenterade majoritetens budgetsatsningar understödd av Rune Nordström (FP) och Jessica Nyberg (KD). Lidingöcentern argumenterar mot att renovera Stadshuset - vill inte ta beslut förrän allt är känt om alla fastigheter som behöver renoveras. Man vill dessutom föra över pengar från driftsbudget till investeringsbudget - blandar ihop underhåll och investering. Dessutom vill man satsa miljoner på Vallen för bland annat nya löparbanor. Eftersom löparbanorna är nyrenoverade så kan man fråga sig vart Lidingöcenterns påstådda omsorg om skattebetalarnas pengar tagit vägen.

Lidingöpartiet har nu accepterat det 40-åriga stadshuset - och förefaller förskräckta över bara tanken på att kanske riva huset! Precis som för Rudboda Skola är det givetvis viktigt att väga för- och nackdelar både med renovering och med nybyggnation. Men för Lidingöpartiet förefaller det viktigast att låta allt förbli vad det är just nu.

----

Tillåter lagstiftningen slavhandel??

2011-11-27T17:39:00.001+01:00

Det har i dagarna meddelats att efter en anmälan av en miljöpartist i Stockholm så ska åklagare starta en förundersökning om en stadsdelsnämnd gjort sig skyldig till trolöshet mot huvudman genom att vid avknoppning sälja möbler och annan inredning, men inte ta betalt för bland annat personalen och dess kompetens.

Det är möjligt att detta är juridiskt korrekt, men moraliskt och logiskt inställer sig en rad frågor:

Om personalen och dess kompetens är en kommunal tillgång - hur ska man då ingripa när någon i personalen säger upp sig? Blir inte det en fråga om stöld eller förskingring - kommunen blir ju av med en tillgång som är värd pengar för kommunen? Slutsatsen blir väl att kommunen är tvungen att begära "övergångssummor" som betalas av nästa arbetsgivare (eller av pensionären om personen undandrar sig arbetet genom att gå i pension)?
Vi avknoppning, då personalen själv tar över verksamheten, ska alltså personalen friköpa sig. Det låter som om offentligt anställda är livegna, eftersom de räknas som kommunens immateriella tillgångar i regeringsrättens dom.

Slutligen inställer sig även frågan i vilken grad det överhuvud taget kan handla om "trolöshet mot huvudman". Det måste innebära att en verksamhet - förvaltning eller stadsdelsnämnd - handlat utan fullmäktiges vetskap och mot dess intentioner.

Skallet mot privata företag i vård, omsorg och skola har tilltagit - men det grundläggande problemet missar man oftast: i den offentliga verksamheten har man först nyligen börjat identifiera kvalitetsindikatorer. Behovet av kvalitetsuppföljning är lika stort inom helt offentlig verksamhet som inom privat driven verksamhet inom den offentliga välfärden.

---

DN, DN, SvD, SvD

---

Sverigedemokraterna - en ulv i fårakläder

2011-11-27T10:15:00.001+01:00

Sverigedemokraterna har bytt partibeteckning. På så sätt vill man ge sken av att inte längre vara ett "enfrågeparti", enligt Jimmie Åkesson. Man vill uppfattas som ett mjukare parti, men enligt redovisningen på partimötet så förändras inte den nationalistiska grunden.

Men man på allvar ta fram liknelsen "ulv i fårakläder" för att använda en gammal klassisk beskrivning. Man ska fortsätta vara nationalistiskt men bredda sig för att attrahera flera väljare. Medlemmar som öppet uttrycker på nationalismen baserade xenofoba åsikter utesluter. Detta ger ett klart intryck av att man vill sopa främlilngsfientligheten under mattan för att uppfattas som rumsrena.

Det som framstår som mycket graverande för SD är att man fortsätter med den förenklade, populistiska argumentationen - att nationalismen kan rädda oss från ett aggressivt islam. Felet man gör är just att generalisera ända tills det blir fel.
SD hävdar ett det finns EN svensk kultur - nu till och med vid vissa tillfällen utvidgad till gemensam västerländsk - som står i motsats till en enad islamsk.

Det som är fel med ett sådant resonemang är att inte ens "äkta" svenskar har en gemensam kultur. Och om man söker en gemensam nämnare som omfattar laglydighet, människovärde och tolerans så kan man inte utesluta till exempel människor med islamsk bakgrund från den gemenskapen. Att det finns sekteristiska, aggressiva små grupperingar inom både islam och "västvärlden" är beklagligt och något som måste bekämpas. Av "retoriken" från SD att döma vill man fortsätta att vara en sådan gruppering, men med fler svenskar bakom sig.

SD vill inte att den nationalistiska och intoleranta ideologien ska synas. Men man fortsätter att predika populistiska, förenklade lösningar på allvarliga problem. Trots att man i vissa fall hyllar västerländsk kultur så finns en intolerant och isolationistisk syn på EU.

Vägen till en bättre värld bygger på att man ser de verkliga problemen och att man inte förfaller till förenklade, populistiska lösningar där man generaliserar både negativa och positiva egenskaper hos olika arbiträrt valda grupper. Det räcker inte med att byta etikett på ett parti som baserar sin ideologi på intolerans.

---

SvD, SvD, DN, DN, DN

---

Dokusåpan (S) fortsätter...

2011-11-21T15:33:00.000+01:00

Det är inte utan förvåning man läser om de senaste turerna i dokusåpan (S) - kampen om vem som ska få bestämma. Inte kampen om VAD som skall vara politiken.

Riktigt raffinerat vore det ju om det var en uttänkt "spin"-strategi för att dölja avsaknaden av verkliga politiska alternativ till Alliansregeringen. Men så verkar det inte vara. Ingen driver sakfrågor - det handlar om kritik av HUR Juholt uttrycker sig, inte den totala avsaknaden av substans. Inte heller kritikerna säger annat än att de politiska sakfrågorna ska stå i centrum. Men varför placerar ingen dessa frågor i centrum. Uttalanden handlar om att Alliansregeringen gör fel, men inget konkret om hur det skulle göras annorlunda. Det ska satsas friskt med skattepengar, men inget om varifrån de ska tas och vilka konsekvenserna blir. Det är mycket av "hellre rik och frisk än sjuk och fattig" över resonemangen - det vill säga: vi ska ta bort allt som vi säger är orättvisor men vi vet inte hur. Lena Hallengrens intervju i fredags angav ju till och med det var Alliansregeringens skyldighet att konkretisera och genomföra socialdemokraternas politik! Man har sällan hört journalisterna i Studio Ett så förvånade!

---

SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN

---

Juholt är inte ensam om att sakna politik!

2011-11-19T14:13:00.000+01:00

På samma sätt som jag tidigare hävdat att socialdemokraternas ökenvandring inte skyllas på Mona Sahlin ensam, så framstår det allt klarare att det lika lite är Håkan Juholts ensamma ansvar att partiet nått ännu längre ut i den karga biotop som vi brukar benämna öken.

I fredagens Studio Ett intervjuades Lena Hallengren om vad (S) vill göra med fristående aktörer i skattefinansierad välfärd - skola och omsorg. Vad fick radiolyssnaren veta? Jo, eftersom (S) är i opposition så är det Alliansregeringens plikt att lägga fram konkreta lagförslag. Samma Alliansregering som är alldeles för långsam och inskränkt enligt socialdemokratin ska alltså snabbt göra förändringar som socialdemokraternas företrädare inte kan formulera själva.

Man hade ju kunnat tro att det bara var Håkan Juholt - när han nu nått toppen på sin politiska karriär genom att vara ordförande för (S) - som ertappas med att sakna visioner och reformkrav som kan konkretiseras. Eftersom Lena Hallengren på ett rent pinsamt sätt visade hur tomt det är i det politiska skafferiet hos (S). Därför kallas Lars Engqvist in för att leda socialdemokratins förnyelse!

---

DN, GP, SVT,

---

Valfrihet och kvalitet

2011-11-15T08:48:00.001+01:00

Vi har fått en valfrihetsrevolution i Sverige. Från offentliga monopol till en allt öppnare marknad. Vad som dock inte verkar har utvecklats i samma takt som valfriheten är kvalitetsuppföljningen, eller om man så vill tillsynen.

Till skillnad från den socialistiska oppositionen inser vi i den moderata kretsen av politiker att den offentliga förvaltningen ska omvandlas till en modern och effektiv uppföljningsenhet. I det offentliga monopolet detaljstyrdes verksamheterna från politisk styrelse och central förvaltning. Nu ska så mycket av de beslut som påverkar verksamheten som det bara går fattas inom verksamheten. Därför är det helt avgörande att de politiska besluten leder till avtal där väsentliga och mätbara kvalitetsmått sätts upp så att respektive förvaltning kan följa upp att verksamheterna når de överenskomna målen.

När det gäller väsentlighet för verksamhetsmålen kan man fundera en hel del om de mål som tidigare skollag satt upp - mycket av Skolinspektionens tidigare nedslag handlar om dokument som inte upprättats på rätt sätt, medan det till mycket mindre del handlat om att följa upp om verksamheten når målen och om målen gagnar eleverna.

Det är därför helt rätt som det skrivs på SvDs ledarsida idag: Sparka på Carema men inte på valfriheten. Socialister anser i mycket hög utsträckning att privata utförare är onda och bara är ute efter skattefri vinst. Uppenbarligen gäller detta några företag, men långt ifrån alla. Inom skolan är det ju ett fåtal anordnare som ingår i koncerner där avancerad skatteplanering är en central del av upplägget - men socialister ger samtliga privata utövare en kollektiv skuld (överhuvud taget finns ju ett problem i denna grupp att urskilja individer från olika kollektiv). Vad man missar med sådant tankesätt är ju även att skilja utövare från uppföljare, något som är nödvändigt när verksamhetsbeslut flyttas från överordnad ut i verksamheterna. Kvalitetsuppföljning är alltså inte bara något för fristående utövare utan även för allt självständigare offentliga verksamheter.

Ett av syftena med ökad valfrihet inom utbildning och omsorg var att öka kundens möjlighet att välja olika alternativ. Ett annat syfte var att öka professionens valfrihet - möjlighet att mer självständigt fatta egna beslut för att utveckla och förbättra verksamheten. Det räcker inte att kunderna har möjlighet att "rösta med fötterna". Det krävs även professionell kvalitetsuppföljning som inriktar sig på väsentliga och mätbara faktorer. Om Skolinspektionen även i den nya skollagen har fokus på protokollgranskning och formalia så återstår bara den kommunala förvaltningens möjlighet att granska faktorer av betydelse för utfallet.

Och vem mer än Björklund och Fjelkner tror att allt detta skulle bli bättre i en statlig organisation? Skulle kommunerna ha något inflytande över granskning och kvalitetsutveckling? Jag är glad att Lidingös Utbildningsförvaltning har inrättat en avdelning med det klara syftet att utveckla kvalitetsutvärderingen inom skolans område.

---

DN, DN

---

Lidingö i landets skoltopp - igen

2011-11-13T18:30:00.005+01:00

Sedan flera år tillbaka ligger Lidingö (de kommunala skolorna) i topp när man jämför niondeklassarnas avgångsbetyg. Nationellt har medelbetygen sjunkit något. Det kan bero på att Alliansregeringen satt fokus på nationell jämförbarhet och olika åtgärder för att motverka betygsinflation. Den aktuella undersökningen från Skolinspektionen pekar på stora variationer i bedömningen, men det är notabelt att projektledaren inte anser sig kunna peka ut att det entydigt är lärarna i skolorna som sätter fel betyg.

"Men vem som gjort den rätta bedömningen går inte att säga."

Nåväl, toppnoteringarna i den nationella ligan avseende niornas slutbetyg ser ut som följer:

KOMMUN Antal medel flickor pojkar

Danderyd	302	251,6	262,4	242,9
Lomma	295	241,9	256,8	226,0
Lidingö	461	241,4	251,8	230,9
Pajala	74	240,3	259,4	212,2
Sollentuna	696	238,6	251,2	228,4
Nacka	957	236,8	248,2	225,5
Täby	397	236,6	250,8	224,6
Lund	1 005	231,7	241,7	221,8
Vellinge	395	230,8	243,9	219,0
Partille	473	226,1	230,8	221,6
Essunga	66	226,0	233,4	218,1
Sotenäs	100	225,6	247,1	207,3
Hammarö	204	224,1	236,6	213,1
Stockholm	5 959	223,7	233,2	214,7

----

Resultaten på Lidingö är bra, men kan bli ännu bättre. Lidingömoderaterna fortsätter arbetet för att skolorna ska bli ÄNNU bättre!!

---

DN, SvD

....

Är Juholt på väg någonstans alls?

2011-11-12T22:17:00.003+01:00

Det var en informativ men ändå oerhört intetsägande lördagsintervju med Håkan Juholt efter dagens luncheko.

Informativ, därför att det blev klarlagt att bakom alla glittrande tirader om att satsa annorlunda än Alliansregeringen fanns det ingenting. Juholt ville förhandla med Reinfeldt om politikens innehåll så därför kunde han inte yppa något annat än att hans tilltänkta förhandlingspart gör allting fel och att han själv redan nu i opposition vill göra annorlunda - men INGENTING om konkreta förslag. Det var tydligen känsligt - antingen finns det inga konkreta förslag (det som talar för det är väl den kraftigt demonterade politiska staben inom (S)), eller så förväntar sig Juholt att backa från det mesta och vill undvika ytterligare svekdebatt genom att inte i förväg ange en viljeinriktning. Då öppnas ju vägen för att lyfta fram minsta lilla kompromiss med Alliansregeringen som en enorm framgång, eftersom utgångspunkten i detta fall är hemlig.

Innehållslös just därför att det inte gavs några konkreta besked. Hur ska de flotta löftena finansieras? Hur ska fem miljarder till landets skolor har mer än marginell betydelse? Hur ska en miljard kunna ge samma skatt för pensionärer som för dem som arbetar, när det behövs 17 miljarder? Fast det kanske är så enkelt att man avser att höja skatten för arbetande, så att det räcker men en miljard!

Det sägs att Håkan Juholt är en bra talare. Jag håller inte med. En bra talare ska visst kunna fånga sina åhörares intresse och uppmärksamhet, men det som sägs måste ha ett innehåll. Det räcker inte med vackra löften och slagkraftiga och lustiga uttryck. Om det inte kommer något konkret tröttnar man på att lyssna. Vackra fraser utan riktigt innehåll är inte annat än just fraser-

Med den bakgrunden kan man kanske förstå Juholt rädsla för att debattera i TV tillsammans med Sverigedemokraterna. Juholts advokatyr trivs bäst utan jämförelser. Och utan konkreta förslag bleknar ju Socialdemokratin ännu mer - och dessvärre kan ännu fler av deras väljare söka sig till SD. Med det perspektivet kan man också förstå varför Juholt fruktar att S skulle kunna förknippas med SD om man står på samma sida i studion - journalister som undrar om det inte ändå kan framgå ganska klart att man har olika ståndpunkter. Men frågan är ju hur det ska gå till när S inte har några konkreta förslag. Att stå i närheten av en annan part som inte heller har speciellt genomförbara förslag gör det ju svårt att framstå som bättre än det partiet. Men det verkade i varje fall rätt tacksamt för Juholt att få diskutera SVTs ovilja att foga sig i hans krav istället för att diskutera konkreta politiska förslag.

Sol- och vår - det brukar man kalla löften om en underbar framtid utan att det finns någon substans i löftena. Likheten med sol-och-vårande finns ju också i att det blir väljarna som blir av med pengarna när skatterna ska höjas för att finansiera fortsatt bidragspolitik i stället för jobbpolitik.

---

DN

---

Thomas Böhlmark

---

Det är skillnad på forskning och forskning

2011-11-06T13:09:00.000+01:00

I dagens SvD skriver flera ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademin i en artikel på brännpunkt om faran med den ensidiga satsningen på "målforskning", dvs där målet för projekten är något annat än att just söka mer kunskap - att förstå hur naturen fungerar.

Det är ett tema jag bloggat om flera gånger och det förtjänar att upprepas: det är inte i den styrda forskningen som de stora stegen i kunskapsuppbyggnaden sker!

---

Tidigare bloggar:
Den bortglömda grundforskningen
Viktigt om forskning i Sverige
Vem bestämmer vad som är bäst forskning?
Topp utan bredd - urvattning av svensk forskning
Forskning, vetandet och samhället
Forskning som ett medel att lyfta Sverige
Alliansregeringen satsar på forskning
Karolinska Institutet, forskning och byggnader
Om vikten av mångfald i universitetsforskning
Kunskap som valfråga: 4. Befria forskningen

---

(S) på Lidingö vill inte utveckla den kommunala vuxenutbildningen

2011-11-05T10:13:00.000+01:00

Vid vårt senaste sammanträde i Utbildningsnämnden i Lidingö fattade vi beslut om att Lidingö ska vara med i en gemensam upphandling av vuxenutbildning med flera andra kommuner runt om i Stockholms län. Syftet är att kunna erbjuda fler utbildningar, sådana om en ensam kommun inte kan anordna, då antalet deltagare helt enkelt inte räcker till för att starta många kurser som de som behöver utbildningen skulle vilja ha.

Med den bakgrunden har redan ett tiotal kommuner gjort en gemensam upphandling, och nu följer flera andra efter. Det långsiktiga syftet är att ha en gemensam vuxenutbildningsregion i Stockholms län. Det gynnar vuxenutbildningens målgrupp snabbare kan skaffa sig den utbildning och kompetens de behöver för att komma in på arbetsmarknaden.

Men så vill inte (S) på Lidingö ha det. Man reserverar sig mot beslutet i nämnden. Inget samarbete över bron, ingen breddning och ökning av utbudet av vuxenutbildning, ingen förbättring för vuxna som behöver utbildning. Isolering och fortsatt bidragsberoende är uppenbarligen idealet. Motverka allt nytänkande som förbättrar utan att det kostar mer. (S) är helt uppenbart det stockkonservativa, ja faktiskt reaktionära, partiet som inte ser till invånarnas bästa!

---

Besök i verkligheten

2011-10-30T14:26:00.000+01:00

Jag har sedan sommaren varit ute på besök i verkligheten - i verksamheten. På min lott hade fallit att besöka två privata sjukgymnastmottagningar och en kiropraktormottagning.

Gemensamt för alla dessa mottagningar var entusiasmen och glädjen att arbeta för patientens bästa - och att se problemen att göra detta under omväxlande förhållanden (politisk majoritet, vårdavtal och vårdval). En gemensam oro var hur svårt det är att förena vårdavtal och vårdval med att vara med och erbjuda plats och handledning för att "fostra" nästa generation av vårdgivare. Övergången till vårdval förefaller ställa formalistiska krav på vårdgivare som kan leda till att många nu godkända, etablerade och erfarna vårdgivare stängs ute. Det verkar inte som en optimal utveckling av tillgången till primärvårdsrehabilitering inom Storstockholm.

Därför att det bra att vi landstingspolitiker går ut och lyssnar på dem som bedriver vården!

---

Den bortglömda grundforskningen

2011-10-29T08:12:00.000+02:00

I veckan kom en liten blänkare i radion om problemen som följer av den ensidiga inriktningen på stöd till forskning som snabbt kan leda till "uppfinningar som skapar jobb och välfärd".

Man citerar en konferens i Berlin, där man påpekat behovet av en fri grundforskning. Det är problem när alla resurser riktas till "samhällsnyttig" forskning. En del av problemet är att om universiteten ska inrikta sig på forskning som snabbt ger kommersiella produkter, då konkurrerar man med näringslivet!

En annan del av problemet är att mycket av de kommersiellt framgångsrika forskningsresultaten bygger på just icke detaljstyrd grundforskning.

Det måste vara centralt i universitetens uppdrag att söka kunskap utan primära krav på snabb "avkastning". Tidigare decennier har politisk styrning gällt arbete och miljö, nu tycks det vara kommersiellt resultat som ska vara målet.

En central uppgift för universiteten är kunskapsuppbyggnad. Det målet är svårt att uppnå om det saknas ett uppdrag att systematiska söka kunskap om grundläggande förhållanden och fenomen. Lika svårt blir det även med den tredje delen av upprdaget - att förmedla kunskapen. Om huvudmålet är att snabbt utveckla kommersiellt gångbara resultat, och kunskapsuppbyggnaden därför inte har ett bredare och djupare mål, så lär inte kunskapsförmedlingen heller kunna bidra till ökad, obunden kunskap.

---

Genusperspektiv i vården - mannens behov

2011-10-27T08:07:00.000+02:00

I dagens SvD skriver representanter för Svensk Andrologisk Förening på Brännpunkt om behovet av läkarspecialister för män. Jag är i och för sig part i målet, men det är ur ett politiskt - inte bara sjukvårdspolitiskt - perspektiv intressant att lyfta att mannen i svensk sjukvård har en kraftigt eftersatt position.

Det talas ofta om att kvinnor mindre ofta får rätt diagnos och mest effektiv medicin vid hjärt-kärlsjukdomar (men man nämner inte lika gärna att fortfarande män oftare dör - och vid yngre åldrar).

När det gäller mannen och sjukdomar och störningar i de manliga fortplantningsorganen finns ingen officiellt erkänd specialitet i Sverige (till skillnad från till exempel Tyskland). Vissa sjukdomsgrupper tas traditionellt omhand av urologer, vissa tillstånd kan tas omhand av endokrinologer. Många gynekologer menar att män i barnlösa par inte behöver utredas - bara man kan få fram en spermie till assisterad befruktning behöver man inte söka bakomliggande orsaker. Internationellt är detta en förlegad syn. Mer och mer kunskap finns om sjukdomar och andra tillstånd som påverkar mannens fertilitet. Även om det inte alltid går att förbättra fertiliteten så är det ofta viktigt att utreda och behandla - om man vill ta hänsyn till mannens välbefinnande och överlevnad.

Menar man därför allvar med genusperspektiv i vården måste mannen ges möjlighet att utredas och behandlas. För detta behövs specialistkunskap och denna måste få spridning och acceptans inom hela sjukvården.

---

Stark satsning på förskola och skolor i majoritetens budget

2011-10-26T23:10:00.001+02:00

Så har den styrande majoriteten presenterat sitt budgetförslag för 2012

Ett litet utdrag - gällande Utbildningsnämnden:

Ny betygsskala i grundskolan och gymnasieskolan.
Införande av säker inloggning (e-legitimation) till stadens skoladministrativa system. Lidingö är första kommun i landet med att införa detta.
Lärare och skolledare kommer att genomgå Skolverkets IT-utbildning PIM(Praktisk IT och Mediekompetens) och kommer att examineras och däreftercertifieras. Det finns tre nivåer som kan uppnås.
Jubileumsåret 2012. Raoul Wallenbergs 100 års födelsedag samt 100 årsdagensedan Gustaf Dalén fick Nobelpriset ska uppmärksammas i alla verksamheter.
Införande av en svenska som andraspråkpeng (SVA-peng) utöver den normala grundskolepengen införs för alla berättigade elever och skolor från januari 2012.
Kvalitetsförbättringsområden som gäller flera skolformer:

- Systematiskt kvalitetsarbete. Implementering av BRUK, ett kvalitetsverktyg.

- Diskriminering och kränkande behandling. För att åtgärda brister på området genomförs ett forskningsprojekt.

- Ledarutveckling för förskolechefer och rektorer. För att utveckla ledarrollen utifrån det som framkommit i kvalitetsuppföljningen.

Starkt fokus på lokalförsörjningsplanering då antalet elever i F-9 beräknas ökamed drygt 900 elever från 2010 till 2020.
Fukt och mögelinventering av alla kommunala skolor görs av fastighetskontoret.
Regeringen föreslår i september 2011 en stor flerårig satsning på lärare i förskola, grundskola och gymnasium för kommande år med bl.a. lärarlyft II för lärare med lärarlegitimation men som saknar behörighet för något ämne de redanunder visar i, nya karriärvägar med statlig subvention av lönelyft för duktigalärare (lektorer, adjunkt), utbildning av förskollärare i att upptäcka och hjälpabarn i behov av särskilt stöd mm. Satsningen beräknas kosta ca 3,8 miljarder.

---

Läs även mer i Lidingö Vind

---

Matglädjen intar Lidingö!

2011-10-26T09:32:00.001+02:00

Lidingö är en av de 50 kommuner som deltar i Hushållningssällskapets Fokus Matglädje.

Syftet är att ytterligare höja kvaliteten på skolmat och mat inom äldre- och handikappomsorgen - för att höja livskvaliteten.

Stommen är kvalitetstänkande - på Lidingö ligger kvalitetskraven i upphandlingen som utgångspunkt. Till detta kommer utbildning och kompetenshöjning.

Detta är mycket mer konstruktivt än Lidingöcenterns upprepade förslag om att avskeda skolmatspersonal och utse rektorer till livsmedelsansvariga!

"I det nationella projektet Fokus Matglädje får alla Sveriges kommuner och stadsdelar möjlighet att lyfta den offentliga måltiden genom konkreta, inspirerande utbildningar med matgästen i fokus och tydliga mål. Klimatsmart mat med hållbara råvaror och kreativ matlagning ingår i helhetslösningen för måltidslyftet.

Tre steg till hållbar måltidsutveckling och matglädje
Fokus Matglädje består av 3 olika steg - var och ett med målet att stärka samarbetet och utveckla ny kompetens inom kommunens/stadsdelens offentliga måltidsverksamheter. Vi erbjuder konkreta möten kring behov och upplägg tillsammans med representanter för kommunen/stadsdelen. Matglädjen står i fokus och information varvas med kreativ och inspirerande matlagning tillsammans med måltidspersonalen.

Steg 1 - Möte med representanter för kommunledning/nämnd, skolledare och kostchef

Steg 2 - Utbildning för personal inom den offentliga måltidsverksamheten

Steg 3 - Utvärdering och fortsatt förändrigsarbete"

---

Läs även bloggen Bra skolmat! som drivs av engagerade föräldrar!

---

Vänsterpartiet vill diktera måltiderna för landstingsfullmäktige

2011-10-11T13:59:00.002+02:00

Vid dagens landstingsfullmäktige avhandlas en märklig motion från Vänsterpartiet: man framför krav på att den ALL mat som serveras under landstingets fullmäktige sammanträden uteslutande ska vara vegetariska.

Notabelt är att Miljöpartiets Raymond Wigg ställer sig bakom Landstingsstyrelsens förslag att avslå motionen.

Men Vänsterpartiets Anna Sehlin och Ylva Nork insisterade att det är det enda rätta att införa tvång. Vad man inte inser är att det är en symbolhandling utan egentlig effekt. Man har inte ens kommit på tanken att om man inte känner för att äta den mat man kan köpa i Landstingshusets kantin, då kan man inom några minuter nå ett stort utbud av restauranger kring Hantverkargatan och Kungsholms torg.

Men det är ju typiskt för ett parti med ett förflutet där kollektivets förtryck av individen (även när kollektivet varit i minoritet) hyllats som det bästa sättet att utveckla samhället.

Hur gick det då? V-motionen föll, men först efter nästan en timmes debatt..

---

Arbete i Landstinget med Folkhälsoprojekt

2011-08-23T21:53:00.000+02:00

Idag tillbringade jag eftermiddagen i Landstingshuset på Kungsholmen för att lyssna på ett seminarium kring projekt som finansieras av landstingets folkhälsoanslag.

Utbildning av föräldrar och pedagoger i Södertälje om ADHD mm
Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom
Utveckling av ett web-baserat utbildningsprogram med syftet att minska självmord och psykisk ohälsa
Studiecirkel för utlandsfödda kvinnor om "hälsa, ohälsa, kroppen och dess funktioner"
Föräldrastöd inom skolhälsovården för goda mat- och rörelsevanor - främst förskoleklass
Utbildningsprogram för distriktssköterskor och annan vårdpersonal om våld i nära relationer
Hälsosamtal / hälsokurs för asylsökande och nyanlända flyktingar

Alla projekt känns mycket angelägna - för att förebygga eller i varje fall lindra lidande!

En allmän reflektion - som inte på något sätt förtar värdet av projekten - är att som projekten beskrevs så syftar inte utvärderingarna till att mäta om "slutmålet" uppnås, t ex minskad psykisk ohälsa, minskad sjuklighet hos asylsökande och nyanlända flyktingar, bättre omhändertagande av barn och ungdomar med ADHD, tidigare stöd till personer som drabbats av våld i nära relationer osv. Mycket ofta angavs nyttan av projektet att personalen höjer sin kompetens och vidmakthåller denna nivå, att projektet leder till viktiga kontakter nationellt och internationellt osv. Men alltså inte antydningar till direkta försök att mäta det så kallade slutmålet - bättre hälsa.

----

Viktigt om mobbning och dess orsaker!

2011-08-19T08:20:00.001+02:00

Jag har tidigare bloggat om mobbning och hur viktigt det är att ha en förståelse för de grundläggande orsakerna.

I dagens SvD skriver skriver Bris generalsekreterare Göran Harnesk på Brännpunkt om misslyckade ingripanden in skolor, där man tror sig finna förklaringen till mobbningen i att den mobbade själv utlöser mobbningen. Där har Göran Harnesk helt rätt: många skolor saknar de rätta redskapen för att motverka mobbning. Däremot delar jag inte åsikten att Skolverket skulle gjort en bra genomgång av antimobbningsprogrammen: kritiken handlade egentligen om programmen redovisade en teori eller ej. Det är en himmelsvid skillnad mot den genomgång Brottsförebyggande rådet gjort: har programmen effekt?

Trots en alldeles vansinnig rubriksätten ("Lärarna gör mobbningen värre")publicerade barnläkaren och förre skolläkaren Roland Sennerstam en mycket läsvärd artikel på Brännpunkt i gårdagens SvD - och det intressanta handlar inte om att skuldbelägga en hel yrkeskår!

"Mobbningen grundar sig i barnens sociala utveckling, då de går från att leka parallellt till att fungera interaktivt och skapa grupperingar. Från slutet av lågstadiet lägger eleven alltmer kraft på att arbeta sig in i de gäng bland kamrater som har hög status i klassen. Denna process är rotad i en evolutionär kraft och syftar till att ge eleven en god överlevnad under skoltiden.

De som förlorar är de i något avseende från början avvikande. Det kan handla om kläder, utseende, klumpig motorik, fetma, svårigheter att uttrycka sig, tystlåtenhet och blygsel eller låg social status. Det kan till och med räcka med att vara ny i klassen och rödhårig.

När en elev försöker klättra på den sociala stegen i skolan och nå de häftiga gängen, så trampar de på de avvikande. De känner på sig att de själva skulle kunna uttrycka något av de negativa beteendena. För att pressa undan dessa tendenser hos sig själva använder de mobbningen som en metod att lyfta sig ett trappsteg uppåt på den sociala skalan. I denna process kommer sedan fler att dras in i ett flockbeteende. Syftet är alltid att stärka sig själv och övervinna sin egen svaghet.
När de vuxna i skolan tar detta till intäkt för att de mobbade är en del av problemet, har man inte förstått hur mobbningen uppstår. Man ser inte hela problemkomplexet. Eleverna sätter en norm för vad som är inne och häftigt och av det följer ett exkluderande av andra elever. Rektorer, specialpedagoger och elevvårdsteam ska inte ta detta som intäkt för att den mobbande ska skuldbeläggas."

Att konstatera att detta beteende finns hos oss alla som en grundläggande, omedveten drift är inte det samma som att säga att "så ska det vara". Fostran - detta gammaldags och missaktade ord - borde innebära att man lär sig att bemästra de instinkter som leder fel.

"I stället är skolans uppgift att betona alla elevers lika värde och att de inte ska vara varandras trappstegar i den sociala karriären. Eleverna är medvetna om detta grymma spel och det går att föra öppna samtal om dessa sociala mekanismer med dem redan från årskurs 4 och återkommande under hela skoltiden. Det vore ett sätt att vaccinera dem mot den värsta mobbningen. I dessa diskussioner ska inte elevernas lärare eller skolledning vara med. De är som vi sett inblandade. "

Jag hävdar med bestämdhet att denna instinkt att definiera en grupp som "hemma och trygg" - och att individer som inte tillhör denna grupp då med automatik uppfattas som fientliga och därmed ett hot - det är grunden för den xenofobi (främlingsrädsla) som kan ta sig så extrema uttryck som tragedierna i Norge i juli i år.

För övrigt anser jag att Sverigedemokraterna (SD) på ett oansvarigt sätt underblåser xenofoba beteenden som kan leda till tragedier som de i Norge.

---

Lärarnas Riksförbund i SvD 20/8
Lärarförbundet i SvD 20/8

---

Hönan eller ägget - vad leder till extremism?
Snävt perspektiv på rasism hjälper inte
Föräldrars rätt och ansvar

Prioritera antimobbningsarbete eller dokumentutveckling?

---

Klargörande om betyg, friskolor och kunskaper

2011-08-08T11:40:00.000+02:00

I dagens SvD skriver Gabriel H Sahlgren under rubriken

Friskolereformen har förbättrat resultaten

om vad undersökningar visat och inte visat avseende betyg, kunskaper och friskolor:

"Tidigare forskning samt min egen analys indikerar att friskolereformen, inklusive vinstdrivande friskolor, bidrar till förbättrade resultat på nationella prov samt högre betyg i grundskolan."

"Baserat på statistik från Skolverket visar Örjan Hansson, Magnus Henrekson och Jonas Vlachos i tidningen Axess att gymnasieskolor i snitt sätter högre betyg än vad eleven presterar på nationella prov i över 26 procent av fallen."

[Detta torde betyda att i 74% av fallen sätter gymnasieskolorna INTE högre betyg än vad eleven presterat på nationella prov...]

"Fram till 1998, alltså sex år efter friskolereformen, var det inte möjligt för skolor att öka det totala snittbetyget för avgångselever i grund- och gymnasieskolan eftersom betygssättningen baserades på nationella normalfördelningskurvor i svenska, matematik och engelska. I en rapport för Konkurrensverket visar Jonas Vlachos dessutom att endast en liten del av betygsinflationen i grundskolan sedan dess beror på skolkonkurrensen. Friskolereformen som sådan har med andra ord inte bidragit mycket till betygsinflationen. Huvudorsaken är i stället det målinriktade betygssystemet. "

"Men har då inte vinstintresset bland friskolorna bidragit till problemet? I viss mån kanske. Men elever och föräldrar vill se bra betyg oavsett huvudmannaform. Och alla skolor, också kommunala, behöver elever. Mycket riktigt visar Skolverkets rapporter och Jonas Vlachos studie också att det inte finns nämnvärda skillnader mellan hur friskolor och kommunala skolor sätter betyg."

Vad som däremot saknas i resonemanget och normalfördelningskurvor, är att dessa i sig inte visar förändringar i elevernas kunskaper - det handlar om en rangordning av alla elever oavsett de faktiska kunskaperna: endast 7% av en "årskull" kunde få högsta respektive lägsta betyg oavsett hur det står till med deras kunskaper. Och eftersom fördelningen var den samma år från år visade betygen inte om kunskapsinhämtandet förändrades.

Jag instämmer dock med Sahlgren om att för att de målrelaterade betygen ska fungera som det är tänkt så måste det finnas någon form av "rikslikare" för vad som krävs för respektive betyg. Först då är det korrekt att använda betygsnivåer som mått på elevernas kunnande.

---

Tidigare bloggar:
Betyg, Skolverket och media
Alliansen återinför betyg i skolan
Behövs betygen?
Vänsterns skola - bara för de starkaste!
Socialdemokraternas tunga ansvar

---

Bilen ska bära sina egna kostnader men inte kollektivtrafiken

2011-08-02T23:45:00.001+02:00

Jag är för kollektivtrafik, men detta trafikslag kan inte klara alla transportbehov.

Miljöpartiet, senast genom Emilia Hagberg, gruppledare i Stockholms Stad, driver linjen att skattebetalare eller boende subventionerar privatbilismen genom att kostnader för bland annat parkering bekostas via skattemedel eller belastar byggkostnader i nya bostäder.

Det här kan ju tyckas vara ett radikalt nyliberalt drag - att varje trafikslag ska stå för "sina egna kostnader". Men då borde ju även kollektivtrafiken uteslutande betalas av dem som nyttjar den. Inte av skattebetalarna till största delen, inte av dem som går eller cyklar till arbete eller studier; bara av dem som nyttjar det. Och cyklister och gående skulle betala för cykelbanor respektive trottoarer och gångvägar.

Det finns inom miljöpartiet en arrogans mot dem vars behov inte klaras av kollektivtrafiken - det är som riksdagsledamoten Mikaela Valterssons dom mot pensionärer som måste flytta om vänsteroppositionens hot om förnyad fastighetsskatt blir verklighet: Dom får väl sälja då!

Miljöpartiet är därför inte ett parti som bryr sig - de som inte passar in i mallen bör avskaffas eller i varje fall avflytta. Det cyniskt och arrogant!

---

Vad är sant om Fas3?

2011-08-02T13:11:00.001+02:00

Vänsteroppositionen har under längre tid dödförklarat den arbetsmarknadspolitiska åtgärd som kallas Fas3. Med bestämdhet har man förklarat att den inte är till någon nytta utan mest något slags slavarbete.

När arbetsförmedlingen på Alliansregeringens uppdrag gjort en undersökning visar det sig att 77% av deltagarna är nöjda.

I DN och SvD uppges att

"Av de totalt 36.900 deltagare som gått in i fas 3 har 15 procent gått till arbete eller utbildning."

Däremot har samarbetet med 269 anordnare avslutats och lika många har krävts på förändringar för fortsatt uppdrag.

I en skriftlig kommentar till TT uppges arbetsmarknadsminister Hillevi Engström säga att:

"Det är positivt att det väntas bli färre antal deltagare i garantierna än vad som tidigare förutspåtts, men det rör sig fortfarande om många människor. Det är viktigt att vi ständigt utvecklar våra reformer för att människor ska finna en plats på arbetsmarknaden, till exempel genom att anordnarbidraget har en konstruktion som inte leder till inlåsning eller andra icke avsedda effekter. Arbetsförmedlingens partssamråd bör även användas mer effektivt"

Till skillnad från den bild som vänsteroppositionen vill måla (i svart) kan man alltså konstatera att Alliansregeringen arbetar vidare för att utveckla program som kan göra så att situationen blir bättre för dem som hamnat utanför arbetsmarknaden trots att de har arbetsförmåga. Allt fungerar inte optimalt men Alliansregeringens framgångsrecept innehåller en stor portion av vilja att utveckla och vidareutveckla de delar av koncepten som fungerar.

Att Ekot hittat en missnöjd person är inte ett tecken på ett totalt misslyckande. Tvärtom är det ju ofta bland dem som inte är nöjda som man kan finna ledtrådar till förbättringar. Intressant är ju kommentaren

"Det enda sättet för mig att få ett jobb är att hitta det själv. Att få det via Arbetsförmedlingen är lika med noll. Jag tror inte jag kan få någonting alls via kommunen, säger Björn Ekstrand som är sysselsatt i fas 3".

Nyckeln till framgång ligger ofta i att våga och kunna ta egna initiativ. Kan Fas3 bidra till detta blir det ännu bättre. Därmed inte sagt att det vore fel om Arbetsförmedlingen kunde utveckla sitt arbetssätt och sina arbetsmetoder så att fler arbeten förmedlades på detta sätt.

---

DN, Ekot, SvD

---

Bloggar:
Den hälsosamma ekonomisten

---

Klargörande om effekten av stoppat jobbskatteavdrag

2011-08-02T10:14:00.000+02:00

Vänsteroppositionen i Riksdagen har försökt ta opinionspoäng av att man planerar att tillsammans med Sverigedemokraterna stoppa det kommande jobbskatteavdraget.

I gårdagens SvD skrev riksdagsledamoten (FP) Carl B Hamilton ett inlägg som belyser hur det handlat om tom demagogik:

"Håkan Juholt (s) har slarvat med sanningen när han i debatter och media menat att ett slopat jobbskatteavdrag skulle möjliggöra ökade satsningar på exempelvis infrastruktur, arbetsmarknadspolitik, barn, sjukförsäkring.

Sanningen är att riksdagsordningen inte tillåter nya utgifter utöver regeringens budget om oppositionen i höst skulle stoppa jobbskatteavdraget."

Detta innebär att negativa effekter att jobbskatteavdraget INTE skulle införas visserligen kommer att inträffa, men att löntagarna samtidigt inte får sänkt skatt. Staten får överskott som i och för sig inte kan slösas bort. Här är ju en klar ideologisk skiljelinje mellan den förenade vänstern och alliansen. Alliansen anser ju att invånarnas pengar är just invånarnas egendom - den samlade vänstern ser invånarnas pengar som i grunden statens tillgång...

Dessutom innebär budgetlagstiftningen att oppositionen måste vara överens om en samlad budget för att besegra alliansen; dvs (S), (MP), (V) måste få fullständigt stöd av (SD) om en total budget för att vinna över alliansen. Det går alltså inte att i efterhand lägga till enskilda utgiftsökningar, vilket Håkan Juholt låtit påskina i olika sammanhang.

Den fråga som därmed inställer sig är alltså om Juholt och hans vänner börjat förhandla på allvar med Åkesson eller om det bara är spel för galleriet!

---

SvD
---

tidigare blogg: Vill oppositionen regera med (SD)

---

Hönan eller ägget - vad leder till extremism?

2011-07-29T12:48:00.001+02:00

I kölvattnet efter tragedierna i Norge spekuleras och diskuteras det vilt i media om vad som kan orsaka denna ondska? Hur kan en människa bli så ond? Är det dataspelens fel (vetenskapsradion idag), en utbildningsfråga (SvD 27/7) eller bara en fråga om antalet anställda i skolan (Ekot 28/7)

Mycket av resonemangen tar sin utgångspunkt i det som de flesta av oss ser: meningslösheten i sprängattentatet och dödande beskjutning. Men ren ondska kan det inte ses som eftersom rapporteringen handlar om att gärningsmannen såg det hela som "nödvändigt" utifrån hans egna bevekelsegrunder.

För effektiv terror måste en stor del av befolkningen låta sig styras av en oro att attentaten ska upprepas - okänt när och var. Så fungerade terrorgrupperna i Tyskland och Italien, så fungerar organiserade bombattentat i Baskien och Mellanöstern. Men även om gärningsmannen haft planer på mer ogärningar, så finns det idag inget som tyder på någon organisation av det slag som vänsterterrorister använde sig av för några decennier sedan.

I en intressant artikel i dagens DN beskriver Ola Larsmo om betydelsen av språkbruket. Det enda som egentligen inte diskuteras är om språkbruket är en effekt av ett mer grundläggande problem, eller om språkbruket är orsaken till aggressiviteten.

Om utbildning (eller avprogrammering) ska vara framgångsrik lär det vara nödvändigt att förstå grunden för gärningsmannens inställning. Det är svårt att frigöra sig från tanken att det rör sig om en xenofobi som bygger på instinkten att definiera sin trygga "hemgrupp" och den gruppens fiender. En rotlös individ som funnit trygghet i en xenofob inställning lär inte gå att övertyga om att det varit fel med mindre än att han kan komma till insikt om vad som är reella hot och vad som faktiskt är inbillade hot, hur verkliga allt ändå uppfattats av honom.

Det innebär inte på något sätt att gärningsmannen inte skulle vara ansvarig för sina handlingar. Även om verklighetsuppfattningen kan ifrågasättas så handlar det inte om det slag av total brist på verklighetsanknytning som förknippas med det psykiatriska tillståndet psykos.

För övrigt anser jag att SD på ett oansvarigt sätt underblåser xenofoba beteenden som kan leda till tragedier som den i Norge.

----

DN

----

Tidigare blogg: Snävt perspektiv på rasism hjälper inte

---

Snävt perspektiv på "rasism" hjälper inte

2011-07-27T22:00:00.002+02:00

På dagens Brännpunkt tar en grupp författare anförda av Mona Sahlin upp ett angeläget ämne: hur ska man kunna förhindra en upprepning av tragedin i Norge.

Analysen kommer en bra bit på väg: man löser inte intolerans med några snabba insatser, det handlar om långsiktigt arbete.

"Undervisning och folkbildning för tolerans handlar inte om debatt, tillrättavisande eller skuldbeläggande av individer eller grupper. Det är frågan om en undervisning grundad i den enskilde individens förståelse för den värld denne lever i, på grund av den intolerantes ovilja och oförmåga att se världen ur ett annat perspektiv än sitt eget. Därför är ett kontinuerligt samtal som bygger på att utveckla inlevelseförmågan hos den intolerante, så att denne kan se världen ur andras perspektiv, en nödvändighet."

På något sätt undviker man dock frågan om varför vi människor har så lätt att gruppera oss, utföra mobbning i olika grupper. Om man kallar det rasism, så har man reducerat problemets omfattning så att man kan missa själva grunden. För att kunna klassificeras som äkta rasism så handlade det ursprungligen om en teori om att olika raser var olika dugliga - vanligen att den egna rasen (vad det nu är) är den som är mest duglig och den som därför har rätt att styra över andra raser. Om man däremot är rädd för andra folkgrupper handlar det inte om rasism utan om det som fransmännen kallar "xenofobi" - rädsla för det främmande.

Xenofobi omfattar alla fobier relaterade till olika grupperingar av människor: islamofobi, homofobi eller fördomar om någon annan gruppering som man själv inte räknar sig till.

Det finns någonstans hos oss alla en instinkt att identifiera sig med en grupp nära en själv: familjen, arbetsgruppen eller t ex skolklassen. Om vi håller ihop mot dem som vi inte känner så väl, så får vi en känsla av trygghet. Att gemensamt anfalla någon som inte känns som del av gruppen inger också en betydande trygghet - dvs även mobbningens lär ha sin grund i xenofobin (och det är ju en känt trick av diktatorer att ordna krig med en yttre fiende för att samla befolkningen och ta udden av intern kritik). Men trots att xenofobi är instinkt så kan vi lära oss att inte låta oss styras av dessa. Om vi låter oss styras av instinkterna låter vi "reptilhjärnan" styra oss, dvs hjärnfunktioner som inte innebär några medvetna, genomtänkta beteenden. Man kan aldrig ursäkta xenofobt beteende med att "det är ju en instinkt" - människan är ju mer utvecklad än en "reptil".

För att förstå - och på sikt kunna minska risken för tragedier som de i Norge och sådana som inträffat bland annat på skolor i tex USA måste det långsiktiga arbetet gå ut på att minska instinktens inflytande över tänkande och beteenden. Om man tar med i ekvationen att individer som fastnat i xenofobiskt tänkande i grunden är otrygga människor som funnit en trygghet i just det tänkandet, så inser man hur komplicerat problemet är.

I grunden handlar det om att förstå att vi har "djuriska" instinkter att finna trygghet i att (även inbilla oss) att vi tillhör en grupp (familj, skolklass, skola, idrottsklubb, politiskt parti eller annan förening, stadsdel, kommun, landskap, nation, världsdel...) och att försvaret av denna grupp mot inbillade eller verkliga angrepp kan göras med vilka medel som helst. På instinktsnivå handlar det inte om att en människa är ond eller god. Det handlar om att lära sig att förstå sina egna reaktioner: varför blir jag rädd för personer från andra grupper?

Därför stämmer det som Mona Sahlin och medförfattare skriver: den som inte vuxit fram till en mognad avseende den inbyggda xenofobin kan inte omvändas i en handvändning: "Därför är ett kontinuerligt samtal som bygger på att utveckla inlevelseförmågan hos den intolerante, så att denne kan se världen ur andras perspektiv, en nödvändighet." En förståelse av den grundläggande, instinktiva xenofobin kan möjligen vara till hjälp vid "avprogrammering".

Ingången till detta måste vara att få individen att förstå att rädslan är obefogad och att grupptillhörigheten till en xenofob grupp inte löser individens problem. Och ett politiskt parti som har xenofoba beskrivningar av "verkligheten" gör inte ett sådant arbete lättare. Tvärtemot vad Jimmie Åkeson hävdade i en Eko-intervju stärker SDs islamofoba hållning fördomar hos personer som hyser den obefogade rädslan för invandrare från länder där islam är dominerande. Därför anser jag att SD på ett oansvarigt sätt underblåser xenofoba beteenden som kan leda till tragedier som den i Norge

Ökad insikt, minskat inflytande för instinkt - ungefär som tulipanaros: lätt att säga, men svårare att genomföra.

---
Paul Lindquist, Kent Persson

----

DN

---

Reaktionär SSU:are bevakar Kommunals särintressen

2011-07-23T08:30:00.001+02:00

På SvDs Brännpunkt har en kandidat till SSUs ordförandeskap, Gabriel Wikström, utmärkt sig som reaktionär bevakare av Kommunalarbetarförbundets särintressen. Kärnpunkten är att vinstintressen i vård och omsorg skulle leda till sämre kvalitet.

Wikström förtalar friskolesystemet genom att fastslå

"Det friskolesystem som i rapporten framstår som ett föredöme har kritiserats hårt för att bidra till ineffektivitet, segregation, oklara beslutsvägar och sjunkande resultatuppfyllelse. Kritiken är dessutom bred och omfattas av alltifrån lärare och fackförbund till skolforskare och representanter från de största politiska partierna."

Men detta är inte hela sannningen. Den offentligt drivna skolan brottas också med problem: decenniers bristande kunskapsmål i skolan, sjunkande kunskapsnivå i lärarkåren till följd av en urvattnad lärarutbildning, detaljstyrning av fritidspolitiker i stället för att engagerade och kunniga skolledare och lärare. Sedan stämmer det att lärarfack och enskilda röster på senare tid har trott sig finna den allena saliggörande lösningen på problemen: förstatligande. Detta istället för att se på de kommuner som lyckas väl i utvecklingen av skolornas kvalitet, såväl kommunala som friskolor. Glöm inte heller att det är åtskilliga friskolor som inte ingår i koncerner...

Men åter reaktionäre Wikström. Välfärdsrådets första rapport handlar om byråkratiska och andra "hinder" för fristående verksamhet att etablera sig och utvecklas. Det är ju den gängse gången vid offentliga utredningar att skriva rapporter för olika delområden i problemområdet för att efter att ha belyst olika aspekter komma med en sammanfattande slutrapport. Att en första rapport behandlar just hinder för fristående verksamhet är alltså knappas ett uttryck för utslag av särintressen.

Däremot har reaktionärt lagda vänsterpolitiker och fackliga tjänstemän inom Kommunalarbetarförbundet särintressen att bevaka. Om ett tidigare kommunalt monopol håller på att öppnas för konkurrens för medborgarnas bästa, då minskar ju marknaden för ett fackligt Kommunal - med färre medlemmar lär förbundets tjänstemannakår behöva minskas osv.

Wikström utbreder sig om att socialdemokratin och facket skulle vara i praktiken ensamma om ett medborgarperspektiv, men med ett krampaktigt försvar av kommunala monopol i vård, omsorg och skola brister det i konsekvens.

Det stämmer att inte alla fristående alternativ har klarat de kvalitetskrav som medborgarna har rätt ställa. Men det gäller även många kommunalt drivna alternativ. Vi befinner oss i en omställningstid. De kommunala förvaltningarna håller på att lära sig att sätta upp kvalitetskrav och att göra uppföljningar av dessa. Och det måste gälla både kommunala verksamheter och fristående verksamheter. Men att påstå att medborgarperspektivet och kommunalfackliga perspektivet är två identiska perspektiv det visar på en oförmåga att skilja mellan medborgarnas, de anställdas och de fackliga tjänstemännens intressen!

Slutligen är det viktigt att påpeka att både för kommunal verksamhet och för fristående verksamhet är det mesta av mycket god kvalitet. Beträffande den ekonomiska sidan, så kan man ifrågasätta om det alltid är så effektivt om fristående verksamhet med god kvalitet kan "kamma hem vinster" med samma ersättning. Här ligger den stora utmaningen för all offentligt driven vård, omsorg och skola: öka effektiviteten med fortsatt god kvalitet så försvinner ju alla vinstmarginaler för "profitdriven" privat verksamhet!!

Jag håller alltså helt med vice ordföranden i Fria Moderata Studentförbundet, Victoria Nilsson: total idéstagnation inom socialdemokratin. Och skulle det visa sig att SSU finner Wikströms argumentation så tilltalande att han blir ordförande, då visar organisationen att medborgarnas perspektiv betyder mindre än de socialdemokratiska institutionernas makt och inflytande!

---

SvD, SvD

---

Studenterna måste få makten att rösta med fötterna!

2011-07-22T10:15:00.000+02:00

I dagens SvD skriver tre representanter för ekonomistuderande i Sverige om brister i dagens utbildning - och inte från vilka lärdomsanstalter som helst utan universiteten i Lund, Göteborg och Uppsala.
Det tyngsta i kritiken är att utbildningarna enligt dessa studenter inte ger de kunskaper och färdigheter som behövs i arbetslivet. Framför allt påtalas behovet av seminarier med utrymme för diskussion (muntlig analys) samt djupare skriftlig analys.

Frågorna som väcks är intressanta - och inte alls nya. När jag gick på läkarutbildningen i slutet av 1970-talet och början 80-talet diskuterades motsvarande problem inom läkarutbildningen.

Gemensamt för ekonomi- respektive läkarutbildningarna är att de sk akademiska studierna är linje-indelade där varje linje ska leda till en yrkesexamen. Inom läkarutbildningen gjordes det (i varje fall tidigare) så strikt, att det var praktiskt omöjligt att byta studieort eftersom kursernas benämningar och inbördes placering skapade oöverstigliga problem för den student som ville byta studieort.

Denna linje-indelning är, så vitt det är möjligt att förstå den, helt väsensskild från den Europeiska Bologna ordningen, med tre års grundutbildning, ytterligare år för masterutbildning och sedan eventuellt doktorsutbildning.

Låt oss leka med tanken att olika yrkesexamina definieras lite liberalare - vilken är den grund alla ska ha (och då inte definierat i enskilda lärosätens hemsnickrade kurser - låt lärosätena ackreditera sina kurser för att bli accepterade som del av grunden till olika yrkeslinjer!).

Syftet med en sådan ordning skulle vara att studenten skulle få möjlighet att "rösta med fötterna". Låt oss kalla det för "Högskoleval" i analogi med Vårdval!

Med lättrörliga studenter skulle lärosätena bli tvungna att leverera bättre utbildning!

---

SvD

Tidigare blogg: Den högre utbildningens isolering

---

Upprörande förmynderi i förskola

2011-07-22T09:58:00.001+02:00

I gårdagens SvD berättas om en förskola i Uppsala, där man registrerar små barns uppfattningar om en rad frågor som de knappast är stora nog att förstå innebörden av. Det anges att det handlar om förskolans likabehandlingsplan. Men det är en missuppfattning: förskolan har en skyldighet att ha en likabehandlingsplan, dvs en plan för hur man ska arbeta för att ge alla barn lika möjligheter, en plan för att förhindra att barn diskrimineras t ex med utgångspunkt från handikapp, etnicitet eller familjeförhållanden.

Att då vända det till att förhöra och registrera småbarns uttalanden och sedan konfrontera föräldrarna med detta, är att i stället för att fokusera på verksamhetens skyldigheter försöka kontrollera barnen och deras föräldrar. Det må vara i Alva Myrdals och Callocains anda, men det är inte verksamhetens kontroll av föräldrarna likabehandlingsplanen gäller, utan hur verksamheten uppträder gentemot barn och föräldrar!

---

SvD

---

Fortsatt tvetalan från (S)

2011-07-21T09:00:00.001+02:00

Under hela valrörelsen excellerade (S) i att komma med förslag och löften som sedan helt eller delvis togs tillbaka eller i varje fall dementerades av någon annan, högre placerad person i Rörelsen. I "bästa fall" var det en fråga om förvirring och bristande ledning av partiet, i "värsta fall" var det en beslutad taktik för att försöka locka till sig fler väljare (och i så fall uppenbarligen misslyckad taktik).

Det som är allvarligare är att den nya partiledningen tycks sätta tvetalan i system. Vi har hört Håkan Juholt svänga sig om deltagande i Libyen-insatsen, bara som ett exempel.

I dagens SvD påpekar ledarskribenten Per Gudmundsson att (S) säger en sak i Sverige och en annan sak när man träffar sina politiska vänner i Bryssel.

"De första frågorna när Håkan Juholt hade utsett Tommy Waidelich till ekonomisk-politisk talesman den 29 mars gällde respekten för budgetreglerna. Journalisterna på presskonferensen ville veta hur Socialdemokraterna ställde sig till stabila statsfinanser, budgettak och överskottsmål.

”Där är jag inte beredd att kompromissa”, sade Waidelich."

...

"Den 23 juni undertecknade dock Håkan Juholt ett dokument med motsatt innebörd. Då träffades partiledarna från EU:s alla socialdemokratiska partier i The Leaders’ Conference of The Party of European Socialists (PES). Visst fokus där hamnade på Håkan Juholt som ny i kretsen, men det mål ledarkonferensen enades om att arbeta för har inte rapporterats hemma i Sverige.

En av punkterna i det dokument som antogs kräver att EU:s medlemsländer, på nationell nivå, ska kunna undanta statliga investeringar från budgetreglerna."

Men vi har fått lära oss de senaste veckorna att budgetreglerna inte gäller inkomstskattesänkningar - oavsett om de ingår i en helhetsbudget eller ej. Därom är ju (S) och (SD) uppenbarligen överens tillsammans med (MP) och (V). Allting är relativt i en värld där vänsteralliansen S-SD-MP-V vill regera.

---

SvD, SvD

---

Tydligare om Drottningholm, Världsarv och Förbifart Stockholm

2011-07-21T08:34:00.001+02:00

Jag bloggade tidigare om vad jag uppfattade som otydligheter var frågan om Ekerövägen i relation till världsarvet Drottningholm står nu. Med benäget bistånd från författaren av den aktuella artikeln i SvD, Adam Svanell, upplever jag att ytterligare klarhet har kunnat nås. För Adams kommentarer, se kommentarer till min tidigare blogg.

I mitten av maj publicerade Trafikverket en Miljökonsekvensbeskrivning. I denna finns på flera ställen beskrivet problematiken och hur man avser att lösa problemen, inte minst i den del som beskriver samråd med olika berörda intressenter. I vilken mån dessa ställningstaganden har ingått i internationella Icomos brev till Regeringen har inte funnits möjlighet att granska i dagsläget. Däremot har Trafikverket i ett pressmeddelande den 30 juni kungjort bland annat följande:

"På uppdrag av Riksantikvarieämbetet gör Trafikverket också en kulturarvskonsekvensbedömning enligt Icomos riktlinjer, en så kallad Heritage Impact Assessment, HIA (Icomos, International Council on Monuments and Sites, är Unescos expertgrupp på världsarv). Syftet är att göra tydligt trafikprojektens inverkan på världsarvets värde och vad det är som krävs för att inte hota detta. Rapporten ska lämnas till Riksantikvarieämbetet, som i sin tur rapporterar arbetet Unesco. Rapporten kommer därefter att granskas av Icomos.

Kulturarvskonsekvensbedömningen, HIA, innebär att föreslagna åtgärder och förändringar bedöms mot kvaliteter som ligger till grund för Drottningholms världsarvsstatus. Påverkan på världsarvets värde av föreslagna förändringar beskrivs och åtgärder som kan bli aktuella tas fram.

I planeringen av utbyggnaden tas också hänsyn till Ekerös trafikproblem, en växande befolkning i regionen och säkerheten på vägarna i planeringen av Förbifart Stockholm och utbyggnaden av Ekerövägen. Alla aspekter vägs noga för att skapa en lösning som gynnar alla parter i ett långsiktigt perspektiv."

---

SvD

---

Vill oppositionen regera tillsammans med SD?

2011-07-19T08:33:00.002+02:00

Det blir allt uppenbarare att oppositionen vill regera tillsammans med SD.

I dagens SvD skriver Miljöpartiets finanspolitiska talesperson, Mikaela Valtersson, att en enig opposition vill stoppa det femte jobbskatteavdraget. Motivet skulle vara "Att prioritera ett ytterligare jobbskatteavdrag med okända effekter andas inte stabilitet och ansvar."
Detta med okända - eller snarare i vissa delar av den politiska världen inte erkända - effekter har en illa dold ton av utpressning: om Alliansregeringen inte går våra krav till mötes:

"Det finns i Sveriges riksdag ingen majoritet för ett femte jobbskatteavdrag. I ett sådant läge bör regeringen tänka om och i stället i budgetpropositionen presentera en ekonomisk politik som kan få stöd i riksdagen."

Men det är just detta som är den springande punkten: finns det ett samlat budgetalternativ som har ett högra antal röster med sig i riksdagen? Kommer MP, S, V och SD att samlas kring ett fullständigt gemensamt budgetförslag, eller är det bara enskilda delar av budgeten som man är överens om? MP med flera påstår att ett femte jobbskatteavdrag bara skulle förstärka statens budget, dvs en form av övertaxering. Men eftersom Alliansens reformering av Sverige med satsning just på att arbete bland annat bygger på att det ska löna sig mer att arbeta, så jobbskatteavdrag viktiga för politikens helhet. Detta måste de olika oppositionspartierna inse och därmed vara beredda att regera tillsammans - i en konstellation som har fler riksdagsledamöter bakom sig än Alliansen.

Vad begär då MP? Riktig kristallklart är det inte:

"En ansvarsfull ekonomisk politik är en politik som är varsam med skattepengar och ser till att vi investerar för framtiden i det som är de mest prioriterade reformerna.

En budget som ser till att tågtrafiken fungerar, som inleder en klimatomställning i det slitna miljonprogrammet, som tar ett större ansvar för miljön, som satsar på att ge alla unga en ärlig chans i skolan och arbetslivet och som ger företagen ökade möjligheter att satsa för framtiden och anställa fler är en budget för framtiden."

"än en budget för framtiden"? Alltså en budget för gårdagen?? Detta skrivet av en politiker som före valet hävdade att om pensionärer inte har råd att bo kvar på grund av oppositionens krav på återinförd fastighetsskatt: "Då får dom väl flytta då"...

---

SvD: kloka tankar av Per Gudmundsson om Juholt och ROT- och RUT-avdrag - en annan del av Alliansens politik som somliga politiker anser vara utan riktig "effekt".

---

Thomas Böhlmark, Kent Persson

---

Tidigare bloggar:
Dom får väl sälja då
Den rödgröna bluffen synas
Kvalitet är mycket mer än barn/vuxen-kvot

---

Om effekterna av kunskapsföraktet inom (S)

2011-07-17T09:31:00.003+02:00

I dagens SvD skriver Benjamin Katzeff Silberstein om att socialdemokratin behöver fler akademiker i sina led. Socialdemokratins historiska koppling till akademiskt skolade personer tecknas mot bakgrunden att Håkan Juholts ledargarnityr saknar sådan i nämnvärd omfattning.

Eftersom jag själv gick i skola på 60- och 70-talen framstår det som en naturlig utveckling. Enligt den nya läroplanen (Lgr69 tror jag den kallades) - och som den förklarades för oss elever när vi skulle insupa de styrande politikernas vishet - så var kunskapsinhämtande inte längre lika viktigt. Umgängesförmåga framställdes som skolans primära mål. Denna utveckling kröntes på slutet av 1980-talet då den dåvarande skolministern i en eko-intervju försvarade nedmonteringen av ämneskunskaper i den då nya lärarutbildningen med ett uttalande om att lärare som inte kan så mycket bryr sig mer om eleverna.

Så som man sår, skall man ock skörda. Genomgående har det under dessa decennier funnits ett förakt för kunskap inom (S). Det är då inte underligt att akademiker inte är speciellt intresserade av Rörelsen och att Rörelsen inte är intresserad av akademiker...

---

SvD, SvD, SvD

---

Förvirrande om Förbifarten och Drottningholm

2011-07-16T20:07:00.006+02:00

I dagens SvD kan man läsa att Trafikverket inte "köper" Unescos kritik. Men riktigt vad det gäller och vem som framfört vad framgår inte. Man hänvisar till organisationen Icomos, men när man söker på dess hemsida finner man bara länkar till den svenska lokalföreningen. Denna har i ett antal skrivelser sedan 2008 förfäktat att (1) väg 261 löper igenom världsarvet och att (2) världsarvsprincipen innebär att vägen egentligen är fel som den var när Drottningholm blev världsarv 1991. Till saken hör ju att vägen är trefilig sedan länge tillbaka. Men svenska Icomos anser att världsarvet kräver att den ska återfå "något av tidigare landsvägskaraktär" (brev till Regeringen 2010-03-25).
Går man till källorna i Unesco finns en karta som visar slottet, teatern och Kina slott samt de namngivna parkdelarna innanför det område där väg 261 går. Att då skriva att väg 261 går igenom världsarvsområdet förefaller alltså sakna grund i Unescos dokumentation. Skulle det vara så att även området där vägen går, ingår i världsarvet (vilket inte framgår av Unescos dokumentation) så innebär detta att den trefiliga vägen redan är accepterad. Det är en helt väsensskild sak jämfört med den nya motorvägen som drogs igenom en del av Elbedalen. I ett annat brev (2010-01-11) framför svenska Icomos att "Hela Lovön utgör en nödvändig frizon för världsarvet". Därmed har svenska Icomos utvidgat världsarvet till hela Lovön. Om motsvarande principer skulle gälla till exempel slottet och parken i Versailles, så skulle det innebära att detta världsarv snarast ska tas bort från listan! I ett nyhetsbrev från svenska ICOMOS har man dessutom definierat ytterligare områden kring Drottningholm som världsarv, som inte finns med i Unescos dokumentation. Om denna större omfattning stämmer, så stämmer inte Unescos dokumentation. Men då fanns ju å andra sidan en trefilig väg 261 med...
Ur Unescos dokumentation:

---

Den högre utbildningens isolering

2011-07-10T14:44:00.002+02:00

I dagens SvD diskuterar Gustaf Almkvist om den humanistiska utbildningens behov av att hävda sig själv - med bakgrund i diskussionerna om utbildningarnas samhällsnytta.

Det skulle vara till nytta både för Sverige och för svenskarna om det så strikta linjesystemet kunde förtunnas. För lärare skulle till exempel en gedigen pedagogisk grund krävas, men utöver detta ämneskunskaper som den enskilde i högre omfattning själv kan välja i djup och bredd. Många andra yrken skulle på samma sätt gagnas av en definierad bas och därutöver en bredd baserad på individernas eget val. Är det bra med yrkesinriktade högskolor i stället för bredare universitet? I Stockholm har lärarhögskolan relativt nyligen inkorporerats i Stockholms Universitet. Frågan som återstår är ju i hur hög grad de som studerar till lärare förblir i en egen kategori, skiljd från det övriga universitetet...

---

SvD

---

Kvalitet i centrum - inte vad som sker med vinsten

2011-07-10T10:33:00.000+02:00

I avundsjukans Sverige - läs (V) och (S) - är det centrala när det gäller friskolor om verksamheten går med vinst när samma medel ges som till den kommunala skolan. I samma fålla hamnar för övrigt Miljöpartiets ersättare i Lidingös Utbildningsnämnd. Vid flera tillfällen har den företrädaren kommit med inlägg där kärnpunkten har varit att olika privata verksamheter gått med vinst.

För moderat skolpolitik är det viktigaste vilken kvalitet som en förskola eller skola erbjuder. Det är därför viktigt att objektiv kvalitetsmätning snabbt utvecklas så att både föräldrar, politiker och tillsynsmyndighet har mer än tyckande och allmän företagsfientlighet som stöd för beslut vid val av skola respektive beslut om rätt till ersättning i form av t ex skolpeng. Därför är det mest centrala att Jan Björklund snabbt går vidare med arbetet som ska leda till jämförbarhet över hela landet och möjlighet att kvalitetsbedöma alla skolor - kommunala som privata. Då finns möjligheten att se vilka skolor som är bra och vilka som behöver bli bättre - oavsett om det är vinst- eller förlustskolor. Det är det som är kärnpunkten för Sveriges barn och för Sveriges framtid.

I dagens SvD resoneras om varför vinst ofta är bra för friskolor. Men det är väsentligt att motståndet mot friskolor handlar om en dogm: vinst är ont och medför bara elände, kommunala skolor är alltid bättre än privata, och så vidare...

---

Från andra dagen av landstingets budgetfullmäktige

2011-06-16T14:26:00.001+02:00

Vid avslutningen av budgetfullmäktige konstaterades det från flera håll att tonen generellt varit vänligare utan att de olika ståndpunkterna hos majoritet eller hos respektive oppositionsparti mattats av. Som flera uttryckte det: med den respekt som krävs i en demokratisk debatt.

Men ense var man inte. Oppositionen anser att socioekonomiskt mer utsatta områden dränerats på sjukvård till följd av Vårdval Stockholm. En miljöpartist visade även upp en sida ur den uppföljning som gjorts av folkhälsoakademin vid Karolinska Institutet. När han sedan läste upp ur texten stannade han dock före den mening som talade om att den största förskjutningen av resurser var från områden med näst högst ekonomi till områden med högst ekonomi... Och oppositionen ville inte kännas vid den slutsats som sade att det mest uppseendeväckande var att skillnaderna i tillgång till vård var mycket större FÖRE än EFTER införande av Vårdval Stockholm.

Som vanligt kunde oppositionen även "citera" en allianspolitiker från södra Sverige som sades inte kunna förstå varför Vårdval Stockholm infördes. Till detta kom tidningsartiklar där arga läkare och upprörda sköterskor uttalade sig om hur förfärligt Vårdval Stockholm är.

Mot detta visade Alliansen upp tydliga siffror på att tillgängligheten ökat mest i de socioekonomiskt utsatta områdena. Oppositionen ojade sig över att 6 nya mottagningar öppnat på Östermalm, medan Alliansen pekade på att betydligt fler av de drygt 40 nya mottagningarna kommit till i just socioekonomiskt mer utsatta områden.

Det är uppenbart att oppositionen fortfarande sitter fast i gammalt tänkande: om ytterligare en mottagning öppnar på Östermalm, då får den genast pengar från landstinget, oberoende av om den lockar till sig patienter eller ej. Det stämmer bara i det gamla, planekonomiska systemet. Dessutom har det ju visat sig att mottagningar har sökt sig till "underetablerade områden" - det kan ju inte ske i en planekonomi, där politikerna fattar beslut om var etableringar ska få ske.

Ytterligare en stridsfråga kom upp under Produktionsutskottet. Här är uppgiften att utveckla landstingets egna verksamheter till högre patientsäkerhet och bättre effektivitet. Emellertid vill oppositionen att alla egna verksamheter skulle få vara med i anbudstävlingar om entreprenader osv. Men det är inte lämpligt av flera skäl. Konkurrensneutraliteten är svår att bevisa för en enhet som ingår i landstingskoncernen - gentemot helt fristående verksamheter. Ett av syftena med entreprenader och Vårdval är ju dessutom att verka för att det blir fler anordnare. Att låta landstingsegna verksamheter delta skulle ju direkt motverka detta syfte.

---

Rapport från första dagen i landstingets budgetfullmäktige

2011-06-14T22:55:00.002+02:00

Så är den första dagen avklarad. Det har varit en inledning med allmän debatt följt av främst trafikfrågor och regional utveckling och miljö. Och så det fatala med att min stol kraschade framåt kvällen - tack för hjälpsamma moderater runt omkring som snabbt skaffade fram en ersättning (för stolen, alltså). Jag får väl se mig som en ledamot med tyngd!

Alliansens förslag gick inte helt oväntat igenom. Opposition höll visserligen anföranden men fick i det mesta ta till spökbilder för att kunna finna något att angripa alliansen för. Även om jag är partisk kan jag inte finna att något av de tre oppositionspartierna hade några verkligt starka argument.

Sossarna skär ner på kollektivtrafiken
• Socialdemokraterna höjer taxan med 50 kr/månad vilket ger en 350 miljoner lägre intäkt.
• Kompenserar bara med 230 miljoner
• Ny enhetstaxa kostar 250 miljoner
• Totalt en neddragning med 370 miljoner kronor på kollektivtrafiken

MPs bluffbudget
700 (utebliven höjning av SL-taxan)
70 (enhetstaxa o gratis SL-resor för barn under 12 år)
940 (inget effektivitetskrav på sjukvården)
130 (utebliven höjning av sjukvårdsavgifter)
400 (mer pengar till HSN)
7 (mer pengar till revisionen)
30 (mer pengar till miljöarbete)
2 407 SUMMA
- 770 (skattehöjning)
1 507 underfinansieras

Skatten höjs ännu mer med V
• Höjer skatten med 25 öre (1,3 miljarder)
• Ingen höjning av SL-taxan - 700 Mkr
• Tillför HSN ytterligare 500 Mkr

Exempel på spökbilder som frammanades av oppositionen var frågan om att omvandla landstinget till region. Som främsta källa hade man ett påstått citat av en politisk sakkunnig på kommundepartementet. Att alliansen kunde citera vilka direktiv den aktuella utredaren fått och andra viktiga skriftliga källor imponerade inte på oppositionen som likt Don Quijote anföll väderkvarnar. Dessutom fick SvDs "opartiska" artikelserie stå som sanningsvittne om vad trafiklandstingsrådet Christer G Wennerholm ansett om kollektivtrafikens och vägtrafikens utveckling i landstinget. Dagens artikel på SvDs brännpunkt är i linje med vad som sagts tidigare. Men surt sa räven - ärendet var inte rätt berett, så oppositionen ville inte rösta om alliansens förslag att ge ett uppdrag till landstingsstyrelsen om att bereda ett ärende om både tunnelbana och andra former av kollektivtrafik med anledning av regionens snabbt ökande befolkning....

Enligt kvällsnyheterna i TV4 fanns det protester mot höjningen av månadsbiljett på SL. Särskilt pittoreskt var det att man visade en bild på den sk planka-gruppen som hävdar att det är rätt att åka kollektivt utan att betala för sig. Då spelar det väl ingen roll om det kostar 690 eller 790 kronor?! Det påminner om historien om skotten som sprang efter en spårvagn för att spara pengar, men som blev uppmanad att springa efter en taxi, eftersom han då sparade mer pengar!

---

SvD, SvD

---

Miljöpartiet saknar 1½ miljard i landstingsbudgeten

2011-06-13T09:21:00.000+02:00

Miljöpartiet satsar skattebetalarnas pengar i landstingsbudgeten - men utan riktig täckning.

Trots ett förslag på en skattehöjning som skulle ge 700 miljoner kronor fattas det fortfarande drygt 1,5 miljarder för att få en budget i balans.

I morse stod Miljöpartiet och delade ut grönt kampanjmaterial utanför Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Det var inte så många som nappade på budskapet att 100 kronors höjning av månadsbiljetten på SL var för mycket. Raymond Wigg ville först argumentera med mig när jag framförde att deras budget var underfinansierad, men när jag på hans fråga vidgick att jag läst deras budgetförslag blev han tyst. Flera andra passerande frågade mig "vilket parti var det" och när jag svarade att det var Miljöpartiet, konstaterade man "det är så typiskt för dom"...

---

MPs budgetförslag

Alliansens budgetförslag

---

Lidingöcentern framhärdar i sitt motstånd mot Lidingöbanan

2011-06-11T13:47:00.003+02:00

I ett pressmeddelande som finns på Lidingösidan framgår klart att Lidingöcentern i sin iver att blåsa till strid är beredda att offra Lidingöbanan.

I ett avtal mellan Lidngö Stad och SL finns förutsättningen att skapa utrymme för en spårvagnsdepå vid Aga/Dalenum. I ursprungstanken fanns att det skulle vara möjligt att även ha en tillräckligt stor bussdepå på samma plats. Nu har tekniska utredningar visat att det inte går. Då kräver Lidingöcentern att bussar och spårvagnar ska rymmas vid Dalenum. Konsekvensen av detta är att Lidingöcentern i praktiken säger nej till fortsatt Lidingöbana. Kan inte bussdepån anläggas i Stockby industriområde utan vara kvar till Dalenum då kan inte svagnsdepån få plats och då faller avtalet om Lidingöbanans modernisering - och då kommer SL att lägga ner den!

Man kan inte både ha kakan och äta den. Vill vi satsa på Lidingöbanan måste de grundläggande förutsättningarna ges. Lidingöcentern vill inte gå med på de förutsättningar som kommit fram vid de tekniska utredningarna Lidinga Stads förvaltningar och SL gjort. Därmed säger man nej till Lidingöbanan.

---

Lidingöcentern äventyrar Lidingöbanans framtid

Paul Lindquist

Lidingöcentern svävar på målet om Lidingöbanan

---

Lidingö VIND på nätet

2011-06-11T10:23:00.000+02:00

Så har årets första Lidingö Vind kommit ut. Den ska förvisso delas ut till alla hushåll på Lidingö, men kan ibland försvinna bland reklambladen...

Vad innehåller då Lidingömoderaternas informationsskrift? Bland huvudrubrikerna finns:

Hälsosammare skolmat på ön - satsningen på höjd kvalitet med den nya upphandling som träder i kraft under hösten.
"Så skapar vi en skola för framtiden" av Maria Stockhaus från Sollentuna - läs även Marias Skolblogg med aktuella kommentarer!
Stark ekonomi möjliggör nya satsningar
Ökad hemtjänstpeng för tryggare äldrevård
Musikskolans avgifter sänks
En hållbar grön ö växer fram
Premiär för båtpendeln under sommarhelgerna
Båtavtalet i hamn
Första spadtaget för nytt äldreboende
Whistleblowerfunktion införs
Ny skola i Rudboda

Läs hela Lidingö VIND på nätet - nedladdningsbar pdf!

---

Vad har SvD för syfte med kampanjen mot Christer G Wennerholm?

2011-06-10T23:16:00.002+02:00

Det har inte kunnat undgå någon läsare av SvD att det pågår en kampanj mot Christer G Wennerholm. Som jag tidigare bloggat om har en rad artiklar mot våldsamma anklagelser mot Wennerholm publicerats: inte nog med att han mot vad SvD påstår vara entydiga vetenskapliga resultat och fakta envisas med att vara för spårvagnar, dessutom är han enligt SvD en mutkolv som företräder en spårvagnsnäringens bransch.

Vad finns det då för substans i SvDs anklagelser?

Mårten Schultz - professor i civilrätt - skriver i en kolumn i Medievärlden att

"Den bild som SvD:s artikel för fram är bilden av korruption. Men det förs inte fram några fakta för att visa att den impressionistiskt tecknade bilden överensstämmer med verkligheten. Spårvagnsstäderna verkar för utbyggd kollektivtrafik och inkluderar såväl politiker som näringslivsföreträdare. Men en lobbyorganisation är det knappast. Det är nämligen inte ett organ för branschen utan ett samverkansorgan. Det finns inga indikationer på mutor. Det verkar inte ens som att Wennerholm och de andra politikerna erhåller några arvoden för uppdraget.

Och det har inte skett i smyg, vilket tenderar att vara den första röda lampan i korruptionshärvor. Tvärtom. Projektets medverkande, Wennerholm och många andra politiker från olika partier, verkar sträva efter att framhäva verksamheten.

Det låter inte som vare sig lobbyism eller korruption. Det låter inte ens som något omdömeslöst, om man läser vad tidningen mer precist skriver om de "dubbla stolarna"."

och

"Faktum är att inget av det SvD presenterar låter som att tidningens journalister själva anser att det är korruption. Istället bjuds vi på ett insinuationsspel och en sur kommentar från redaktionschefen om att det var svårt att få tag på Wennerholm. Anklagelsen finns i tonfallet, men inte i några fakta."

En annan intressant källa är ju Christers egen blogg. Varför är han så tydlig där, men säger så urbota kategoriska saker när SvD publicerar (och sätter rubriker)? Det välgörande med bloggosfären är att alla kan komma till tals - stora dagstidningar har inte längre total kontroll över vad som kommer fram till allmänheten. Det innebär också att stora media kan granskas.

Hittills har SvDs artikelserie med angrepp mot Wennerholm inte präglats av gedigen faktaredovisning. Man hänvisar till en rapport från KTH, men de hänvisningar man gör till studien så verkar det egentligen handla om den tunnelbana vi har nu och inte någon specifik beräkning av vad t ex socialdemokraterna vill satsa på. I själva verket framstår hela artikelserien som just ett försvar för socialdemokraternas inställning till satsningar på kollektivtrafiken. Det behövs nog massiv uppbackning av SvD för att skyla över bristerna i S budgetförslag i landstinget:

S satsar 370 miljoner mindre på kollektivtrafiken än alliansen
totalt vill man utan finansiering öka investeringar i trafik och sjukvård mm med nära 2 miljarder kronor

Visst ska media granska politiker och deras agenda. Jag kan inte se att SvDs artikelserie fyller ens de lägsta kraven på saklighet och redovisning fakta som grund för anklagelserna. Det verkar mest som den lägsta formen av politisk debatt från ett politiskt parti som tappat fotfästet och som därför saknar både visioner och förmåga att föreslå vägar att uppfylla visionerna. Hade det varit Ilja Batljan som framfört det i landstingets budget debatt nästa vecka, hade det varit mer förklarligt. Men att SvD, som i varje fall tidigare velat framstå som en kvalitetstidning, går på som en politisk småstadsavisa väcker en viss förvåning.

---

Edvin Alam, Elias Granqvist (m), Paul Lindquist, SvD

---

Tidigare blogg: SvD på villospår

---

Ny ledamot i Landstingsfullmäktige

2011-06-09T22:25:00.000+02:00

Sår har det hänt. På grund av en avsägelse har jag nu blivit "befordrad" till ordinarie ledamot av landstingsfullmäktige. Det är glädjande att få förtroendet och jag är inte helt utan övning: jag har tjänstgjort som ersättare vid de flesta sammanträden i landstingsfullmäktige denna mandatperiod... Åter stort tack till alla väljare - inte minst alla som lämnat personröster.

Det är egentligen märkligt att landets näst största parlament är så okänt för de flesta. Ännu märkligar om man betänker att landstinget svarar för sjukvård och kollektivtrafik i den folkrika stockholmsregionen...

Även om en enskild ledamot kanske inte har så mycket inflytande i själva fullmäktige, så finns det mycket viktigt att bidra med i de många nämnder och utskott som ingår i landstingets politiska organisation. Jag har som ersättare i Sjukvårdsstyrelse Norr både fått delta i handläggningen av ersättningsetableringar i öppenvården mm. Allra mest framåtblickande är dock utvecklingen av samverkan mellan landstinget och primärkommunerna. Det handlar om att skapa förutsättningar för bättre samarbete mellan sjukvården och kommunernas olika verksamheter - äldreomsorg, handikappomsorg, socialtjänst osv.

Hittills har jag varit med på samverkansmöte i Täby respektive Lidingö. Två kommuner med stora likheter men ändå med stora olikheter - och med olika aspekter på hur samverkan med landstinget kan utvecklas och förbättras.

----

Lika villkor - klarar Skolinspektionen det?

2011-06-05T13:19:00.002+02:00

På Brännpunkt i dagens SvD skriver Gunvor Engström, ordförande i Friskolornas riksförbund, om hur olika villkoren är för elever och deras föräldrar att välja skola i Sverige idag.

Det är inte acceptabelt att

"I drygt en tredjedel av Sveriges kommuner saknas det helt fristående alternativ inom grundskolan. "

Vidare skriver Engström:

"Hindret är inte plånbok, utan politik. De senaste uppgifterna från Skolinspektionen säger att hela 70 procent av nyansökningarna om att starta en friskola inte ledde till tillstånd. I många fall gör förstås myndigheten en helt korrekt bedömning i sina avslag, men den vanligaste orsaken till avslag är ”otillfredsställande elevprognoser” – en orsak som saknar bedömningskriterier. I stället gör man en ”helhetsbedömning från fall till fall”. En sådan otydlighet skapar ett rättsosäkert läge och ett slags moment 22 för en seriös, fristående huvudman som vill starta en skola. "

Frågan är dock vilken kompetens Skolinspektionen har för att göra sådana företagsekonomiska bedömningar. All företagsamhet innehåller alltid ett visst mått av "vågspel" och inte minst bland friskolorna handlar det om att bedriva verksamheten på ett annat sätt en den traditionella, budgetfinansierade kommunala skolan. Jag har själv sett utredningar från skolmyndigheten där man ställer sig frågande till vilken underbyggnad som finns för myndighetspersonernas tvärsäkra uttalanden om företagsekonomi. I en sådan bedömning måste även finnas till exempel den kommunala skolans kvalitet, den faktiska kompetensen hos den kommunala skolans ledning och lärarkår!

Engström påpekar förtjänstfullt behovet av opartiska kvalitetskriterier. Det är fortfarande under uppbyggnad.

"Alla måste således ges möjlighet att göra ett skolval med utgångspunkt ifrån kvalitet, inriktning, pedagogik och ledarskap. Jag är övertygad om att det enkla faktum att det finns flera och konkurrerande huvudmän är en förutsättning för att valmöjligheten uppfattas som verklig. Vi bör inte slå oss till ro förrän valet av skola för barnen görs aktivt – alltså efter ett noggrant övervägande av alternativen med utgångspunkt från relevant information från alla former av skolor.

För att komma dit behövs åtgärder inom flera områden:

• Kvalitet i utbildning behöver definieras och göras lika för alla skolor oavsett om det är en kommunal skola eller en friskola. Kvaliteten bör handla om vilka resultat eleverna når.

• En nationell statistik över alla skolors förmåga att uppnå kvalitetskriterierna behöver samlas in och göras tillgänglig för alla elever och föräldrar. Utan tillgång till relevant information riskerar valfriheten att tappa sin allra viktigaste funktion, nämligen kvalitetsförbättring.

• Tillståndsprocessen för fristående skolor behöver moderniseras. Huvudmannens lämplighet att driva skola bör prövas utifrån tydliga kriterier och starten av en skola ske efter diskussioner mellan skolstartare och berörd kommun."

På Lidingö arbetar skolor och utbildningsförvaltning med kvalitetsutveckling. Förvaltningen bygger upp en avdelning för kvalitet, forskning och utveckling. Samarbetet med en rad andra förortskommuner kring en kollegial kvalitetsutvärdering (LJUS på Kvalitet - Lidingö, Järfälla, Upplands Bro, Sigtuna, Solna, Sundbyberg) är av stor betydelse. Till skillnad från myndighetsgranskningen - som framför allt handlar om att kontrollera att respektive skola uppfyller lagens bokstav - lyfter LJUS på Kvalitet fram styrkor och områden för utveckling. Dessutom blir LJUS på Kvalitet ett forum för spridning av bra lösningar på gemensamma problem.

Till detta kommer även kvalitetsenkäter till föräldrar och elever. Förhoppningsvis kommer även elevers upprepade omdömen om lärarna att spridas som ett av flera mått på skolans kvalitet - nu tillämpas det mest systematiskt på gymnasienivå.

Men Gunvor Engström har helt rätt i att för att lika villkor ska gälla i hela landet måste processen för att få en fristående skola (och varför inte även en kommunal skola?) godkänd standardiseras och vila på opartiska och rättvisa grunder!

---

SvD på villospår

2011-06-05T10:09:00.003+02:00

Med stigande förvåning läser man SvDs artikelserie om den spårbundna kollektivtrafiken i Storstockholm. Förvisso har journalisterna en kritisk hållning gentemot den främsta politiska företrädaren, trafiklandstingsrådet Christer G Wennerholm. Däremot kan den inte med bästa vilja kallas saklig.

Dagbladets offentliga "rättegång" mot Wennerholm innehåller en rad anklagelser som lätt kan punkteras av fakta tillgängliga i artikelserien eller genom andra källor tillgängliga t ex på internet.

Wennerholm säger att tunnelbanan är färdigutbyggd

Igår skrev Wennerholm på sin blogg

"Låt mig säga det igen som vi på flera olika sätt och i upprepade intervjuer till både SvD och andra medier: Tunnelbanan är inte färdigbyggd. Snarare genomför vi nu det största lyftet på t-banan i modern tid. De kommande åren lägger vi nära 14 miljarder på t-banan. Jag ställer gärna upp på intervjuer om detta. Jag har till exempel en intervjutid med SvD redan på tisdag."

Wennerholm är korrumperad

Föreningen Spårvagnsstäderna

"Enligt Anders Rubin (S), kommunalråd i Malmö och före detta vice ordförande i Spårvagnsstäderna, kom föreningen till för att blivande spårvägskommuner skulle kunna mötas och hjälpa varandra vid införandet av spårvagnar. –Vi försökte hitta en organisation där vi inte alla sprang på alla bollar: finansieringsfrågor, teknikfrågor och lagfrågor. Men också för att byta erfarenheter så att vi inte gör om samma misstag på flera olika ställen, säger han. Christer G Wennerholm var mer konkret i sin syn på föreningen. På sin blogg vid bildandet skrev han att nätverket skulle ”driva på utbyggnaden av spårvägar i svenska städer”, och att många kommuner, i likhet med Stockholm, ser spårvägen som den främsta lösningen för att utveckla kollektivtrafiken. Initiativet hyllades bland annat av dåvarande MP-språkröret Peter Eriksson."

"För att bli medlem i Spårvagnsstäderna och få chansen att möta företrädare för några av Sveriges största kommuner och landsting, betalar de drygt 25 företagen 10000–30000 kronor. För kommuner med 50 000 invånare kostar medlemskapet 50000 kronor, och för de med mer än 100000 invånare är siffran den dubbla. Pengar som enligt Anders Rubin går till att finansiera seminarier och möten. –Vi hade gärna sett att mycket av arbetet hade skötts av Trafikverket men de har ingen som helst erfarenhet eller uppbyggd kunskap runt de här frågorna, säger han. Företagen har ingen rösträtt i Spårvagnsstäderna. Rubin medger dock att det finns ett värde för leverantörer att kunna träffas och samtala direkt med kommunerna, och att de då tillsammans med kommunrepresentanterna kan ta fram en gemensam branschstandard för spårvägen. Enligt nationalekonomen Andreas Bergh, som ingår i ett forskningsprojekt om kommunal korruption vid Växjö universitet, är just detta en del av problemet: –I nästan alla korruptionsskandaler som blommar upp i kommunerna, så figurerar arenor där politik och näringsliv har knutit informella band som sedan sätter konkurrensen och opartiskheten ur spel. Det gynnar de inblandade – både politiker och näringslivsrepresentanterna – på skattebetalarnas bekostnad, säger Andreas Bergh. Han pekar på att det för branschens del är stora pengar som står på spel när trafikavtalen med kommuner och landsting görs upp. Och att den person som bär det högsta politiska ansvaret för kollektivtrafikfrågorna samtidigt är ordförande i en lobbyorganisation för spårvägar är problematiskt, tycker Andreas Bergh. –Det är ju hårresande. Jag kan inte se hur han kan säga att han klarar att göra sitt jobb, att företräda skattebetalarna, och vara lobbyist för den här branschnäringen."

branschnäringen

"Våren 2009 startades ett nätverk för att organisera samarbetet mellan inblandade aktörer. Nätverket blev en förening och den 18 september 2009 bildades Spårvagnsstäderna vid ett möte på Landstingshuset i Stockholm. En styrelse tillsattes med representanter för Sveriges största kommuner och trafikhuvudmän. Även företag och intresseorganisationer är välkomna att delta i föreningens arbete. Verksamheten finansieras av medlemsavgifter. "

Wennerholm slösar bort skattebetalarnas pengar

"För att räkna ut samhällsnyttan vägs kostnader för investeringen mot olika ”nyttor”, exempelvis tidsvinster, minskad trängsel och minskat bilåkande. För att få en samhällsekonomisk vinst i ett projekt ska nettokvoten hamna på noll. Dagens tunnelbana har en samhällsekonomisk nettokvot på 2 räknat på den bebyggelse som Stockholm har i dag, enligt KTH:s beräkningar. Som en jämförelse är SL:s beräkningar för det aktuella spårprojektet Spårväg Citys hela sträckning -1,0. – När vi har tagit kostnaderna som var 1956, så var tunnelbanan otroligt lönsam, med ett nettonuvärde på 11. Men även med de kostnader som är i dag så är resultatet fortfarande positivt. I en kompakt stad blir det ännu större lönsamhet, säger Maria Börjesson."

Sammanfattningsvis blir jag inte imponerad av SvDs anklagelseakt. Jag har både läst vad som skrivits om kollektivtrafiken i massmedia, i utredningar och jag har lyssnat på vad Christer G Wennerholm har sagt. De frågetecken som finns gäller kompetensen och seriositeten hos SvD!

---

Edvin Alam, Christer G Wennerholm, Paul Lindquist, Mårten Schultz

---

SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD

---

Ska studiemedlen styra universiteten?

2011-06-04T10:13:00.000+02:00

Åter är regelverket för studiemedel i centrum för debatten. I en artikel på SvDs Brännpunkt skriver ordföranden i Uppsala Studentkår, Gabriel Ledung, om hur regelverket för studiemedel får orimliga konsekvenser för studenterna. Eftersom lärosätena ansvarar för att examinerade studenter har de kunskaper och färdigheter som kurserna ska ge, så är det märkligt att regelverket för studiemedel skapar problem för studenter som är i heltidsstudier och följer lärosätets kurser - men där CSN och regelverket diskvalificerar dem från heltids-studiemedel.

Problemet är inte nytt. Under min tid som student på Karolinska Institutet hade CSN och KI olika sätt att räkna terminstid. KI räknade antalet dagar som innehöll samma mängd undervisning på höst- och vårtermin. När CSN räknade blev terminerna olika långa och studiemedlen för exakt samma kurser olika, trots att kursernas kurskrav inte varierade mellan höst- och vår.
Problemet fick KI lösa genom att lägga in några inläsningsdagar (=undervisningsfria dagar) den ena av de två terminerna så att CSNs mätning av studierna ledde till att det blev samma studiemedel för samma studier.

---

Är Ohly och Holma okunniga eller ohederliga?

2011-06-03T10:42:00.001+02:00

På dagens brännpunkt i SvD slår Vänsterpariets Lars Ohly och Siv Holma mynt av den otäcka bussolyckan vid Södermalmstorg i helgen. Innan olycksorsaken är utredd är Vänsterpartiets företrädare säkra på sin sak: det är privatiseringens fel.

"Kollektivtrafiken måste styras och kontrolleras av samhället. För det är bara då man kan garantera en hög säkerhet och en kollektivtrafik som leder till att fler åker buss och tåg."

Vidare skriver man att:

"Det finns en mytbildning att konkurrens automatiskt leder till lägre priser och lägre kostnader. I en statlig utredning (SOU 2005:4) visas dock exempel på det motsatta, det vill säga där det blivit dyrare efter att man ökat konkurrensen inom infrastruktur. Det gäller områdena post, el, flyg och taxi. "

Därefter kommer påståendet:

"Och varför är det så? Jo, privata företag ser inte till det gemensamma intresset av en till exempel väl fungerande kollektivtrafik."

Men detta var inte utredningens slutsats. Utredningen pekar på hur framför allt statens myndigheter behöver få ändrade arbetsuppgifter för att avregleringarna ska få avsedd effekt.

Till detta kommer Vänsterpartiets fundamentala missuppfattning: även säkerhet och kvalitet går att konkurrera med. Och även offentligt drivna verksamheter har drabbats av svåra olyckor utan att privata "vinstintressen" varit inblandade.

När det gäller bussolyckan är frågan om vad som orsakat olyckan inte klarlagd än. Har bussbolaget brutit mot lagar eller föreskrifter ska detta givetvis få konsekvenser för ansvariga, men bara att en olycka skett innebär inte något bevis för att avreglering och konkurrens är fel.

---

SOU 2005:4

---

Lidingöcentern svävar på målet om Lidingöbanan

2011-05-30T19:17:00.000+02:00

Kommunfullmäktige har godkänt ett avtal med SL som innebär i huvudsak tre åtaganden från Lidingös sida:
(1) upprustning av gamla Lidingöbron
(2) investering i ett spårvagnståg
(3) upplåta mark för spårvagnsdepå och bussdepå.

När det nu visat sig att buss- och spårvagnsdepå inte ryms på den avsedda ytan så kräver Lidingöcentern från fullmäktiges talarstol att avtalets bokstav ska följas, dvs den praktiskt ogenomförbara samlokalisationen vid Dalenum.

Paul Lindquist (M) och Göran Tegnér (FP) ställde raka frågor om Lidingöcentern menar allvar med att motsätta sig en lösning av bussdepån gavs inga raka svar - bara att man hänvisar till att avtalet inte ger andra alternativ än en gemensam buss- och spårvagnsdepå. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att Lidingöcentern är beredd att äventyra Lidingöbanans upprustning genom att kräva omförhandling av avtalet och antagligen att försöka förhindra en bussdepå i Stockby industriområde.

Lidingöpartiet och Miljöpartiet delar uppenbarligen inte Lidingöcenterns oklara ställningstagande. Det kan väl aldrig vara så att Lidingöcentern fortsätter att spela med opportunismen som sin huvudlinje...

---

Sverigedemokraterna visar upp sig

2011-05-30T09:42:00.001+02:00

På dagens Brännpunkt i SvD skriver folkpartisten Carl B Hamilton om Sverigedemokraternas ställningstaganden i riksdagen. Att SD har gjort de enkla lösningarna till sin politik - enkla lösningar som inte är några lösningar - är ju väl känt. Men att partiet så öppet tar ställning mot mänskliga rättigheter och demokratiutveckling, den förvånar ändå:

"Sverige och EU bör stödja Ryssland i dess konflikter med sina grannar!
Margareta Sandstedt (SD) säger sålunda i EU-nämnden: 'När det gäller konflikter är det bra om vi har så goda relationer till Ryssland som möjligt. Är vi med och stöder [en försoningsprocess] när det gäller den här typen av länder kan det bli en ganska ansträngd relation till Ryssland. Det kan kanske bli litet instabilt. Vi anmäler avvikande mening på den här punkten.' "

"Sverige och EU bör motarbeta WTO och frihandel!
Sandstedt säger om ökad frihandel att 'baksidan är att skyddet för svenska arbetstagare, konsumenter och företag kan bli sämre i och med att förhandlingarna kan leda till att inhemsk produktion minskar. Då går vi mot ökad risk för arbetslöshet, och det är ju precis tvärtom mot vad vi vill ha'. "

"Stöd för mänskliga rättigheter bör underordnas kommersiella hänsyn!
'Vi måste faktiskt acceptera att det finns vissa kulturella skillnader mellan länderna. Ibland kanske vi måste acceptera det också för att kunna vinna vissa fördelar. Det handlar om att vi handlar med olja, mineraler och sådana saker. Vi har en avvikande mening på denna punkt!' "

---

Sammanfattningsvis står SD alltså för protektionism kombinerat med att Sverige ska akta sig för att hävda något som Rysslands nuvarande makthavare kan ogilla. Kanske vill man ha ett handelsavtal med Ryssland av det slag som Finland hade med Sovjetunionen efter andra världskriget?

---

Ställningstagandena visar tydligt att man varken är för Sverige eller demokrati!

---

Moderna myter

2011-05-29T20:15:00.000+02:00

Myt definieras enligt Svenska Akademins Ordbok bland annat som:

"uppdiktad historia l. berättelse, fabel, dikt, legend; ofta ss. beteckning för ngt som icke existerar"

Trots att vi upplever vår moderna tid som upplyst och kritisk, faktabaserad och inte beroende av "auktoriteter" som anger "sanningen" så finns det en hel del som passar in som myt.

I dagens DN ifrågasätts myten om att den ekonomiska tillväxten är det främsta hotet mot mänskligheten. Bakom det förenklade resonemanget som lett fram till myten ligger beräkningen att med nuvarande energihushållning så räcker inte nuvarande tillgång till resurser för att ge alla invånare på jorden samma standard. Men teknisk utveckling och tillväxt behöver inte leda till katastrof. Inte minst därför är det väsentligt att det nya miljöpartiet - moderaterna - leder Sveriges väg i stället för det gamla Miljöpartiet som med ett undantag tycks se avveckling som den enda formen av utveckling som leder till ett hållbart samhälle
På dagens Brännpunkt i SvD hävdar talespersoner för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF), Svenska Kvinnors Vänsterförbund (SKV), Sveriges Fredsråd och Feministiskt initiativ att Sverige måste avsluta sitt deltagande i insatserna i Libyen. Förvisso är alla krig förenade med svårt lidande och ska undvikas så långt det går. Men författarna till debattartikeln tar inte in hela bilden utan ägnar sig åt myten att alla diktatorer låter sig övertygas av resolutioner i FN och icke-vålds-aktioner. Den fråga som borde besvaras av artikelförfattarna är om det var fel av Storbritannien och Frankrike att förklara krig mot Tyskland i september 1939. Skulle de demokratiska delarna av Europa fortsatt att ge vika för Hitlers krav på expansion? Gadaffi vänder vapnen mot civilbefolkningen för att behålla makten. Ska han få döda den egna befolkningen utan att omvärlden reagerar?
Inte minst i samband med att dåvarande ordföranden för IMF greps för sexuella övergrepp har myten om att (a) män med makt missbrukar makten, framför allt genom att förgripa sig på kvinnor, och att (b) det är egenskapen man som utgör grunden för skulden. Gudrun Schyman är en förkämpe för att indela mänskligheten i kollektiv: offerkollektiven (kvinnor) och förtryckarkollektiv (män). Författaren Per Ström har kommit med invändningar mot de "feministiska" avarterna, men Schyman framhärdar i att roten till det onda ligger i det kollektiv som omhulda det patriarkala förtrycket. Det mest tragiska med det kollektivistiska synsättet är att det tar fokus från de verkliga orättvisor som finns i dagens samhälle - just därför att vänsterinspirerade indelning i kollektiv inte ger fungerande lösningar...

----

Behovet av vinst i privat verksamhet

2011-05-28T09:43:00.000+02:00

I krampartade försök att smutsa ned både privat vård och privata skolor och förskolor brukar företrädare för olika socialistiska (inkl socialdemokratiska) fraktioner bedriva propaganda mot vinst i privat verksamhet.

I dagens SvD skriver Sanna Rayman kloka ord om detta:

"Föreställ dig att du i åratal har anlitat en och samma snickare för ett återkommande uppdrag. Du har alltid betalat för en dags arbete, för detta är tidsåtgången som snickaren i fråga har angett. Du har också alltid varit nöjd, men ett år får du likväl för dig att du ska testa en annan snickare.

Sagt och gjort, någon annan får göra jobbet – och fakturerar bara för en halv dag, samtidigt som han gör vinst.

Vem i detta exempel är det rimligt att bli arg på?"

I en artikel i DN intervjuas förre LO-ekonomen Dan Andersson:

"Dan Andersson, tidigare chefsekonom på LO, anser att vinstdiskussionen är enkelspårig:

– När Carl Bennets Getinge säljer en steriliseringsmaskin som gör samhällsnytta genom att färre dör i sjukhussjukan får han göra vinst på den. Varför skulle det vara moraliskt annorlunda med avkastning på själva vården?"

Detta är ju ovanligt insiktsfullt, men i det följande spårar det ur:

"Främsta problemet Dan Andersson ser är att när vården blir en marknad är risken stor att det påverkar etiken hos de vårdanställda. Ett exempel är att läkarna skriver ut antibiotika för att patienterna vill ha det när det för samhället i stort tvärtom är viktigt att vara återhållsam med sådana recept."

Överförskrivning av inte minst antibiotika finns även som problem i landstingsdriven vård. Viljan att vara patienten till lags hellre än "politikerna" eller andra makthavare inom vården är inte noll inom offentligt driven vård!

---

Ett annat sätt att se på vinst i offentliga entreprenader är ju frågan om varför privata alternativ kan gå med vinst där verksamhet i offentlig regi tidigare gått med underskott. I grunden innebär det att landsting och kommuner måste definiera mätbara kvalitetskrav. Om verksamheter i offentlig regi konkurrerar fritt med privata alternativ så borde de förra kunna offerera ett lägre pris eftersom det inte finns samma vinstkrav för ägarna...

---

Vart är Juholt på väg?

2011-05-27T21:01:00.001+02:00

Det brukar sägas att det låter värre att klampa ur ett klaver än att klampa i det.

Efter Håkan Juholts inlägg i frågan om Sveriges engagemang i Libyen måste man ställa sig frågan: vad är han bra på? Uppenbarligen är inte försvarsfrågor hans mammas gata, vilket man skulle ha rätt att vänta sig med tanke på att han tidigare sysslat just med försvarsfrågor i Riksdagen. Förvirringen är uppenbarligen stor i S-partiet, när olika personer försöker skyla över och "tolka" vad Juholt egentligen menat....

Då kan man ju tycka att det är förvånande att S gått lite framåt i opinionen - men det kan fortfarande förklaras av "Balkaneffekten" (moderaternas kraftiga framgång medan partiledare Bildt var på fredsuppdrag på Balkan) och i viss mån även av en kombination av "nu har Mona Sahlin fått en ersättare" och "men det blev inte Östros, Österberg, Nuder eller Jämtin". Något politiskt alternativ till Alliansregeringen har ju inte kommit fram. Däremot har det puffat fram lite olika försöksballonger, som av potentiella väljare kan uppfattas som steg i rätt riktning. Men i valet 2010 lyckades det inte - försöken att fria åt alla håll ledde snarast till att ännu färre vågade lita på partiet.

Juholt höll sitt första-maj-tal fyllt av fylliga formuleringar utan konkreta förslag. Ju längre tiden går utan att partiet hittar fram till alternativ till Alliansregeringens politik som väljarna tror på, desto brantare blir fallet vid kommande val.

De val som fick göras om i Västra Götaland och i Örebro är svåra att tolka. Ser man till exempel till antal väljare, så har inte S lyckats speciellt bra. Däremot uttalade många "experter" att S skulle missgynnas av lågt valdeltagande. Var det något som lockade S-väljare eller Alliansväljare att lämna sofflocket?

---

Tokmoderaten

---

DN, Aftonbladet

---

Bodströms marknadsföring...

2011-05-23T14:33:00.000+02:00

Allting går att sälja med mördande reklam hette det i en gammal kuplett. Thomas Bodström ger nu ut sin bild av en av de senaste striderna inom socialdemokratin.

Det främsta syftet verkar vara att sälja boken. Vi minns ju hur tidigare böcker marknadsförts med filmer från Riksdagens plenissal - inte till demokratins fromma utan för reklamens skull.

Det är förvisso intressant med en socialdemokrat med klar personlig marknadsinriktning. Styrelseuppdrag i Pysslingen faller inte utanför den ramen.

Frågan är dock om Bodströms senaste alster leder socialdemokratin framåt. Det som lämnats ut till massmedia handlar om tillkortakommanden hos de senaste årens ledargrupp. Det förefaller som om Bodströms främsta negativa merit var att han lät sig värvas genom en krogkväll med Pär Nuder. Annars anger media att Bodström vet varför Mona Sahlin föll: det var en kupp iscensatt av en minoritet sammansatt av Skånes vänster och Smålands höger.

"Men enligt Bodström hade "gänget" bakom kuppen inte tillräckligt med stor makt för att få Sahlin avsatt. I stället var det Sahlins egna misstag som till slut fick henne att avgå."

Men var det då verkligen en kupp??

Det verkar inte vara en analys baserad på politiska idéer och visioner. Det verkar mest handla om att verka för att ha makt. Medan Mona Sahlin föreföll att ärligt söka efter en politik så uttrycker sig Bodström rakt på sak:

"Bodströms råd till den nya S-ledningen: förändra partiet i grunden och byt namn, från Sveriges Socialdemokratiska Arbetarparti till Socialdemokratiska paritet."

Det ger inte intrycket av att söka lösningar på dagens och morgondagens problem - annat i en stor partiapparat, inte i Sverige.

---

SvD, DN, Expressen, Aftonbladet, Expressen

---

Mycket snack och lite verkstad MP!

2011-05-23T10:13:00.001+02:00

Jag hörde på P1:s intervju med MPs nya språkrör. Det var mycket snack men väldigt lite verkstad. Tydligast var att Fridolin och Romson tar avstånd från moderaterna - med argumentet att moderaterna står för att utförsäkra cancersjuka och för att motverka en hållbar utveckling genom att minska satsningarna på järnvägen. Det senare bygger enbart på att välja det år då ett extra stort bidrag gavs - då verkar det ju bli mindre. Men se tillbaka på hela den tid då gamla Miljöpartiet stödde S-regeringar och jämför!!

Detta sätt att argumentera tyder närmast på panik i MP-lägret: Moderaterna är inte bara det nya (och numera klart främsta) arbetarpartiet, utan även det nya miljöpartiet. Till skillnad från det gamla Miljöpartiet, som kännetecknas av en blandning av Sörgårdsidyll och allmänt bakåtsträvande, har de nya moderaterna vinnlagt sig om att söka konstruktiva och realistiska lösningar på dagens och framtidens problem. Medan gamla Miljöpartiet ropar på förbud mot bilar (och åker taxi på skattebetalarnas bekostnad) strävar nya moderaterna efter lösningar både för människorna i Sverige och för miljön. Visserligen säger Fridolin nu att han är för tillväxt. Men så länge detta inte kommer till konkret uttryck kan det bara ses som läpparnas bekännelse.

Med detta vill jag säga: gamla Miljöpartiets ambition att värna om miljön är mycket hedervärd. Den ambitionen delas av det nya miljöpartiet Moderaterna. Däremot anser jag inte att gamla Miljöpartiets förslag till lösningar är genomförbara - i flera fall till och med att de motverkar sitt syfte!

På Lidingö - Hälsans Ö - arbetar vi moderater tillsammans med FP och KD för långsiktigt sunda och miljöriktiga lösningar på dagens och framtidens problem.

---

SvD, DN, Expressen, Aftonbladet, DN

---

Thomas Böhlmark

---

Klokt och viktigt från Skolinspektionen

2011-05-22T17:32:00.002+02:00

Till skillnad från Skolverket, som med kvasivetenskaplighet påstår att den socioekonomiska bakgrunden är det som avgör elevernas framgång i skolan så har Skolinspektionen med sin debattartikel i dagens Brännpunkt på SvD insett att:

"Och vi kan konstatera att det finns skolor som trots hög andel elever med utländsk bakgrund klarar att höja förväntningarna och nå längre än vad bakgrundsfaktorerna skulle peka på. Det är skolor där eleverna trots sin bakgrund når goda resultat."

Internationell forskning såväl som svenska erfarenheter visar att OM skolor INTE drivs med tydlig pedagogisk målsättning och kunniga och entusiastiska lärare, DÅ spelar den socioekonomiska bakgrunden roll. Kring Skolverkets mantra att den socioekonomiska bakgrunden är det som bestämmer elevernas framgång har socialdemokratin kopplat sitt eget om att resurser till skolorna ska fördelas så att skolor i socioekonomiskt eftersatta områden ges mest resurser, utan att det finns något bevis för att detta förbättrar resultaten! Med den socialistiska synen på invånarna och deras rättigheter innebär dessutom en sådan resursfördelning att barn från sådana områden inte får välja en annan skola - resursen går ju till skolan och följer inte eleven.

Det är därför befriande att Skolinspektionen inte gått i Skolverkets fälla - utan till och med reagerar mot kommuner och skolor som okritiskt anammats Skolverkets dogm:

"Ett av de vanligaste argumenten vi möter i skolor med låga resultat är att många elever har utländsk bakgrund. Vi kan förstå att det har viss relevans om det handlar om en stor grupp nytillkomna elever som är födda i annat land, som inte behärskar det svenska språket och ibland också har stora kunskapsluckor i övrigt. Men vi kan inte acceptera argumentet när det används för elever som är födda och uppvuxna i Sverige och som har gått i svensk förskola, svensk förskoleklass och nu i svensk skola. Sådana elever finns både i Södertälje och i Malmö. "

Det finns hopp om att Skolinspektionen blir ett verkligt verktyg för att Sveriges skolor ska vara till större hjälp för ALLA elever. Den första tidens verksamhet som fristående myndighet gav antydningar om att paragrafefterlevelsen var viktigare än den verkliga effekten. Dagens Brännpunktsartikel från Skolinspektionens ledning är därför viktig om den följs av handling.

---

SvD, Aftonbladet, DN, SvD

---

tidigare bloggar:
Skolverket och vetenskapen
Betyg, Skolverket och media
Gör Skolverket någon nytta?
Bra skolor har bra ledning

---

Storstockholm behöver fortsatt utveckling av trafikleder OCH kollektivtrafik

2011-05-15T10:28:00.003+02:00

Vi som bor på Lidingö har visserligen lite svårigheter på väg ut från ön, men de senaste anläggningarna vid Lidingövägen ger ju ändå hopp för framtiden: anslutningen till Norra Länken kommer att göra passagen till övriga delar av regionens periferi bättre och avsevärt minska miljöbelastningen på bostäderna längs Valhallavägen. Det är mycket positivt.

Men även efter att man kan åka på Norra Länken till Essingeleden så är det bara en halv lösning. Stockholm har då bara en hästsko - en ofullständig ringled. Redan nu är det problem på Södra Länken och Essingeleden i rusningstid. En viktig orsak till detta är ju att detta är den enda vägen ut mot och tillbaka från de sydöstra förorterna. Redan förra året påpekade Paul Lindquist behovet av att börja planera för Österleden - den sträcka som ska fullborda ringleden runt Stockholms innerstad.

En sådan satsning - tillsammans med satsningar på utveckling av kollektivtrafiken - är nödvändiga för regionens utveckling. Både för bilismen och kollektivtrafiken är regionen i praktiken mycket avlång - med mycket långa avstånd mellan t ex Nacka och Lidingö trots att kommunerna ligger inom synhåll från varandra!

Själv bor jag på Lidingö och arbetar i Huddinge. Tidigare använde jag kollektiva färdmedel trots att restiden sällan understeg 75 minuter (jämfört med bilresans 40 minuter) - och inte allför sällan blev mer än 90 minuter. På grund av vinterns ishalka och ett ofrivillikt akutbesök i sjukvården har jag under våren varit tvungen att åka taxi. Stockholms trafikinfarkt är redan i full gång! Det är ju helt galet att trafiken måste in i centrala Stockholm för att sedan komma ut och nå de södra och - inte minst - de sydöstra delarna av regionen.

I samband med diskussionerna om Slussens framtida utformning sägs det ofta att privatbilismen inte måste passera Slussen. Det stämmer i princip, men det finns i praktiken alltför få alternativ innan en passage öster om Stockholms City är byggd.

Därmed inte sagt att kollektivtrafiken inte ska byggas ut. Det är också viktigt, men som moderat politiker med intresse både för kommunikation och miljö är det viktigt att inte ställa trafikslagen mot varandra. De kollektiva trafikmedlen kan inte lösa alla transportproblem. De kan främst fungera för att ordna transporter mellan "stora" arbetsplatser och bostadsområden. Men de löser inte alla transportbehov. Det är vanligt bland politiker i oppositionen att påstå att det räcker med kollektiva transportmedel, men det är personer som inte sett hela verkligheten för Storstockholms invånare!

---

SvD, DN

---

Var klämmer skon i den svenska sjukvården?

2011-05-15T09:47:00.000+02:00

Den svenska sjukvården är både bra och dålig. Sveriges Kommuner och Landsting har i sina Öppna jämförelser visat på stora skillnader mellan olika landsting. Intressant är då den analys som ordföranden i SKLs sjukvårdsdelegation, Mats Eriksson (M), gjorde i gårdagens SvD:

"Det finns en del oförklarliga skillnader i vården. Skillnader som består onödigt länge och som beror på att landsting inte lär av de som når bättre resultat. Sveriges Kommuner och Landsting arbetar därför sedan några år tillbaka med Öppna Jämförelser. I dessa jämförs landsting och sjukhus utifrån mer än 140 kvalitetsindikatorer. Jämförelserna syftar till att öka lärandet landstingen emellan och har lett till både förbättrade resultat för helheten, men också till att skillnaderna minskat. Landsting med sämre resultat förbättrar sig mest och närmar sig dem med bäst resultat. "

...

"Förklaringarna till de olikheter man redovisat är många och består ofta av samverkande faktorer för patientens bästa. Ingen verksamhetschef redovisar att man tvingas neka kvinnor som bröstcanceropererats behandling av ekonomiska skäl.

En annan vanlig förklaring till skillnader är att landstingen påstås prioritera olika. Så enkelt är det dock sällan. Skillnaderna är oftast större inom landstingen än mellan.

Det talar för att det inte handlar om olika politiska prioriteringar utan dels om att utveckling alltid är ojämn, dels om svårigheten med att styra stora organisationer. Att implementera nya arbetssätt och mönstra ut gamla, mindre effektiva kan ta tid. "

En viktig slutsats är just att det är svårt att införa nya arbetssätt, att ändra invanda mönster. Vad är då orsaken till detta? Jag har själv fått nya insikter i och med mitt ofrivilliga wallraffande som objekt för sjukvårdens omsorger, parallellt med mitt uppdrag som ersättare i en av landstingets sjukvårdsstyrelser.

Det akuta omhändertagandet i samband med en halkolycka finns inget att anmärka emot, men sedan går det snabbt utför. Med ben i gips och ingen i familjen som kan skjutsa till återbesök på sjukhuset är det märkligt att information om vilka rättigheter och möjligheter som finns för patienter i detta läge förefaller vara mer omgärdat av sekretess än säkerhetspolisens hemligheter. Enligt landstingets interaktiva hemsida har kliniken i fråga omfattande telefontider, men ringer man angivet nummer möts man av en telefonsvararröst som rabblar andra telefonnummer med korta öppethållandetider för specifika ärenden. Efter samtal med sjukhusets växel visar det sig att man ska vänta ut drygt 1½ minuts listning av tjänster man inte är intresserad av för att få ange sitt personnummer och därefter ska man bli uppringd vid ett senare tillfälle. Det är inte speciellt patienttillvänt.

Om man i stället använder hemsidans "vårdkontakter" och begär journalkopia får man beskedet att man ska ringa en speciell sköterska på en begränsad mottagningstid för att få journalkopia. Personligen löste jag detta med ett nytt elektroniskt meddelande om att detta inte är acceptabelt eftersom hemsidan klart säger att man får journalkopian hemsänd till folkbokföringsadressen.

Sedan ville jag börja sjukgymnastik på det sjukhus där jag själv arbetar. När jag fick kontakt med den kliniken önskade man en remiss från kliniken som utfört den akuta behandlingen. Men där ansåg man att eftersom landstingets sjukhus har ett gemensamt journalsystem så behövs inte det. Nåja, eftersom jag insisterade så gav man motvilligt med sig och skickade en remiss som inte riktigt stämde med tidigare ordinationer för förloppet efter den akuta operationen. Men eftersom jag själv varit med kunde jag tillsammans med min behandlande sjukgymnast rekonstruera och rätta till så att rehabiliteringen kunde göras på avsett vis.

Men varför fungerar inte "eftervården" bättre? Varför förefaller det vara nödvändigt att vara läkare för att få adekvat information och rätt omhändertagande?

En stor del av problemet ligger i landstingssjukvårdens i det närmaste militära organisation. Beslut går nedåt i organisationen. Det förefaller höra till undantagen att information om verksamhetens behov går uppåt i organisationen. Den organisation vi har är inte utformad för att ge stöd till dem som servar patienterna. Den är utformad för att föra ned beslut från sjukhusledningen till dem som har kontakten med patienterna, inte för att föra information från patientnivån till ledningen.

Att detta är ett problem som inte bara berör enstaka händelser finns det åtskilliga belägg för. I mitt eget arbete har jag mött flera färska exempel på "projekt" där verksamheten och dess behov helt sätt åsido till förmån för hierarkiska beslut. Avsaknaden av mekanismer för återkoppling för att modifiera och anpassa i grunden ofta väsentliga principer till vad som i praktiken är bäst för patienten gör att denna hierarkiska ordning leder till ineffektivitet och ett enormt resursslöseri.

Det finns regler som borde motverka sådana tendenser. Bland annat finns sedan 2005 föreskrifter om krav på "ledningssystem för kvalitet" (SoS FS 2005:12). Erfarenheter från arbetet med införandet av lagar och regler för celler och vävnader (www.vavnad.se) visade dock att mycket få kliniker har inrättat sådana system, där avvikelserapportering osv borde leda till utveckling och förbättring av verksamheterna.

I en avhandling från Karolinska Institutet visades på hur toppstyrt införande av förändringar misslyckas i jämförelse med införande som bygger på att aktivt inhämta synpunkter från de delar av verksamheten som utför det direkta vårdarbetet med patienterna.

Min egen slutsats är att sjukvårdens kan bli effektivare och bättre genom att genomföra de kvalitetsledningssystem som lagstiftningen kräver, men att det inte går att göra med ett hierarktiskt ledarskap. Men vårdarbetet med patienten måste sättas i centrum och ledarskapet måste aktivt ta emot, vårda och positivt värdera kunskaper och erfarenheter från dem som har det direkta mötet med patienterna! Och detta är vad Fredrik Reinfeldt upprepat påpekat. Nu är det hög tid för landstinget att implementera!

---

Sjukhusläkaren, DN

---

Skolkdebatten fortsätter...

2011-05-14T20:27:00.000+02:00

Fortfarande cirkulerar skolkdebatten huruvida det är lämpligt eller ej att frånvaro utan giltigt skäl anges i terminsbetyg eller ej.

Några röster har höjts för att det inte är detta som ska vara fokus, dvs det får inte vara skolans enda åtgärd vid skolk att föra in det på terminsbetyget.

En mycket viktigare åtgärd är att skolorna redan samma dag som frånvaron uppkommer meddelar föräldrarna. Det kräver både att alla lärare har möjlighet, tid och ork att rapportera frånvaro och att skolan har metoder att meddela föräldrarna. Om skolan försöker men inte lyckas etablera kontakt med eleven och föräldrarna - vad hjälper det då att det kommer en notering i terminsbetyget?

Sanningen är ju den att det som är viktigast är att tidigt fånga upp elever som är "på glid". Även den omedelbara uppgiften är att få eleven att inte avvika från skolan så måste det även handla om att inte missa de elever som har behov av olika former av stöd för att inte avvika från skolan och riskera att hamna i ännu mer utanförskap: missbruk, arbetslöshet och kriminalitet!

Hur viktigt det än är att fånga upp dem som är på glid - hur mycket av resurserna går åt till detta? Blir det kontroller och kostnader därför att alla elever ska registreras varje lektion så att man missar dem som inte klarar skolarbetet. För som många nuvarande elever konstaterat: det borde vara resultaten som räknas - kunskaperna - inte bara antalet närvarotimmar. Slutsatsen är alltså skolan måste reagera när en elev inte når målen och börja avvika. Elever som klarar målen utgör inget problem eller riskgrupp. De som inte hänger med och börjar försvinna - det är där resurserna måste sättas in.

---

Maria Stockhaus blogg

---

SvD, SvD, DN

---

Om skolk

2011-05-11T11:48:00.003+02:00

Utbildningsminister Jan Björklund går ut med att han vill komma till rätta med skolk genom att skriva in det i terminsbetyg, men inte i slutbetyg. Framför allt menar han att de som av ren lättja skolkar ska skolka mindre.
Kritiken låter inte vänta på sig. I en artikel på dagens Brännpunkt i SvD skriver Torbjörn Jerlerup att det ibland kan vara rätt att att skolka. Enligt uppgift i bland annat DN anser BO att det kan skada elever med dålig självkänsla.

Tyvärr har debatten i princip redan kantrat. Nu blir det en diskussion om det är bra eller dåligt att skolka eller om skolk överhuvudtaget ska synas någonstans.

Kärnpunkten borde vara:

Vad gör skolan för att tidigt upptäcka skolk?
Hur resonerar skolan med både eleven och föräldrarna?

Det stora problemet med elever med dålig självkänsla uppkommer knappast i samband med att det kommer in en uppgift om skolk i terminsbetyget. Snarare lär det väl vara den dåliga självkänslan som "löses" med frånvaro.

Därför kan det heller inte vara en acceptabel lösning för skolan att acceptera skolk för att skydda självkänslan hos eleven. Det kan inte heller vara så att skolan ska acceptera skolk för att "det är nog bäst för eleven".

Mobbning måste motarbetas aktivt. Skolan måste samverka med eleven och föräldrarna och tidigt upptäcka problem - allmän mobbning såväl som skolk som symptom på t ex mobbning och skadad självkänsla.

Tyvärr verkar Björklunds kamp för skolk på betyget leda i fel riktning. Åtgärderna måste sättas in i tidigare led.

Därmed inte sagt att såväl befogad som obefogad frånvaro kan noteras officiellt, men skolk i betyget är inte bara ett problem för eleven, utan även för skolan och föräldrarna!

---

På plats i Karlstad - trots taxi 020

2011-05-06T08:21:00.001+02:00

Så är jag på plats i Karlstad för moderatmöte. Innan politiken tar vid är det på sin plats att kritisera några taxiföretag. Både Taxi Stockholm och Taxi 020 har visat sig synnerligen opålitliga. För några veckor sedan behövde jag ta taxi till arbetet. Förbeställning gjordes dagen innan men vid utsatt tid hade ingen bil kommit och växeln uppgav att man inte visste när det skulle komma någon bil "för det fanns ingen i området".
Igår, när jag skulle ta taxi till Centralen för att åka till Karlstad. Beställt av taxi 020 via cabonnet. När bilen var beställd kom ingen bil. Växeln angav samma skäl som taxi Stockholm: det finns ingen bil i området så vi vet inte när det kan komma en. Till slut rekommenderades jag att ringa ett annat taxiföretag. Men chansen att lyckas med en halvtimme till tågets avgång var minimal. Lyckligtvis hade en taxi på fel sida bron svarat på växelns anrop, och jag hann med tåget. Men det fanns ingen tid att proviantera före avgång. (Någon kanske undrar varför jag inte tog bussen, men på grund av en allvarlig olycka får jag inte stödja på vänster ben och måste gå med två kryckor....)

Helt klart saknar båda taxi-företagen kundfokus. Ingen varningstext: bil kommer om det råkar finnas en i området, annars kommer det ingen.

---

SvT har däremot kundfokus. Mats Knutson hjälpte mig och alla andra på moderatmötet genom att tala om för oss och för övriga tittare vad vi egentligen tycker - att vi bara väntar på att opinionssiffrorna ska försämras för att flyga på Fredrik Reinfeldts strupe...

---

För övrigt är det där med Sola i Karlstad något överdrivet...

---

Men hög moral och stor förväntan i moderatgruppen från Lidingö...

---

Jan Björklund mindre intresserad av lektorer än förstatligande

2011-04-20T08:56:00.001+02:00

I dagens SvD skriver utbildningsminister Jan Björklund om behovet och nyttan av lektorer i våra skolor. Därom är vi helt överens. Men tyvärr slirar utbildningsministern betänkligt när det gäller logiken.

Björklunds mantra nu är att återförstatligande av skolan är det som behövs för att lösa de problem som finns. Därför försöker han nu bygga upp argumentationen om att kommunerna ensamma har orsakat problemen.

När det gäller lektorerna snubblar Björklunds argument på redovisningen i den egna artikeln. Paradargumentet är:

"Sedan skolans kommunalisering har nästan inga nya lektorer anställts"

Men vad är orsak och verkan? Lite längre ner står det:

"I den nya skollag som träder i kraft den 1 juli i år regleras återigen lektorstjänster."

Så kommunerna har allstå "misskött" frågan om lektorat, men staten har inte haft något att göra med det, trots att lektorstjänster tagits bort ur skollagen?.

Det är viktigt för Sverige att personer med egen erfarenhet av forskning är med i undervisning och utveckling av våra skolor. Det är också viktigt, därför att det breddar intresset för universitetsstudenter att genomgå forskarutbildning. Därmed blir det inte bara en positiv effekt på skolorna utan även på den högre utbildningen och forskningen!

Det är dock beklagligt att utbildningsministern använder frågan för att driva sin tes om att kommunerna har förstört skolan och att enda räddningen är ett återförstatligande. Det är att inte ta problemen på allvar - det visar brist på förmåga att analysera orsak och verkan. Kanske ett krav på forskarutbildning för att bli utbildningsminister vore bättre?

---

SvD, SvD, DN

---

Tidigare bloggar:
Björklund ser inte orsaken till problemen
Ett skolpolitiskt credo
Kunskap som valfråga: 1. Bättre lärare
Ja till höjd lärarkompetens
Formell och reell lärarbehörighet

---

Verklighetsanpassad skolstart bäst

2011-04-11T11:28:00.000+02:00

Jag välkomnar utbildningsministerns beslut att skrinlägga planerna på flexibel skolstart. Det skulle knappast vara lösningen på den svenska skolans problem!

Nya Zeeland har lyfts fram som exempel, men ser man till den ålder det gäller så skulle det motsvara en flexibel övergång till den äldsta gruppen i barnomsorgen eller om tidigare övergång till förskoleklass.

Det finns då mycket viktigare och angelägnare frågor att lösa. Det är fastlagt att kompetens, entusiasm och ledarskap hos lärare och skolledningar är mest avgörande faktorerna för hur väl en skola fungerar.

Från lärarfackens sida påpekas att lärarlönerna är låga och lockar alltför få ambitiösa och kunniga individer. Från politiskt håll har det talats mycket om att höja lärarnas status och att belöna lärare som gör ett bra jobb!

Med den bakgrunden är det bråttom att få fram tydliga redskap för att mäta vad som är en bra lärare - mätverktyg som både den enskilda läraren och lärarens chef kan använda som stöd för individens utveckling och för löneutveckling. Men hur mäter man vad som utmärker in bra lärare?
- elevers betygsutveckling?
- resultat på nationella prov?
- elevers utvärderingar?
- deltagande i kurser, kompetenshöjande utbildning, doktorsexamen i fackämne?
- deltagande i sammanträden och uppfyllande av kontorsarbetstid på skolan?
- entusiasm och förmåga att stimulera eleverna?

---

SvD, SvD, DN, DN

---

Skolan är för viktig för att vara en politisk tummelplats

2011-04-06T19:20:00.000+02:00

Det kan verka förmätet att en lokal fritidspolitiker med skolan som främsta ansvarsområde anser att skolan är för viktig för att bli påverkad av politiskt inflytande. I en intressant ledare i DN beskrivs flera viktiga faktorer som lett till att svensk skola sackar efter. Rimligt nog är kommunaliseringen inte den avgörande faktorn.

"Skolans problem är mer djupgående än själva organisationsformen.

Här finns urgröpningen av lärarrollen, som hänger samman med förändringen av lärarhögskolorna och den tillhörande misstron mot vuxenauktoritet och en traditionell kunskapssyn. Små ord markerar denna förändring på ett övertydligt sätt. Lärare kallas plötsligt för mentorer och förväntas inte lära ut utan handleda barn som ”forskar”.

Här finns nya pedagogiska idéer som har gett läxläsning, katederundervisning och traditionellt tragglande ett dåligt rykte, trots att alla som gått i skolan vet att det krävs en kombination av vuxenstyrd inlärning och hårt eget arbete för att tillgodogöra sig nya kunskaper."

Förtjänstfullt lyfter man fram att "den pedagogiska forskningen havererat" och att den finska skolan bättre "stått emot trenderna inom skolforskningen". Men en kritisk läsning väcker frågan: är det verklig forskning eller politisk mål förklädda som någon form av objektiv forskning? Sann forskning handlar om att söka "sanningen" - utvidga kunnandet. Det kan innebära t.ex. att undersöka vad som gynnar barns och ungdomars inlärning, söka förklaringen till att somliga skolor lyckas bra med sitt uppdrag trots att "socioekonomiska faktorer" säger att de inte ska lyckas. Det handlar om att förstå och öka insikterna. Det handlar inte om att tillverka bevis för att politiska dogmer är sanna: att alla mår bättre av att inga krav ställs och att socioekonomiskt missgynnade barn lyckas bättre utan stimulans.

Problemet sedan 1960-talet är dock att många politiska idéer på mycket lösa grunder förklätts som pedagogisk forskning. Många gånger hör man även från t.ex. Skolverket om "forskning" där den vetenskapliga frågeställningen saknas eller är helt felställd. Slutsatsen är att den pedagogiska vetenskapen måste rensa ut det som är skräp och politiskt propagandamaterial utan vetenskaplig bas. Men detta kan bara den pedagogiska vetenskapen göra - men det är nödvändigt om pedagogik ska kunna tas på allvar.

Det är min övertygelse att skolpolitiker ska ta ett ansvar för den långsiktiga målinriktningen i samarbete med professionen, för tilldelningen av medel samt för att se till att uppföljningen blir effektiv och adekvat i förhållande till målen. Däremot är professionen bäst på att utforma hur man ska nå målen. Därför finns det skäl att säga att skolan är för viktig för att vara en politisk tummelplats! Så arbetar den politiska majoriteten (M+FP+KD) på Lidingö för att våra skolar ska vara bäst i landet.

---

Maria Stockhaus Skolblogg

DN

---

Vilse i pannkakan - modernisering av S

2011-04-05T10:33:00.003+02:00

I sitt linjetal slog Håkan Juholt fast att socialdemokratin har lösningarna på alla problem. Eller så försökte han i varje fall få omvärlden att tro det. Det handlade i varje fall inte om att göra som Moderaterna: lyssna på människor i vardagen och utifrån det perspektivet söka lösningar på människors problem. Nej, S under Juholt ska leva på myter, tex myten om att Alliansregeringen skapat en enorm barnfattigdom. Det handlar inte om att förstå vardagens problem utan att skapa valvinnande myter med hjälp av tendentiöst selekterad statistik eller ren och skär plakatpolitik. Frieriet som verkade utlova höjda pensioner devalverades inom några dygn - men det ger tydliga signaler om hur väl dynastin Juholt förbereder sina utspel...

I en nyhetssändning häromdagen sändes utdrag ur en intervju med Juholt där han förklarade att han i sitt linjetal dragit upp riktlinjerna för politiken och nu skulle den fyllas med innehåll. För mig lät det mer som en chefredaktör som i allmänna ordalag talade om vad tidningens olika sidor ska innehålla och överlämnar till medarbetarna att klippa ihop olika lokala nyheter och citat från konkurrenter för att fylla spalterna. Någon tydlig och konkret riktning fanns i varje fall inte i talet, mer än att Juholt inte vill göra som Alliansregeringen.

Flera har även påpekat diskrepansen mellan Juholts retorik om folkrörelsen där det inte finns någon VD, vilket skarpt kontrasterar mot de omfattande ommöbleringarna i partitopp och riksdagsgrupp. Det återstår att se om Juholt likt en envåldshärskare har sett till att omge sig med krafter med mindre strålglans och kompetens än härskaren själv.

---

Lotta Olsson, Moderaterna om barnfattigdom

DN, SvD, SvD, SvD

---

Framåt för kunskapsskolan

2011-04-04T19:28:00.003+02:00

Regeringens förslag om att tillåta elitsatsningar för specialbegåvande och intresserade elever är bra och ett steg i rätt riktning. Nu är det inte bara tillåtet med elitsatsningar inom idrotten.

Sura kommentarer från S har inte låtit vänta på sig. Mikael Damberg fördömer det hela som "sortering av elever". Han har inte analyserat sin politik så att han inser att detta gamla socialdemokratiska synsätt innebär att man hindrar dem som har fallenhet för och intresse för teoretiska ämnen. Men å andra sidan finns det ju inga trovärdiga signaler för att S skulle vara beredda att ompröva sin kunskapsfientliga inställning. Den är ju gammal och beprövad. Redan under min egen skoltid infördes en ny läroplan för grundskolan där kunskapserövring kändes starkt ifrågasatt. Det var i slutet av 1960-talet, och inte blev det bättre med nedgraderingen av lärarutbildningen ett tjugotal år senare!
DN
En annan viktig aspekt på reaktionerna från S är att det är ju inte så att speciellt många kan komma ifråga för att gå i "elitklasserna". Snarast borde kritiken vara att det blir så få och på så få ställen. Det gör att tillgången blir så begränsad att det i sig är ett demokratiskt problem. Det är där den negativa sorteringen äger rum: de som vill och skulle kunna vara med, men inte kan för att det bara finns på några få platser.

Jag upprepar därför att jag hoppas att skolor på Lidingö ska visa intresse för detta. Vi har ju både duktiga elever och duktiga lärare...

---

SvD, DN Aftonbladet, SvD

---

Björklund ser inte orsaken till problemen i dagens skola

2011-04-01T20:14:00.000+02:00

Utbildningsminister Jan Björklund har gjort en lång rad utomordentliga reformer av den svenska skolan. Som jag ser det beror det på att han i praktiken genomfört moderat skolpolitik. Men det har förekommit att han gått vilse - och det är när han lämnat den moderata vägen!

Nu senast har Björklund tillsammans med ett lärarfack utsett kommunaliseringen av skolan till syndabock för den kvalitetsförsämring som skolan gått igenom. Problemet är att Björklund blandar ihop orsakssammanhang och parallellfenomen. Det var ju inte så att kommunaliseringen var den enda förändring skolan drabbades av under skolminister Perssons tid vid makten. Den fortsatta nedvärderingen av kunskaper, däri inbegripet nedmonteringen av lärarutbildningen. Persson tyckte själv i en ekointervju att det var bra om lärarna kunde mindre, för då skulle de ta hand om eleverna bättre. Det kan inte bygga vare sig på sunt förnuft eller beprövad vetenskap!

Om kommunaliseringen inte orsakade nedgången utan bara var en del av en rad åtgärder som tillsammans undergrävt skolans förmåga att ge eleverna den kunskap de behöver, då kommer inte heller ett återförstatligande att kunna vända utvecklingen.

Det är sant att förutsättningarna är olika mellan olika kommuner. Men Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har visat att det inte heller är så enkelt att det är de "rika" kommunerna som klarar sig bäst och de fattiga som klarar sig sämst. SKL har visat att det är viktigare hur skolan är organiserad: att det finns målinriktade skolledninga och kunniga och entusiasmerande lärare. Detta överensstämmer även med inernationell forskning som visat att negativa socioekonomiska faktorer bara har betydelse när skolornas ledning fungerar dåligt och lärarna är omotiverade!

För Lidingös del är det ställt utom allt tvivel att ett förstatligande skulle försämre möjligheterna. Vi har medvetet satsat på skolor och förskolor. Våra peng-ersättningar (förskolepeng, skolpeng, gymnasiepeng) är högst eller bland de hösta i hela landet. Om staten tar över för att "fördela resurserna jämnare" lär ju inte Lidingös skolor få behålla dessa höga anslag. Även om de ekonomiska resurserna inte är helt avgörande har SKL pekat på att den tydligaste framgångsfaktorn är när politiken fokuserat på långsiktiga mål och uppföljning medan professionen - skolledare och lärare - givits största möjliga frihet att inom givna ramar (främst skollagstifningen) utföra uppdraget att stimulerar barn och ungdomar till att inhämta kunskap. Sådan är vår politik på Lidingö och så vill vi att det ska få fortsätta.

Lidingös skolor fungerar bra, men kan utvecklas till att bli ännu bättre. Vi har fokus på att lärare och skolledare ska arbeta vidare med att förstärka lärandet ännu mer. Med vetenskapligt utvärderade metoder ska mobbning och kränkningar motverkas. Men både kommunala och fristående skolor ska möjligheterna att välja en utbildningsform som passar individen stärkas.

---

SvD, SvD, DN
Lidingömoderaterna, Lidingömoderaterna

---

Lidingöcentern och Lidingöpartiet vill avskeda skolmatspersonal

2011-04-01T19:35:00.000+02:00

Vid Utbildningsnämndens sammanträde i februari var ett viktigt ärende den reviderade upphandlingen av skolmat. En stor majoritet ville fortsätta vägen till höjda krav på kvalitet medan två partier ville fördröja processen ytterligare.

Denna afton yrkade Centerpartiet, med stöd av Lidingöpartiet, på att ärendet skulle återremitteras. Centralt i det yrkandet var att man vill att ett tillagningskök ska lyftas ur matupphandlingen. Att ledningarna för de kommunala skolorna inte önskar återfå det direkta ledningsansvaret för livsmedelshantering spelade uppenbarligen ingen roll. Vi i majoriteten respekterar att den pedagogiska expertisen vill fokusera på det pedagogiska arbetet och överlåta åt experter på livsmedel att sköta skolmaten.

Det som är än mer skrämmande är att Lidingöcentern och Lidingöpartiet har inställningen att det föreslagna experimentet ska börja "från noll personal". I praktiken innebär det att all personal vid det utvalda skolköket avskedas så att ny personal kan handplockas. Detta är något helt annat än vid upphandling av entreprenad. Vid byte av entreprenör ska alla anställda erbjudas anställning hos den nya entreprenören, dvs ingen riskerar att bli avskedad.

Av de frågor som Lidingöcentern ställt och de svar som givits framgår klart att denna konsekvens inte kan ha undgått representanterna för Lidingöcentern och Lidingöpartiet. Vi i majoriteten avvisade därför yrkandet på återremiss av ärendet.

---

"Lidingö har Earth Hour varje dag"

2011-03-26T10:57:00.004+01:00

På dagens Brännpunkt i SvD skriver Magnus Frantzell, vd för Belysningsbranschen kritiskt om tomma symbolhandlingar och frågar:

"När får vi se svenska politiker som använder Earth Hour-dagen för att berätta att de faktiskt investerat i modern belysning som minskar energiförbrukningen hela året?"

Svaret finns redan! Jenny Nilsson, ordf (M) i Tekniska nämnden i Lidingö har meddelat följande i ett pressmeddelande:

"- Klimatfrågan är global, men det är på det lokala planet som många av besluten tas för att reducera vår klimat- och miljöpåverkan. I Lidingö stad jobbar vi långsiktigt med energiproblematiken och tar den på största allvar. Varje dag gör vi insatser och fattar politiska beslut för att minska miljöbelastningen, framhäver Jenny Nilsson, ordförande i tekniska nämnden i Lidingö stad.

- Lidingö stad har valt att inte ansluta sig till detta evenemang. Men vi tror på idén att minska vår miljöbelastning och energiförbrukning. Som ordförande i tekniska nämnden i Lidingö stad ansvarar jag för den offentliga belysningen på ön. Runt om på våra vägar, torg och cykelbanor finns cirka 10500 ljuspunkter. Under 2010 satsade vi 6 miljoner kronor på att byta ut gamla lampor till nya och energieffektiva samtidigt som vi bytt ut gammal armatur. I år fortsätter vi detta miljöarbete och satsar 8 miljoner, preciserar Nilsson.

- Att byta ut gammal belysning är en miljösmart åtgärd. De nya lamporna och armaturen förbrukar enbart hälften så mycket energi som de gamla. Genom detta minskar vi vår miljöbelastning och vi sparar skattepengar. På så sätt innebär denna och flera andra miljöbesparande åtgärder att vi har Earth Hour varje dag på Lidingö, menar Nilsson."

---

Lidingömoderaterna, SvD, SvD, SvD, DN, DN

---

Om rätten att överklaga placering i förskoleklass

2011-03-03T22:09:00.002+01:00

I nyhetsmedia berättas att Lidingö förlorat ett mål i Högsta Förvaltningsdomstolen. Frågan gällde om föräldrar har rätt överklaga ett beslut om placering.

Bakgrunden är att en del av Lidingös skolor är så populära att fler söker sig till dit än det finns platser. De populäraste skolorna gör allt för att kunna emot alla som vill gå där, men det finns en gräns - det finns inte minst fysiska gränser för hur många elever som får plats inom skolans väggar!

Utbildningsnämnden har - på förslag från förvaltningen - fastställt en policy som bygger på Skollagens krav. Syftet är givetvis att reglerna ska vara så enkla och klara som möjligt (ur policy från hösten 2008):

"Eleven har enligt skollagen rätt till plats i en skola i närområdet. Eleven kan ha flera skolor i sitt närområde där placering kan ske. Hänsyn ska tas till var samtliga barn bor i förhållande till den sökta skolan.
Hänsyn tas också till befintlig organisation. Varje skolområde har en organisation som omfattar förskoleklass till och med skolår 9 och bereder på så sätt plats för eleven under dessa skolår.
Vid inflyttning till Lidingö eller skolbyte från annan skola i enskild eller kommunal regi erbjuds placering på sökt skola i mån av plats.
Ytterligare kriterier är syskonförtur och särskilda skäl.
Stadens mål är att ge vårdnadshavares val av skola hög prioritet."

Generellt är avstånden inom Lidingö korta och alla skolor har mycket hög kvalitet - och ser man till de resultaten ligger "den minst framgångsrika" långt över medel i riket. Kvalitetsmässigt är det alltså inte så väldigt stor skillnad mellan de olika skolorna (men ambitionen är att ständigt utveckla kvaliteten i alla skolor!). Det är alltså inte så att barnets hela framtid hänger på vilken skola på Lidingö barnet går i, men...

Lidingö Stad finns till för invånarna - inte tvärtom. Den policy Utbildningsnämnden antog hade som syfte att skapa ett tydligt och begripligt regelverk för att motverka godtycke och missnöje. Den fråga vi måste ställa oss i Utbildningsnämnden är: hur kan vi ändra hanteringen av placeringar i skola (förskola, förskoleklass, skola osv) så att föräldrarna inte får det felaktiga intrycket att det pågår mygel (som det har antytts i intervjuer) eller att det skulle finnas ett stort mått av godtycke? Det kan vara så att policyn måste ändras och bli tydligare, det kan vara så att informationen till föräldrarna måste ändras och bli bättre.

---

DN, Dagens Juridik, SvD

---

Policy för skolplacering (2008)

---

Sjukvårdsstyrelse Norr - (S) börjar delta i besluten

2011-02-25T19:37:00.000+01:00

I veckan har det varit sammanträde i Sjukvårdsstyrelse Norr - där man bereder beslut om ersättningsetableringar och auktorisering av nye vårdgivare. Det som var nytt vid sammanträdet i torsdags vara att skriftligen meddelade att man visserligen fortfarande är emot Vårdval Stockholm men att man inte längre avstår för att delta i beslutet.

En lite sarkastisk tolkning är att om S länge avstått från att delta i beslut (dvs varken har stött eller varit emot ett förslag) måste innebära att man vill göra rätt för såväl års- som sammanträdesarvode. Vänsterpartiet valde att fortsatt inte delta i beslut och Miljöpartiet var inte närvarande.

En annan spekulation kring varför S nu väljer att lämna passiviteten skulle ju kunna vara att man anar en framtid kursändring och redan nu vill försäkra sig om att inte behöva försvara att man varit helt passiv. Man kanske till och med börjat se att Vårdval är en framgång och inte vill stå med Svarte Petter...

Men det är ändå Alliansen som styr och även om det är viktigt med nya vårdgivare är ändå den mest angelägna uppgiften för Sjukvårdsstyrelse Norr att aktivt arbeta för att förbättra samarbetet mellan landsting och kommuner. Det kan handla om att utveckla rutiner för övergången mellan landstingets sjukvård till kommunens äldreomsorg. Konkret innebär det möten och diskussioner om vad som upplevs som problem. Samarbetesformer som utvecklats till väl fungerande system kan spridas från kommun till kommun.

---

Viktigt om forskning i Sverige

2011-02-23T22:42:00.001+01:00

I dagens SvD skriver Hugo Lagercrantz om hur den nu utvecklade formen av anslagsfinansiering av såväl forskning som forskningstjänster leder till långsiktig utarmning av forskningen. Jag har tidigare resonerat om behovet av universiteten för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och inte bara för att producera snabb lönsamma resultat.

Hugo Lagercrantz belyser även problematiken med att forskningsmedel nu i mycket hög grand kanaliseras till relativt få men etablerade forskningsändamål. Lagercrantz pekar på problemen med forskare som blir mindre självständiga och mer och mer beroende av stora anslagsgivare.

Detta är ett allvarligt problem för framtiden!

----

tidigare bloggar:
Vem bestämmer vad som är bäst forskning
Topp utan bredd - urvattning av svensk forskning
Forskning som ett medel att lyfta Sverige
Karolinska Institutet, forskning och byggnader

---

Är verkligen gratis sprutor lösningen på HIV-spridning bland narkomaner?

2011-02-21T10:54:00.001+01:00

Det har framförts från många håll att utdelning av gratis sprutor är lösningen på HIV-spridning bland narkomanter. När moderaterna i landstinget inte delade den ståndpunkten var tonläget i debatten stundtals mycket uppskruvat.

I dagens SvD redovisas erfarenheter från såväl internationella som lokala utvärderingar. Det finns mycket tänkvärda slutsatser i artikeln:

"I början av detta år gjorde ett brittiskt forskarteam en grundlig genomgång av de vetenskapliga studier som hittills redovisats internationellt och som ingått i det underlag som WHO stöder sin rekommendation om sprutbyte på. De brittiska forskarna, som redovisat sitt resultat i vetenskapstidskriften Addiction, kunde visa att WHO:s underliggande material i de flesta fall antingen var feltolkat eller felredovisat och att underlaget inte alls ger något stöd för att sprutbyte skyddar mot hiv."

"Det är dags att ge allmänheten full kunskap om det vetenskapliga läget: Det finns ingen evidens för att sprutbyte skyddar mot hivsmitta!

Däremot finns det andra effektiva metoder att förhindra hivsmitta bland injektionsnarkomaner. Genom uppsökande verksamhet som innefattar hivtestning, delgivning av resultat, smittskyddsinformation samt vaccinering mot hepatit B. Detta har nyligen skett genom den i Stockholm genomförda baslinjestudien. Allt talar för att det var detta som stoppade hiv-epidemin från 2006. Några andra aktiva åtgärder vidtogs inte i Stockholm. Men uppenbarligen räckte detta.

Det som ytterligare talar för att så var fallet är att den omfattande hiv-epidemi som spreds under 1980-talet kunde stoppas helt utan sprutbyte. Det man i stället gjorde var just att hivtesta injektionsnarkomanerna och delge dem resultatet tillsammans med avpassad smittskyddsinformation. En EU-studie från 1992 visade att detta var effektivt."

---

Varför offrar S barnen?

2011-02-19T20:16:00.000+01:00

I dagens SvD skriver Thomas Gür om hur hela den politiska vänstern hellre offrar barnen än kommunala skolor. Alla skolor är heliga - för att inte beröva kommunala skolor elevunderlag måste valfriheten slaktas. Så går tongångarna även här på Lidingö: både när det gäller förskola och förskola är det primära målet att de kommunala verksamheterna skyddas. Till och med den gemensamma regionala gymnasieregionen ratas av det skälet: konkurrensen antas blir för svår för ungdomar som bor nära populära gymnasiet.

Men den politiska vänsterns modell - att man bara får välja den skola som är närmast - innebär även att om många är missnöjda med en skola så sitter de fast i den skolan (om inte föräldrarna flyttar till upptagningsområdet för en bättre skola.

På motsvarande sätt målade den politiska vänstern upp att vårdnadsbidragets införande skulle leda till att barnen strömmade ur de kommunala förskolorna för att tas om hand av en förälder eller på annat sätt som föräldrarna ordnar. Vårdnadsbidraget skulle "utarma" den kommunala förskolan. Men så blev det inte. De flesta använder vårdnadsbidraget för att förlänga föräldraledigheten någon eller några månader, ofta för att överbrygga tiden fram till efter sommaren när det är lättare att få plats i en förskola som föräldrarna önskar.

I alla fall handlar det om att den politiska vänstern hellre försvarar sina politiska visioner om politisk styrning av befolkningen än om omsorg om de enskilda individerna.
Där finns en viktig anledning till socialdemokratins mångåriga kräftgång....

---

Vem bestämmer vad som är bäst forskning?

2011-02-19T19:54:00.001+01:00

I gårdagens SvD kommenterade vetenskapsreporten Inger Atterstam den kritiska rapporten om hur forskningsmedel i huvudsak riktade till speciellt excellenta forskare i en betydande grad inte utnyttjats och inte heller i någon betydande utsträckning lett till fler publikationer och påtagliga framsteg i respektive forskningsområdet.

Atterstam konstaterar att förtroendet för forskningen är i fara. Det är en förtroendebransch och jag kan inte annat än instämma i att det finna många frågetecken kring satsningen på "excellens".

Jämfört med andra delar av skattestödd verksamhet - som skolor och sjukvård - är det mycket svårt att mäta forskningskvalitet. Vetenskapliga tidskrifter använder sig allt mer av så kallade "impact factors" - hur ofta publikationer citeras av andra forskare. En tidskrift med många publikationer som citeras anses vara bra och artiklar med många citeringar tas som intäkt för kvaliteten. Vad man måste betänka är att även om negativa citeringar (dvs. "de resultat som presenteras här ger skäl att tro att tidigare publicerade studier lett fram till felaktiga slutsatser...").

Att en forskare har flera citerade publikationer är inte det samma som att den forskarens resultat är bättre eller viktigare än forskare som har mindre citerade publikationer. Det kan till och med vara så att flera forskargrupper publicerar många artiklar med förhastade eller felaktiga slutsatser, men eftersom de citerar varandra ger "impact factor" en bild av att det skulle vara excellent forskning. Men, undrar man kanske då, hur kan det komma sig att sådana studier publiceras? Vetenskapliga tidskrifter låter insända manuskript granskas av minst 2-3 forskare som ska vara oberoende, men för att vara kunnig i området måste även bedömarna själva arbeta i forksningsområdet. Det finns alltså inte någon metod för att helt objektivt bedöma vad som är bra forskning och ännu mindre vad som är excellent forskning! Mänskligt att döma är det nog snarast så att det som stämmer bäst med de egna hypoteserna och den egna forskningen har lättare att accepteras av dem som gör bedömningar.

Men det är ganska lätt att skapa tabeller med "citeringsdata". Inte bara tidskrifter använder sådana för att hävda sin excellens. Vetenskapliga institutioner som Karolinska Institutet använder sådana poäng för att mäta forskningens kvalitet. Det är enkelt med sådana siffror - och man slipper tänka och göra svåra bedömningar; slipper väga bedömningar med olika inslag av subjektivitet. Men det ändå ingen garanti för att systemet med kvalitetsmätningar med hjälp av citeringsdata verkligen leder till att svensk forskning utvecklas och blir bättre. Tidigare handlade det mest om antalet publikationer (enklare att räkna än att bedöma innehåll) - nu handlar det om att få höga citeringssiffror och då gäller det att passa in i ett mönster och inte utmana etablerade sanningar i allt för hög grad.

Därför har jag svårt att hålla med om att ens Nobelpriset är en användbar mätare på forskningens kvalitet. Det enklaste skälet till det är givetvis att Nobelpriset bara ges till ett fåtal forskare - mycket forskning kan aldrig få priset hur utmärkt den än är. Ett annat skäl är att Nobelkommittén vid Karolinska Institutet utgörs av forskare och att det därför är naturligt att upptäckter som ligger nära deras egna intresseområden och hypoteser har lättare att förstås, uppskattas och därmed bli kvar i urvalsprocessen.

För övrigt anser jag att det största hotet mot den svenska forskningen är utarmningen av universiteten som kunskapsuppbyggare genom att sats på kortsiktigt ekonomiskt lönsamma resultat. Ensidig satsning på ett mindre antal "excellenta" forskare är en del av denna utarmning. En annan del är den närmast religiösa tron på "faktorer" och "index" som i sin tur i hög grad är beroende på subjektivt inflytande.

---

DN debattartikel om nedrustningen av klinisk cancerforskning.

---

Insändare i förra veckans Lidingö Tidning - Mitt I

2011-02-16T23:06:00.001+01:00

Förra fredagen kom så äntligen majoritetens avsiktsförklaring för arbetet i Utbildningsnämnden. Den handlar om vårt gemensamma mål att verka för en förskola och skola i topklass i Sverige, där alla elever får det stöd och den stimulans som som behövs för att få en god kunskapsgrund för resten av livet!

Insändaren i sin helhet finns på bland "publicerat" på denna blogg (klicka på texten under den blå linjen längst upp eller klicka HÄR)

---

Från S-fronten intet nytt

2011-02-15T12:25:00.003+01:00

Rapporterna från S kriskommission ger ingen indikation om att nytänkande är på gång. Liksom i valrörelsen förefaller man inte egentligen ta till sig att massor av väljare inte har förtroende för den förda politiken. Liksom i valrörelsen försöker man föra två olika linjer samtidigt i ett desperat försök att förföra fler väljare. Nu dömer man ut den förda politiken, men föreslår samtidigt lika kraftfulla slag i luften som S gjorde genom hela valrörelsen. Ganska högtravande talar man om vad man är för:

Offensivt program för vidareutvecklad välfärd
Ökad konkurrenskraft
Dynamiskt arbetsliv
Högkvalitativ utbildning
Hållbar omställning
En öppnare partiorganisation

Men detta är knappast nytt - det mesta ställer väl en bred majoritet av Riksdagens partier sig bakom?

Det som saknas är hur man anser att man ska nå dessa mål. Därom sägs egentligen ingenting. Men det finns antydningar:

"När landets kommuner har veto när det gäller vindkraftverk, hur kan det komma sig att de inte har det när det gäller etableringen av nya skolor?"
Kommunala skolor, som inte har ekonomiskt vinstintresse ska alltså inte konkurrera med privata skolor med kvalitet utan genom kommunala monopol. Dessutom sitter man fast i tänkandet att om ett företag tar ut vinst, då är det inte kvalitet i verksamheten - och som en följd av det fokuserar man på vinstuttaget istället för som Alliansregeringen på att se till att kvaliteten tydliggörs.

"Vi ser att det behövs satsas pengar på järnväg, kvalitén på skolan är inte tillräckligt bra. Vi har en sjukförsäkring som är riktigt usel och arbetslöshetsförsäkring som också är väldigt usel."
Lösningen på alla problem är att satser mer pengar - det finns inga uttalade idéer om annat än att om det kostar mer så blir det bättre...

"I skattepolitiken bör man sträva efter en blocköverskridande uppgörelse, att man helt enkelt gör ett nytt försök med en skattereform, säger Ardalan Shekarabi."
Betyder detta att man accepterar att för ökad tillväxt och säkring av välfärden så måste det löna sig att arbeta eller innebär det att man menar att Alliansen ska gå med på skattehöjningar för att finansiera S utgiftshöjningar?

Lena Mellin i Aftonbladet tror att rapporten kan vara bra botemedel för att S ska veta vad man tycker efter det röd-grön-röda samarbetet. Måhända har hon rätt - men det ser väldigt bekant ut från vad S visade upp i valrörelsen: stora paroller med mycket lite substans förutom behovet av mer skattepengar.

Det är inte utan att man kommer att tänka på ett talesätt om dem ur adeln som återkom till Frankrike efter revolutionen: "de som ingenting glömt och ingenting lärt".

----

Thomas Böhlmark, Kent Persson

SvD, DN, DN, Aftonbladet

----

SLs information inte bara dålig - helt felaktig!

2011-02-14T20:40:00.002+01:00

Det är bistra tider för kollektivresenärerna nu. Inte bara det att det är kallt och att det förseningar. SLs information är under all kritik. Det finns något som är värre än ingen information och det är felaktig information.

Jag har tidigare raljerat om spöktåg i Stockholms tunnelbana - tåg till Ropsten som varit utannonserade att komma inom 1-2 minuter, men de kommer inte utan försvinner bara ut i tomma luften.

Idag vid 16.40 var perrongen vid Flemingsbergs pendeltångsstation på väg att fyllas med förväntansfulla passagerare som skulle in mot centralare delar av länet. Tåget mot Märsta var visserligen försenat till strax efter 17 och skulle tydligen komma lite efter ett annat tåg till Märsta som inte var försenat enligt tydliga datoriserade skyltar och monitorer. Däremot var tåget 16.49 till Kungsängen inte alls försenat. Men det var ett spöktåg: så sent som 16.47 fanns det kvar på den elektroniska anslagstavlan men 16.49 hade det försvunnit helt...

Men tåget till Märsta avgick en bra bit efter 17.

Väl framme vid Ropsten annonserade de elektroniska skyltarna ut en buss inom två minuter, nästa efter 5 minuter och ytterligare en tredje buss vid pass 15 minuter senare. De två första bussarna tillhörde dock spökflottiljen - de avgick aldrig från Ropsten trots att skyltningen tydligt angav hur lång tid det var kvar och slutligen skrev att NU avgår bussen.

Då kan man ju tro att det inte fanns någon i tjänst som kunde upplysa om alla indragna turer. Men minst var femte minut hördes en röst som förkunnade att ett tåg från Gåshaga tagits ur trafik på grund av vagnfel. Var det månne så att bussar på 204 och 222 tagits ur trafik för att undsätta passagerarna på detta olycksdrabbade tåg? Ingen vet, i varje fall inte passagerarna som låtit sig luras av SLs informationsskyltar och gått ut i kylan för att vänta på bussar som inte kom.

Felaktig information är värre än ingen information alls. Den ger ett sken av att allt fungerar som det ska. Och klarar man inte av att lägga in extra meddelanden om bussturer som ställts in eller som är försenade, så borde man kunna ge korrigerande information i högtalarsystemet - eller varför inte se till att bussförarna kan förklara? Den som till slut kom med en buss förklarade lakoniskt att han bara visste något om sin egen tur och inte något alls om läget i övrigt.

Jag tycker att Christer G Wennerholm gör att bra jobb, men här behövs kraft och uppfinningsrikedom i paritet med Herkules' inför Hydran eller Augias-stallet...

---

Viktigt besked från Tekniska Nämndens ordförande

2011-02-14T16:04:00.002+01:00

Idag kom ett viktigt besked från Tekniska Nämndens nya ordförande, Jenny Nilsson:

"Oacceptabelt att busstrafiken ställs in

Fredagens kraftiga snöfall orsakade stora problem för kollektivtrafiken i hela Stockholms län. På Lidingö stod busstrafiken stilla stora delar av morgon och förmiddag. Nu tar ordföranden i Tekniska nämnden i Lidingö stad, Jenny Nilsson (M), initiativ för att låta Tekniska förvaltningen kartlägga fakta om var bristerna i hanteringen ligger.

Jag ser mycket allvarligt på det inträffade och vill inte att Lidingöborna ska drabbas av detta igen. Därför har jag idag initierat en faktakartläggning för att klargöra situationen, säger Jenny Nilsson, ordförande i Tekniska nämnden i Lidingö stad.
Att busstrafiken i hela kommunen ställs in är inte acceptabelt. Kartläggningen ska klargöra om vi i Lidingö stad gjort något fel med snöröjningen som kan ha påverkat att bussarna inte körde i fredags. Den ska utreda var bristerna låg; är de hos Lidingö stad, Keolis eller SL. Kommer utredningen fram till att problemet ligger i staden är det av största vikt att vi ser till att det inte inträffar igen och aktivt arbetar för att motverka detta, avslutar Nilsson

Presskontakt:

Jenny Nilsson (M) ordförande Tekniska nämnden, Lidingö stad

Tel: 0762- 76 64 06

Niclas Carlsson (M) politisk sekreterare, Lidingö stad

Tel: 0730- 79 49 81"

Kollektivtrafiken är viktig och det är synnerligen angeläget att den inte ställs in. Jenny Nilsson tar sitt uppdrag på största allvar när hon på detta sätt går till botten: är det snöröjningen som brustit eller har entreprenörer eller SL som varit överförsiktiga? Den frågan måste besvaras först och sedan måste åtgärder vidtas för att förhindra att kollektivtrafiken ställs in helt under motsvarande förhållanden!

I ett tidigare blogginlägg betonade jag just det att om kollektivtrafiken ska ge upp hur lätt som helst så krävs det att kollektivresenärer har tillgång till bil när vädret sätter stopp för bussar, tåg och spårvagnar.

----

Kvalitetsbrister i Sveriges valsystem

2011-02-13T10:30:00.002+01:00

Förra årets val har avslöjat stora kvalitetsbrister i Sveriges valsystem. Förtidsröster har glömts bort, inte kommit fram i tid och vissa väljare har inte fått rösta därför att de "av misstag" bockats av utan att de röstat.

Valprövningsnämnden har fattat beslut om omval i Västra Götalandsregionen och i en del av kommunalvalet i Örebro. För de senare är det bara att hoppas att Kent Persson och hans samarbetspartners har välförtjänt framgång!

Uppenbart är ju att Valprövningsnämnden bara har uppdraget att avgöra om fel och misstag haft betydelse för valets utgång - om det kan ha påverkat mandatfördelningen. Därför avser jag inte att kritisera VPN för att man har mycket begränsade frågeställningar att besluta om.

Problemet ligger i att detta är det enda som görs. När man upptäcker ett fel eller misstag i sjukvården räcker det inte att bestämma sig för om patienten led skada eller ej. Dessutom ska man tänka efter hur man kan undvika att felet upprepas.

Med en motsvarande kvalitetssyn som inom sjukvården så skulle det, om en väljare nekas att rösta därför att funktionären bockat av fel person göras en undersökning:
1. Vad är orsaken (fel rad markerad, inte läst namn, personnummer, röstlängdsnummer korrekt?)
2. När man börjar förstå varför det blev fel: hur skulle man gjort för att felet INTE skulle uppstå
3. Sprida information om mekanismer för misstag och hur de kan undvikas, eventuellt genom att föreskrifter för valförrättning justeras.

Det svenska valsystemet borde söka ackreditering hos Swedac eller fråga Socialstyrelsen om råd hur verksamheter ska ta hand om erfarenheter av fel och misstag (s.k. avvikelsehantering) för att undvika upprepning. Sveriges demokrati behöver det.

---

SvD, DN, DN; Aftonbladet, Aftonbladet, Expressen, Expressen, Expressen

---

Utan bilen stannar Storstockholm

2011-02-12T09:05:00.002+01:00

På fredagsmorgonen tittade jag in på SLs mobilsida och fann att egentligen all busstrafik var inställd. Alltså var det dags att köra bil igen. Skotta fram den egna lilla bilen med små hjul och begränsad markfrigång. Att ge sig i ut det väglag där bussarna inte kunde köra. Vår egen lilla återvändsgränd var plogad så efter att snövallen var passerad så var det ett snölager på högst någon cm. Bilen stod ute men det gick snabbt att trampa upp en utfart och några minuter att borsta av snö och skrapa rutor.

Norra Kungsvägen var mycket bra snöröjd, Läroverksvägen likaså. Så långt jag kunde se var det inga problem på Hersbyvägen heller. Lämnade av sonen vid Hersby gymnasium där en parkering redan var röjd och ytterligare röjning pågick med snöslunga. Vasavägen och Lejonvägen mot vägen till Stockholm var väl snöröjd. Bron - inga problem. På Lidingövägen lär en långtradare ha fått stopp så jag körde runt Gärdet - inga problem där, och inte heller på Valhallavägen fram till Engelbrektsgatan och vidare till Citytunneln. Söderleden också utan problem med snöröjning. Köigt på Huddingevägen på grund av en långtradare med motorstopp men inte något påtagligt snöhinder.

Av artikel i SvD var det inte SL utan entreprenörerna som fattade besluten att lamslå kollektivtrafiken i Storstockholm. Christer G Wennerholm har enligt SvD sagt "det kan vara så att entreprenörerna som fattat beslutet om att ställa in bussarna har varit för försiktiga i sin bedömning". Jag hoppas att Christer kan reda ut detta och se till att busstrafiken inte ställs in på hur lösa grunder som helst. Förvisso förstår jag att bussarna inte kan köra ut till Elfvik om det inte är ordentligt plogat där (vilket jag inte vet om det var i fredags morse), men när bussvägarna är så väl röjda som i fredags mellan 7 och 7.30 då borde bussar kunnat trafikera huvuddelen av linjerna. Att helt sluta med trafiken var inte ansvarsfullt om man menar allvar med att man ska kunna lita på kollektivtrafiken...

Om väderläget är besvärligt tycks det nu vara så att busstrafiken är känsligare än vanliga personbilar! Sedan 2006 slutar bussarna att köra och låter passagerarna bli stående, medan taxibilar och personbilar kan fortsätta köra. Före 2006 var det tvärtom: när det blev för besvärligt för personbilar, då gick bussarna fortfarande. Visserligen med förseningar, men de gick.

När busstrafiken på Lidingö ställdes in helt en eftermiddag hösten 2006 gick personbilar i skytteltrafik från Ropsten för att hämta strandsatta familjemedlemmar, släktningar, grannar och andra vänner. Igår agerade minst en rektor vid ett av våra gymnasier transportör av lärare från Ropsten till skolan så att undervisningen kunde ha sin gång.

Utan bilen stannar Storstockholm. Man kan inte vara kollektivresenär utan att ha en bil att ta till när den känsliga busstrafiken ställs in...

---

DN, Aftonbladet, Lidingösidan, DN

---

Grattis Hersby Gymnasium - åter kvalificerad till European Youth Parliament

2011-02-10T15:11:00.003+01:00

Det börjar ju nästan likna vardagsmat här på Lidingö, men det är ändå en stor och viktig framgång:

"I den internationella sessionen som kommer hållas i Aten 1-10 April kommer EUP Sverige att representeras av Gymnasieskolan Spyken (Kerstin Bergentz, Sara Egli, Adina Harlacher, Ellen Kasimir och Louise Olander. Lärare: Åsa Klausen) samt Hersby gymnasium (Anton Ericsson, Victoria Haraldsson, Mattias Olsson, Soran Rabin Bozorg och Hedda Runestam. Lärare: Ann-Marie Ericsson). "

Källa: www.eup.se

Ett stort GRATTIS!

---

Topp utan bredd - urvattning av svensk forskning

2011-02-10T14:21:00.000+01:00

Jag har tidigare bloggat om långsiktiga problem med att inte minst den medicinska forskningen riktas in på "snabbt kommerersialiserbara upptäckter", dvs konkurrens med läkemedelsindustring. Under de senaste decennierna har de statliga universiteten omvandlats från kunskapsbyggande institutioner till "forskarhotell" med främsta mål att skapa ekonomiskt framgångsrika produkter.

Det är inte en strategi som gynnar kunskapsuppbyggnaden på lång sikt.

I dagens SvD beskrivs hur de senaste årens massiva satsning på "spetsforskning" knappast har lett till mer och bättre forskning. Resurser har koncentrerats till en mindre grupp personer som på något sätt pekats ut som mer framgångsrika än andra. Men hur mäter man excellens i forskning? Vem bestämmer hur det ska mätas? Den samlade effekten blir att mångfalden minskar. Det blir mindre medel över till andra forskargrupper att utveckla idéer som till och med kan uppfattas som "felaktiga" av dem som bestämmer vad som är bäst forskning. Ett system där bara ett fåtal premieras med så stora anslag att de uppenbarligen inte ens gör av med hela anslagen lär minska mångfalden i forskningen än mer: det som är det gällande "modet" i forskningen gynnas och nytänkande lär ha svårt att få in nya idéer som kullkastar den förhärskande "dogmen". I artikeln sägs att "de ledande forskarna drev en aggressiv lobbykampanj för att få fram mer pengar". Vad är det som säger att "de ledande" är "de bästa"? Säkerligen de som är bäst på att skaffa anslag...

För flera år sedan läste jag en djupgående analys av riskerna med alltför massivt stöd för cancerforskning. Tyvärr minns jag inte källan, men det handlade om stora satsningar på cancerforskning i USA. Effekten blev den samma som den som nu beskrivs för den svenska satsningen på spetsforskning: snabb minskning av innovativ forskning, färre genombrott.

De övergripande slutsatser man kan dra av dessa företeelser är bland annat att:
- statliga universitet ska inte ha som främsta mål att konkurrera med näringslivet utan att gynna långsiktig kunskapsuppbyggnad
- elitsatsningar är bra, men ska inte leda till att mångfalden i forskningen stryps
- universitet som inte har egna basresurser utan är beroende av att de forskare som fått anställning själva ordnar anslag till egna löner, fungerar inte som fria vetenskapliga institutioner med att uppdrag att självständigt bidra till en kunskapsuppbyggnad...

---

Vårdval förlossning

2011-02-10T08:21:00.000+01:00

Vissa förlossningsavdelningar är mer populära än andra. Det har lett till att man periodvis måste avvisa dem som är på väg att föda. Det är givetvis ingen bra situation - extra stress och besvikelse för de blivande föräldrarna. God service handlar både om att själva omhändertagande är bra, men också att förväntningarna på vilken service (och var) man ska få.

Därför är det bra att man nu inför ett system, där man försöker minska risken för att drabba gravida kvinnor och deras partners med en negativ överraskning precis före själva förlossningen. Med ett system där preliminär plats planeras några veckor i förväg finns bättre möjligheter för paren att sätta sig in i den aktuella kliniken i mera lugn och ro!

Desto mer förvånande är att representanter för "tredje" statsmakten - media - så kapitalt missbrukar sin position och basunerar ut att det fria valet ska slopas, som man gjorde i DN i går. Likartat lät det i ABC-nytt. Däremot visade TV4's Nyheter Stockholm en mer nyanserad bild. De två förstnmämnda medierna låter istället oppositionens kritik mot valfrihet bli något slags sanning: ett misslyckande när inte alla kan välja samma klinik samtidigt. Till detta kommer icke underbyggda beskyllningar om att kvaliteten brister vid de mindre populära klinikerna.

Att utveckla ett system så att "avvisningar" inte ska behöva göras när förlossningen har börjat är att höja kvaliteten och patientsäkerheten!

---

Läs även Paul Lindquist

---

På begäran från en intresserad läsare...

2011-02-09T07:46:00.000+01:00

Det kom en kommentar till föregående blogginlägg:

Anonym har lämnat en ny kommentar till ditt inlägg "Intryck från en kurs i landstingets arbete med häl...":

Kan du ordna med en länk som stödjer dina påståenden om vårdvalet?

En så positiv förfrågan ska givetvis få ett fullständigt svar. En väsentlig del av den fristående, vetenskapliga utvärderingen har gjorts av Folkhälsoakademin vid Karolinska Institutet:
Rapport 2009
Rapport 2010

Denna utredning har utgjort en del av landstingsrevisorernas rapport från hösten 2010, där man i sammanfattningen kan läsa följande:

"Bilden som framkommit utifrån de utvärderingar och uppföljningar som
studerats och bedömts är att vårdvalet har inneburit positiva effekter för
patienterna.
Huvuddelen av utvärderingarna och uppföljningarna behandlar husläkarsystemet
och övriga delar av vårdvalet inom primärvården. Primärvårdens vårdval
var det som trädde i kraft först. Av vårdvalsområdena är patientströmmarna
störst där. Antal husläkarbesök har ökat kraftigt sedan vårdvalets införande.
Tillgängligheten för patienterna har ökat i form av antal utförare att välja
mellan och antal läkarbesök. Vårdtunga patienter inom husläkarsystemet har en
större ökning av vårdutnyttjandet. Patienter i områden med lägre inkomst
uppvisar den största ökningen av läkarbesök. Psykosociala insatser har ökat
och även besöken hos logopeder. Inom de flesta vårdvalsområden har nya
vårdgivare auktoriserats."

---

Intryck från en kurs i landstingets arbete med hälso- och sjukvård

2011-02-08T21:14:00.001+01:00

Idag var det konferens för sjukvårdsstyrelserna - en form av utbildning där olika tjänstemän i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen gick igenom verksamheterna - vad man gör och vilken omfattning det är.

Den hospice-verksamhet som finns benämns numera för Palliativ slutenvård. Det finns idag 10 enheter i länet och omfattar totalt 194 Mkr. Utredning pågår för att tillåta vårdval. Det är i sammanhanget viktigt att inse att för att vara en vårdgivare som kan erbjuda Palliativ slutenvård, så krävs att huvudmannen är en godkänd vårdgivare som står under Socialstyrelsens tillsyn och lyder under Hälso- och Sjukvårslagen. Kommunens äldreomsorg lyder under Socialtjänstlagen...

Avancerad Sjukvård i hemmet (ASIH) tillhandahålls idag av 14 olika vårdgivare. På grund av kravet på närhet (kort tid att komma till patienten) så är det inte rimligt med flera olika vårdgivare i samma område - patienterna är så pass få att avstånden (och väntetiderna) skulle bli för omfattande om flera vårdgivare skulle spridas över flera områden.

Vårdval Stockholm:
kraftig ökning av tillgången till vård
ökning av vårdutnyttjandet hos vårdtunga grupper jfr genomsnittspopulationen
ökning av vårdutnytjandet har varit högst i socioekonomiskt tunga områden

Således stämmer inte oppositionens högljudda påståenden om att vården lagts ner i de södra förorterna för att koncentreras till Östermalm...

---

Cynisk syn på psykisk sjukdom

2011-02-07T09:19:00.003+01:00

I dagens SvD tar Johan Wennström upp ett viktigt ämne, nämligen omvärldens syn på psykisk sjukdom. För de flesta i dagens Sverige är psykisk sjukdom säkert något man bara kommit i kontakt med via olika spänningsserier i TV.

Johan Wennström kritiserar Teater Giljotin och vänstertidskriften Arena för att "exotisera" svåra psykiska tillstånd. Teatern tyck anse att "Det är vi friska som är dåraktiga, och det är de psykiskt sjuka som gör något som räknas. Spränger ramarna i sökandet efter livets mening." som Wennström uttrycker det. I tidskriften Arena "reflekteras en beundran för psykisk ohälsa".

Det förefaller inte finnas någon förståelse för hur förvirrad och kaotisk en människa som drabbats av psykos är. Det handlar inte om djupare förståelse och insikt, det är skräckinjagande kaos. TV-seriernas smarta, konsekventa och planläggande psykiskt sjuka avspeglar inte det smärtsamma, kaotiska och skrämmande som de flesta människor med psykos upplever.

Tyvärr ligger det nära till hands att reflektera över hur sinnesjukhus och psykiska "diagnoser" har använts i kommunistiska diktaturer. Där finns det många exempel på hur klartänkta individer av politiska skäl stämplats som sinnessjuka och spärrats in.

Men det är inte där problemet i huvudsak finns i Sverige. Problemet handlar mycket om allmänhetens - och däribland tyckare utan kunskap - syn på psykisk sjukdom.

Men det innebär inte att psykiatrisk vård inte kan kritiseras. Psykiatrin har utvecklats från i bästa fall omhändertagande och "förvaring" (och i sämsta fall inlåsning eller till och med ingrepp i hjärnan - lobotomi) till ett hopp om bot med kemiska substanser och nu med allt större insikt om att psykofarmaka inte kan lösa allt. Men att gå så långt som att påstå att svår psykisk sjukdom är det friska tillståndet, det visar bara på att man inte förstått de psykiskt sjukas lidande...

---

Ett litet förslag till S valberedning...

2011-02-06T11:30:00.000+01:00

Ju mer man analyserar valberedningens kravspecifikation för nästa partiordförande, desto mer förundrad blir man. Det som inte sägs rakt ut, är att nästa partiordförande ska vara den mest lämpade att vara statsminister efter nästa val.

Han eller hon ska bland annat kunna

samla partiet
utveckla partiorganisationen
vara tydligt förankrad i partiet
ha en god förmåga att kommunicera

Personen måste också ha prövats i sitt ledarskap.

Redan har valberedningen kommit fram till att kraven kräver att man även ser utanför riksdagen.

Det man börjar fundera på är om valberedningen snart får utvidga kretsen utanför det egna partiet.

Då vet jag en kandidat som kunnat samla ett parti och som genomfört en enorm utveckling av partiets politiska program, som är tydligt förankrad i sitt parti och som har en uttalad god förmåga till kommunikation och som prövats i sitt ledarskap.

Dessutom är han den som har störst sannolikhet att vara statsminister efter nästa val.

Fast det är inte säkert att Fredrik Reinfeldt är intresserad...

---

Thomas Böhlmark, Kent Persson

---

Begränsat urval i Riksdagen

2011-02-04T11:37:00.000+01:00

Långt ifrån alla inom (S) hyllar valfrihet som något av betydelse. Men urvalet socialdemokrater som sitter i Riksdagen är tydligen för litet för att finna den tulipanaros som ska återföra (S) till maktens grytor.

I dagarna har vi kunnat läsa att partiets valberedning definierat kravspecifikationen för Mona Sahlins efterträdare:

"Han eller hon ska bland annat kunna samla partiet och utveckla partiorganisationen, vara tydligt förankrad i partiet och ha en god förmåga att kommunicera. Personen måste också ha prövats i sitt ledarskap inom partiet."

Men inget krav ställs på att personen ska ha en plats i Riksdagen. Med den formuleringen framstår det som om valberedningen inte tycker att kompetensen riktigt räcker till hos de 111 (Mona Sahlin oräknad, eftersom hon inte ställer upp för omval) socialdemokrater som sitter i Riksdagen...

---

SvD, DN, Aftonbladet, Aftonbladet, Expressen

---

Sjukvårdsstyrelse Norr

2011-02-03T21:50:00.001+01:00

Idag har jag varit med om mitt första sammanträde i Sjukvårdsstyrelse Norr (SN). En mycket intressant upplevelse. I denna krets fattas beslut om auktorisering av vårgivare som vill verka inom Vårdval Stockholm, men även den äldre formen med vårdgivare med etableringsrätt och ersättning enligt den Nationella taxan. Dessa viktiga beslut fattas på grundval av förvaltningens utredning. En annan uppgift är att förmedla försäljning av etableringsrätter, även detta efter tjänstemännens omfattande genomgång av anbud så att alla krav enligt lagar och förordningar är uppfyllda.

Men detta är inte det jag uppfattar som det intressantaste SN har att göra. Det är istället det omfattande samarbetet mellan landstinget och kommunerna i norra länet. Fokus är att upptäcka och åtgärda problem som kan uppstå för patienter om kommuner och landsting har organisationer som inte fungerar på bästa sätt för patienterna. Regelbundna samordningsmöten ska ske mellan SN och den enskilda kommunerna. Vad fungerar bra? Vilka problem finns? Hur kan vi (kommun och landsting) få vård och omsorg att fungera bättre?

En spännande och utmanande uppgift.

Det blev inte det minsta sämre av att jag på förmiddagen varit med på Läkaresällskapets möte för sektionernas vetenskapliga sekreterare. Läkaresällskapet är en vetenskaplig förening som arbetar för att utveckla den medicinska vetenskapen i svensk sjukvård för patienternas bästa. Det är alltså inte läkarnas fackförening (som heter Läkarförbundet). Läkaresällskapet anordnar den Medicinska Riksstämman, vartannat år i Stockholm och vartannat år i Göteborg.

Huvudtemat för förmiddagens diskussion var hur sjukvårdens organisation sätter organisaitonen i högsätet och patienterna hamnar längst ner, med minst makt och inflytande. Det var konstruktiva tankar om att sätta patienterna högst, att ge dem makten och att se hela organisationen som ett stöd för patienten i vården. De som är närmast patienten har till uppgift att fokusera på patienten, andra "lager" ska ge stöd till dem närmast patienterna. Ett mycket annorlunda synsätt. Det var också slående att det kom kommentarer som att "det verkar ju som att vårdvalet politikerna försöker införa handlar just om att ge patienterna makten". Intrycket jag fick i denna vetenskaplig församling inom läkarskrået är att det kan utvecklas en stark vilja att vara med och ändra sjukvårdens organisation från den nuvarande, hierarkiska och utförar-orienterade till en patientfokuserad.

Jag fick en märklig känsla av att de två världarna jag rör mig mellan - medicinen och politiken - kanske ändå inte är så oförenliga som det ibland kan verka.

---

Oacceptabelt att använda särskolan fel!

2011-01-31T10:37:00.001+01:00

I dagens DN skriver Skolinspektionen tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten, Socialstyrelsen och Skolverket om kritik mot 30 kommuner som förefaller ha satt i system att använda särskolan som resurs för barn i behov av särskilt stöd. Eftersom särskolan har mycket tydliga definitioner av sin s.k. "personkrets" är det skrämmande att så många kommuner gjort så mycket misstag.

Särskolan ska ta hand om de barn som efter utförliga utredningar inte bedöms kunna tillgodogöra sig det den vanliga skolan kan ge. Det innebär att individen inte får vanliga slutbetyg och därför inte senare kan fortsätta den "vanliga" utbildningsvägen.

Därför är det alltså helt fel att placera barn som inte "tillhör personkretsen" i särskolan. De barnen har rätt till stöd i den vanliga skolan. Ibland kan det vara fråga om att erbjuda undervisning i "särskild undervisningsgrupp" - som inte är det samma som särskola, utan en undervisningsgrupp som omfattar den vanliga skolans läroplan, ger grund för grundskolekompetens osv.

Lidingö har valt att i sin skolpeng lägga in en del medel för barn i behov av särskilt stöd. Därutöver har alla skolor med lidingöbarn - fristående som kommunala - rätt att ansöka om extra medel när ytterligare stöd behövs för barn som har sådana behov. Förutom detta finns på Lidingö även "resursskolan" Ledvik som har en rad mycket olika undervisningsgrupper för ett 70-tal lidingöbarn ("bokstavsbarn", speciell språkutvecklingsträning och andra). Barn med dyslexi ska ges stöd i den ordinarie skolan och staden har speciella resurser i form av Skoldatateket med datorer laddade med program för träning och utbildade handledare som stöder lärarna i den vanliga skolan. I Högsätra finns även den "internationella klassen" dit nyanlända barn från andra länder kommer först för att få en bra start i svenska innan de kommer till en vanlig klass i någon av öns skolor.

Lidingö har alltså både en bra särskola - för dem den är avsedd - och en bra vanlig skola med olika former av stöd för barn med behov av särskilt stöd.

---

SvD

Skolinspektionens beslut kommun för kommun

Skolinspektionens granskning - där brister i kommunernas utredningar är det värsta!

---

Noterat vid senaste Utbildningsnämnden

2011-01-27T15:07:00.000+01:00

Det blev en viss diskussion om hur många personer som skulle utgöra nämndens beredning. Ordföranden föreslog att den hittills gällande ordningen att ordförande, vice ordförande och en representant för oppositionen utgör beredningen. Miljöpartiet yrkade på att en fjärde person skulle ingå med motivationen att det nu finns två oppositioner. Riktigt bärande är inte argumentet eftersom såväl centerpartiet som lidingöpartiet tidigare accepterat att S som största oppositionsparti besatte oppositionsposterna. Och i nuvarande fullmäktige är ju både centerpartiet och lidingöpartiet större än S så det är svårt att se logiken. Man ska också tänka på att beredningen inte fattar beslut utan förbereder sammanträdena för att göra dessa så funktionella som möjligt. Och den regerande koalitionen består av tre partier men bara två kan vara representerade i varje beredning och inte beredningen ska få samma sammansättning som själva nämnden!

En fråga av helt annan karaktär var den om nanmnbyte på två förskolor. Under läsåret har den förskola som tidigare låg vid Larsbergs torg flyttat in i en fristående byggnad i Bodals skola (för övrigt samma byggnad som jag gick i mina första år i skolan...). Därför byter Larsbergs förskola namn till Bodals förskola.

Vid Larsbergs skola ligger en förskola som brukat heta Fyrtornets förskola. I konsekvensens namn får den nu heta Larsbergs Förskola. Kanske inte Utbildningsnämndens tyngsta beslut, men det vittnar ändå om ärenden som kommer upp på vårt bord.

Mer politiskt viktigt var då beslutet om att rekommendera Kommunstyrelsen att anta den gemensamma gymnasieregionens gemensamma prislistor för betalningar mellan kommuner och till fristående gymnasier. Det finns redan en sådan, och den underlättar enormt, eftersom alla skolor vet vad man får för ersättning och att ersättningen inte varierar mellan olika elever på grundval av var de är folkbokförda!

Nämnden konstaterade även att upphandlingen av skolmat avbrutits. På grund av överklaganden befanns att konkurrensen uteblivit och att vissa områden inte fått några anbud. Stadens upphandlingsavdelning arbetar på en förnyad upphandling. Det viktigaste med denna är att kvalitetskraven inte ska sänkas jämfört med tidigare.
Frågan kommer till Utbildningsnämnden för beslut under våren.

En muntlig redogörelse gavs för verksamhetens ekonomi under 2010. Ett mindre underskott förväntas i storleksordningen 8 miljoner kr (av en budget kring 1 miljard, dvs mindre än 1%) vilket är betydligt mindre än de resultatutjämningsfonder som finns sedan tidigare (drygt 40 miljoner kr).

---