INSÄNDARE mm

INSÄNDARE och annat publicerat material 2007-2013

Intervju i Mitt i Lidingö 2013-09-17


Intervju i Lidingö Tidning 3/8 2012    

 































 

***************************************************************************
Debattartikel i Dagens Samhälle 4/6 2012-06-04
Socialdemokraterna vill göra inskränkningar i valfriheten och införa ett system för att styra så att skolorna ska bli socialt och etniskt heterogena, skriver Ibrahim Baylan på SvD Brännpunkt 7 maj. Det här tycker vi är en allvarlig inskränkning av valfriheten. Vill Socialdemokraterna ta bort det fria skolvalet och återgå till ett system utan valfrihet där det är stat och kommun som väljer skola? Ska elever även kvoteras eller på annat sätt sorteras? Vi efterfrågar raka och ärliga besked i den här frågan.
Återigen handlar diskussionen om skolans ägandeform och inte om innehållet. Skolan hade otydliga mål och detta bidrog troligen i mycket högre grad till de kvalitetsproblem som finns på vissa skolor än det fria skolvalet. Den stora majoriteten av skolor, oavsett huvudman, är seriösa verksamheter som erbjuder en utbildning av bra kvalitet.
Vi måste ta ansvar för hur skolsituationen ser ut i dagsläget och är alla överens om
att vi måste arbeta för att stödja skolorna i att höja kvaliteten och framförallt öka likvärdigheten. Undervisningen och skolan måste ha tydliga kvalitetskrav precis som alla andra verksamheter i så väl kommunal, privat som statlig regi. Det finns nu skarpare inspektionsmöjligheter som ska ge effekter och ett tydligare regelverk i skollag och läroplaner på plats.
Alla som arbetar inom skolan har ett ansvar – att utifrån sin arbetsuppgift stödja kunskapsuppdraget. Lärarnas höga förväntningar lyfts som en viktig faktor för att lyckas i skolan i såväl skolforskning som i Skolverkets nya rapport. Forskning har även visat att det är lärarnas kompetens och undervisningen som är det avgörande för att eleverna ska nå goda kunskapsresultat.
Åtgärderna som höjer kvaliteten måste därför vara verksamhetsnära och forskningsbaserade och syfta till att undervisningen ska vara bra i alla klassrum på alla skolor. Jämföra och lära av varandra och studera de kommuner som lyckas väl med det kompensatoriska uppdraget är en del av den framgångsrika skolutvecklingspolitiken som vi sett i många borgerligt styrda kommuner. Det är även viktigt att ställa krav på hur och till vad resurserna används i skolorna.
Vi står upp för det positiva med valfriheten som bidrar till en ökad konkurrens som leder både till en högre kvalitet samt en ökad mångfald inom utbildningen. Möjligheten att välja skola minskar även segregationen. Alla klassrum i alla skolor ska erbjuda en utbildning av bra och hög kvalitet. Det är den utmaningen vi ska lösa. Det gör vi inte genom att skylla bristerna på det fria skolvalet. Det är en lösning som inte kommer att gynna någon.
Vi är övertygade om att det är föräldrarna och eleverna som ska välja skola och inte staten eller kommunen. Därför vill vi ha kvar det fria skolvalet och som kommunpolitiker fortsätta att ha fokus på att skolorna håller en jämn och hög kvalitet.
Nu inväntar vi tydliga besked om vad Socialdemokraterna vill.
Maria Stockhaus (m), kommunalråd och ordförande i Barn- och ungdomsnämnden, Sollentuna
Anki Svensson (m), ordförande i Barn- och utbildningsnämnden, Tyresö
Linda Norberg (m), ordförande i Utbildningsnämnden, Nacka
Alexandra Anstrell (m), ordförande i  Grund- och förskolenämnden, Haninge
Malin Bellander (m), ledamot i Utbildningsstyrelsen, Värmdö
Lars Björndahl (m), vice ordförande i Utbildningsnämnden, Lidingö
Arion Chryssafis (m), skolkommunalråd, Solna
Cecilia Löfgreen (m), ordförande i Utbildningsnämnden, Järfälla
Johan Algernon (m), kommunalråd och vice ordförande i Barn- och grundskolenämnden, Täby
Lena Gerby (m), ordförande i Barn- och utbildningsnämnden, Ekerö

**************************************************************************************************
Insändare i Lidingö Tidning juni 2012 


Utbildningskvalitet nyckel till ökad likvärdighet

En rapport från Skolverket visar minskad likvärdighet i skolan de senaste 10-15 åren - elever med hög studiemotivation söker sig till skolor där andra studiemotiverade elever går. Men elevers sociala bakgrund ska inte inverka på vilken utbildning de får och Alliansen tar detta på största allvar – fler åtgärder måste till för att lyfta lägstanivån och minska skillnaderna mellan olika skolor. Vi Moderater är övertygade om att problemet inte är att högmotiverade elever väljer bort en skola med bristande kvalitet – det grundläggande problemet är att det finns skolor där kvaliteten brister.

Medan Socialdemokraterna vacklar kring det fria skolvalet är Moderaternas politik alltjämt tydlig: likvärdighet uppnås inte genom att begränsa föräldrar och elevers rätt att välja skola, utan genom att lyfta skolornas lägstanivå. Det är utbildningskvaliteten som är nyckeln till en likvärdig skola.

Efter regeringsskiftet 2006 har de mest omfattande utbildningsreformerna genomförts sedan den allmänna folkskolan infördes år 1842. Målsättningen har varit att förändra den ineffektiva strukturen i utbildningssystemet och att stärka utbildningskvaliteten i skolorna. På plats finns nu bland annat en ny skollag, ett nytt betygssystem, en ny gymnasieskola, en modern lärlingsutbildning och en ny lärarutbildning. Nu genomförs förändringar som Skolverket anger som särskilt viktiga för likvärdigheten. Framför allt är kunskapskraven nu tydligare med nya kurs- och läroplaner, där skolans kunskapsuppdrag och kunskapsmål betonas.

Regeringens reformer kommer att stärka utbildningskvaliteten i skolorna. Men fler åtgärder behövs för att stärka likvärdigheten. Det är nu dags för klassrumsnära satsningar för bättre undervisningsmiljö, underlättnad av pedagogiska inlärningsprocesser samt stärkt lärarroll i klassrummet. Elevernas trygghet är också central för deras lärande.

Endast genom kontinuerligt arbete för stärkt utbildningskvalitet och lyft av skolornas lägstanivå kan skolorna bli mer likvärdiga.


Margareta Pålsson (M)
ordförande i riksdagens utbildningsutskott

Lars Björndahl (M)
Vice ordförande i utbildningsnämnden Lidingö

**************************************************************************************************
Intervju i Lidingö Tidning 22/7 2011 

Kyrkolokalen kan rivas
Mögelskadorna så omfattande att Rudboda kyrka inte kan räddas 

För bara ett halvår sedan användes Rudboda kyrka som förskolelokal. Nu kan byggnaden rivas. Mögelskadorna i byggnaden är för stora. Församlingen vill nu kunna sälja fastigheten utan hinder.

Kyrkan är en kvadratisk träbyggnad med ett triangelformat tak från 1971. Under flera år har den inte använts som kyrka av Lidingö församling, utan i stället hyrts av kommunen, som haft förskola i lokalen. Detta trots att det var känt att kyrkan drabbats av mögel. Eftersom församlingen planerar att sälja fastigheten har den ansökt om ett förhandsbesked om rivningslov hos Lidingö stad. Enligt ansökan är byggnaden kraftigt mögelskadad. Där står det att mögelskadan är orsaken till att församlingen tog byggnaden ur bruk. Skadan är så omfattande att byggnaden varken kan renoveras eller återställas. Men när Lidingö Tidning pratar med församlingen uppger de att möglet upptäcktes först när det luktade ofräscht i ett av förskolans lekrum.
- Ingen blev dålig. Vi hann börja åtgärda problemen innan dess, säger Solveig Fröberg (M), ordförande i Lidingö församlings kyrkoråd.
Lokalerna sanerades, men det räckte inte för att få bort allt mögel. Efter att angreppet blev känt fick förskolan tränga ihop sig i de delar av fastigheten som inte bedömdes vara skadliga. Lars Björndahl (M), vice ordförande i utbildningsnämnden, fick information om läget av utbildningsförvaltningen.
- Innebörden var att situationen var helt under kontroll, alltså att det inte rådde någon hälsorisk, och an förskoleavdelningen fortsättningsvis skulle rymma, i Björklövet på andra sidan om Rudboda skola, säger Lars Björndahl.
Förskoleavdelningen flyttade ut vid årsskiftet och var den sista hyresgästen. Församlingen vill inte lägga ner mer pengar på fastigheten, som inte är kulturhistoriskt värdefull.
- En ny ägare kanske vill behålla byggnaden som den är, men kan inte hindras av ett rivningsförbud. Det blir som att kasta pengar i sjön. Jag hoppas att ett förhandsbesked om rivningslov, om vi får det, kan skynda på processen och göra fastigheten lättare att sälja, säger Solveig Fröberg. Enligt Solveig Fröberg finns det flera intressenter som vill köpa fastigheten, men vem som blir ny ägare är inte klart ännu.

ANIA OBMINSKA ania.obminska@mitti.se


**************************************************************************************************

Intervju i Lidingö Tidning 15/7 2011 
Hård kritik mot Torsviks skolas urval av elever
Trycket på Torsviks skola är återigen så högt att barn nekas en plats till hösten. Flera föräldrar är kritiska till sättet att placera skolbarn och har begärt en prövning hos förvaltningsrätten. Förra våren slog Högsta förvaltningsrätten fast att ett beslut om skolplacering kan överklagas och gav de klagande föräldrarna från Lidingö rätt. Fallet handlade om att flera barn inte hade fått en plats på Torsviks skola, trots att det var den skola som låg närmast deras hem.
Även i år är det flera barn som inte fått en plats på skolan och några har inte heller fått sitt andrahandsalternativ beviljat. Catrin Gertz son Martin fick inte plats vare sig på sitt första, andra eller tredje skolalternativ.
- Väldigt många har fått en plats på grund av syskonförtur. Men var går gränsen för rektorn att välja syskonförtur framför närhetsprincipen? undrar Catrin Gertz.
Hon och hennes man har begärt en prövning av skolplaceringen hos förvaltningsrätten. I veckan fick familjen dock besked om att de fått avslag, något som Catrin Gertz menar beror på att de inte specificerade vilka barn som har lika långt till skolan som Martin, men som har blivit antagna.
- Grundproblemet är väl egentligen att det finns för få skolor. Eller att det finns för mycket barn, säger Fredrik Lindberg, vars son inte heller kommit in på Torsviks skola. Liksom Catrii Gertz är han mycket kritisk till hur urvalet görs och han har också tagit ärendet vidare till förvaltningsrätten. Både han och Catrin Gertz undrar bland annat varför skolan använder Eniros kartfunktion för att be döma avståndet mellan hem och skola. Resultatet blir godtyckligt, menar de, inte minst då avståndet skiljer sig beroende på om man tar bilvägen eller gångvägen.
- I första hand gäller närhetsprincipen, men enligt min uppfattning visade kartan fel avstånd. Vi bor närmare än flera andra av dem som har antagits. Det blir fel i handläggningen, säger Fredrik Lindberg. Enligt Fredrik Lindberg fick han aldrig några indikationer på att det skulle bli något problem med skolplaceringen. Nu har hans son hamnat på en annan skola än flera av sina vänner.
- Det som är positivt nu ät att två andra pojkar i området kommer att gå i samma klass : som vår son. Det blir nog en jättebra skolstart ändå, säger Fredrik Lindberg.
Under några år har Torsviks skola tagit in fler elever än man till en början hade tänkt. I år är det också ovanligt många barn som bot nära skolan, berättar rektor Karin Brodén Andersson.
- Optimalt skulle vara om vi kunde bejaka alla önskemål, men det säger sig självt att vi inte har den möjligheten, säger hon.
Att skolan använder Ensro i urvalsprocessen har enligt henne godkänts av utbildningsförvaltningen. Något annat sätt att mäta är inte aktuellt. .
- Hur man än mäter blir någon ledsen när det finns fler sökande än platser, säger Lars Björndahl (M), vice ordförande i utbildningsnämnden.
- Givetvis har vi i utbildningsnämnden en diskussion om hur vi ska möta det här. Det är inte alls roligt att det finns förväntningar som inte kan infrias.
Sett ur ett regionalt och nationellt perspektiv menar han att avstånden mellan Lidingös skolor är små. Och Torsviks skola går inte att bygga ut mer.
- Vi kan inte bara öka på de skolor som är mest populära. Det finns inte någon plats att bygga på. Då måste vi se till att öka intresset för de andra skolorna, säger Lars Björndahl.
ANIA OBMINSKA aria obmlnska@mitti.se
Kriterier för antagning
Beslutet om vilka barn som an tas till respektive skola baseras på flera kriterier. Utifrån dessa kriterier gör rektor en helhetsbedömning.
Kriterierna är bland annat:
Eleven har enligt skollagen rätt till en plats i en skola i närområdet. Det kan finnas flera skolor som räknas till elevens närområde och man ska ta hänsyn till var samtliga barn bor i förhållande till den sökta skolan. Syskonförtur och särskilda skäl är ytterligare kriterier.
Om barnet har flyttat till Lidingö eller byter skola erbjuds placering på den sökta skolan i mån av plats.

Källa: Lidingö stad
********************************************************************************************************


Insändare i Lidingö Tidning 15/7 2011 

Så ska kommunen klara hemsjukvårdens framtid




I en insändare till Lidingö Tidning tog min folkpar­tistiska landstingskollega Helena Bargholtz upp frå­gan om hur hemsjukvården skulle kunna överföras från landstinget till kommunen. Ett grundläggande problem är att sjukvård bedrivs av landsting medan omsorg (till exempel äldreomsorg) sköts av kommunen.
Bargholtz uttrycker en oro över hur det ska gå med en sådan överföring. Det känns då betryggande att kunna berätta att ett gediget arbete har påbör­jats. Under året har sam­arbetsorganisationen för länets kommuner - Kom­munförbundet Stockholms län (KSL) - i samarbete med landstingets förvalt­ningar och nämnder haft seminarier för politiker och tjänstemän i kommu­ner och landsting för att en framtida överföring av hemsjukvården till kommu­nerna inte bara ska bevara den goda funktion som finns, utan ytterligare för­bättra samarbetet mellan kommuner och landsting.
I samma anda arbetar lands­tingets sjukvårdsstyrelser för att förbättra alla kon­taktytor mellan sjukvården och den kommunala om­sorgen. Till exempel kommer sjukvårdsstyrelse norr att besöka alla norrorts­kommuner enskilt för att diskutera hur samverkan kan förbättras. Dessutom anordnas samverkanskon­ferenser om samarbete (1) mellan akutvård och om­sorg i hemmet eller särskilt boende, (2) barn och unga med risk att utveckla psy­kisk ohälsa, samt (3) hus­läkarverksamhet och kom­munal verksamhet.
Till detta kommer att landstingsfullmäktige i sitt budgetbeslut för 2012 fast­slog inriktningen att i sam­verkan med länets kommu­ner och KSL verka för en enhetlig hantering av hem­sjukvården i länet.

LARS BJÖRNDAHL (M)
ledamot av Landstingsfullmäktige,
ersättare i Sjukvårdsstyrelse Norr


************************************************************************************************************

Insändare i Lidingö Tidning 6/5 2011   

Ställ lagliga krav på skolmaten



Eleverna i Lidingös skolor ska erbjudas en hälsosam och god mat av hög kvali­tet. Till den nu pågående upphandlingen av skolma­ten har föräldrar, försko­lor, skolor och förvaltning tillsammans tagit fram ett mycket ambitiöst underlag med tuffa miljö- och kvali­tetskrav. Vi är särskilt glada åt det stora engagemanget från alla föräldrar. Resultatet har blivit höga, tydliga och uppföljningsbara krav på skolmaten.
I upphandlingsunderla­get ställer vi bland annat krav på mer ekologiska livs­medel, färre hel- och halv­fabrikat och färre tillsatser. Syntetiska färgämnen och smakförstärkare får inte förekomma. Inte heller får fisk som är hotad av utfisk­ning serveras. Vi kräver även att matsvin­net ska minska. Om skol­måltidsleverantören inte uppfyller kvalitetskraven, kan de krävas på skade­stånd.
Plötsligt lägger Center­partiet fram en rad nya krav (LT 11/3). Dessa krav kan låta bra, men är orea­listiska. Dessutom bryter kraven sannolikt mot la­gen och riskerar att leda till minskad konkurrens och därmed till ett slöseri med skattebetalarnas pengar. Kraven går inte heller att följas upp. Ett av Centerkraven innebär att kom­munen ska återta ett skol­kök i kommunal regi och att Lidingö stad ska säga upp den befintliga perso­nalen. Ett sådant agerande är både olagligt och bryter mot bestämmelserna i La­gen om anställningsskydd.
Vi ska självklart inte bryta mot lagen. Därför säger vi kraftfullt nej till Centerkra­ven. En ytterligare orsak till att vi säger nej är att ingen skola, vid förfrågan, har sagt att de vill driva skol­matsrestaurang.
Skolans viktigaste upp­gift är kunskapsuppdraget; att ge eleverna gedigna kunskaper för att klara sig i samhället. Rektorerna ska inte belastas med mat- och restaurangverksamhet. Vi beklagar att Centern har andra prioriteringar.

MINNA KLINTZ (FP)
ordförande utbildningsnämnden
LARS BJÖRNDAHL (M)
vice ordförande utbildningsnämnden
THOR-BJÖRN SCHILLER (KD)
ledamot utbildningsnämnden


******************************************************************************************************
Artikel med intervju i DN februari 2011 med anledning av dom i Högsta Förvaltningsrätten,
De föräldrar på Lidingö som överklagade att deras barn inte fick plats i den närmaste skolan har fått rätt i högsta instans.
– Domen är ett principavgörande. Skolplaceringar är viktiga beslut för föräldrarna, som kanske har gjort ett aktivt val och fått nej, säger Skolinspektionens chefsjurist Ingegärd Hilborn.
Hon tror att kommunerna nu kommer att se besluten om skolplaceringar som möjliga att överklaga. 
– Det är fantastiskt, säger Lars Nordblom, en av föräldrarna på Lidingö, som har fått samtal från föräldrar över hela landet med samma problem.
Högsta förvaltningsdomstolen, tidigare Regeringsrätten, skriver i domen att Lidingös beslut om skolplacering har ett sådant inslag av självständig prövning att det går att överklaga.
– Det är det centrala i vår bedömning. Vad beslutet får för konsekvenser kan vi spekulera i, men om en annan kommun har motsvarande riktlinjer borde utfallet bli detsamma, säger Karl Lundberg, justitiesekreterare vid Högsta förvaltningsdomstolen.
Inför höstterminen 2009 beslutade utbildningsnämnden på Lidingö att två pojkar skulle börja i förskoleklass i en annan skola än den närmaste, som föräldrarna valt.
– Det var en katastrof för oss, vår son blev bortdragen från sin kompisgrupp. Det var ett svinaktigt beteende av politikerna, det är därför vi har drivit det här, säger Lars Nordblom.
Lidingö stad har hävdat under rättsprocessen att det inte är rimligt att kunna överklaga skolplaceringar, bland annat därför att det rör sig om ett mycket stort antal beslut varje år.
Lars Björndahl (M), vice ordförande i utbildningsnämnden, säger att staden måste få tid på sig att sätta sig in i domen.
– Några skolor på Lidingö är ännu mer populära än de andra, men även om det ska vara valfrihet kan inte alla barn få plats i samma skola, säger Björndahl.
I Stockholms stad, där det är ont om plats i många populära skolor, finns en stor potential för överklaganden. Men skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) anser att det är för tidigt att spekulera i vad domen kan få för konsekvenser.
– Stadens jurister får bedöma hur vårt regelverk för skolplaceringar ser ut kontra det utrymme rektorn har för egna tolkningar, säger Lotta Edholm.
Lars Nordblom på Lidingö kommer inte att försöka flytta sin son, som trivs bra i den skola han placerades i.
– Men det är skönt att de ansvariga politikerna får sig en tankeställare. Det är mycket mygel med skolplaceringar, folk tar till alla tillgängliga metoder för att få den skola de vill ha, säger Lars Nordblom.
******************************************************************************************************


Insändare i Lidingö Tidning 11/2 2011 - majoritetens avsiktsförklaring


Lidingös skolor ska vara bäst i Sverige
Utbildningsnämnden har en intressant, viktig och hän­delserik tid framför sig. Flera centrala reformer är på väg att förverkligas: ny skollag, nya läroplaner för förskolan och gymnasiet, ny lärarutbildning, Lärar­lyftet, nytt betygssystem med betyg från årskurs sex och satsning på fler natio­nella prov. Reformerna är det störs­ta som hänt svensk skola på många år och innebär prio­riteringar på kunskap, val­frihet och trygghet. De gör att vi kan rusta alla barn och ungdomar för framti­dens globala samhälle. Ett klart kunskapsupp­drag och fokus på kvalitet ska löpa genom alla skol­år. Ingen elev ska lämna grundskolan utan att kun­na läsa, skriva och räkna. Ju tidigare kunskapsluckor upptäcks desto bättre är förutsättningarna för sko­lan att hitta den lösning som fungerar för den en­skilda eleven. Elever som behöver stöd ska få det så tidigt som möjligt - innan självför­troende och framtidstro skadats. Även den som är duktig ska få stimulans och utmaningar.

Det handlar också om att ge möjligheter för lärare och pedagoger till fortsatt ut­veckling. Den borgerliga treparti­koalitionen på Lidingö kommer att arbeta aktivt för att säkra att Lidingös skolor fortsätter att hålla en hög kvalitet. Vårt huvudfokus ligger på att vi ska ge eleverna bästa tänkbara undervisning. Lidingös skolor är redan bland de bästa i Sverige. Det beror i huvudsak på att utbildningsnämnden sät­ter ramar och mål för verk­samheten, ett tydligt peda­gogiskt ledarskap i skolan samt - inte minst - kom­petenta och engagerade lärare.

De föräldrar och elever som nu i dagarna sitter och fun­derar över skolvalet kan känna sig förvissade om att deras val är ett val mellan skolor av hög kvalitet. I Lidingös skolor ska alla elever kunna känna sig trygga och alla tecken på mobbning ska tas på allvar.

MINNA KLINTZ (FP)
ordförande utbildningsnämnden
LARS BJÖRNDAHL (M)
vice ordförande utbildningsnämnden
THOR-BJÖRN SCHILLER (KD) 

ledamot utbildningsnämnden

******************************************************************************************************
Insändare i Lidingö Tidning 22/10 2010
- svar på insändare av Lärarförbundet

En målmedveten satsning på skolan
I en insändare ger Lärarförbundet några tips på hur Lidingös politiker ska arbeta för att nå målet ”Sveriges bästas skolor”. Tack för tipsen! Inledningsvis påpekar ni också att det är svårt att göra ett bra arbete när resurserna minskar. Vi vill gärna kompletterande information till detta påstående. Sedan 2003, när M och FP gjorde upp om att styra Lidingö i koalition, har förskole- och skolverksamheten varje år fått mer resurser än övriga verksamheter. Skolan gick med underskott 2002, men sedan ett antal år har skolorna redovisat ett bra, positivt resultat varje år. Tillsammans har de kommunala skolorna och förskolorna c:a 34 Mkr i resultatutjämningsfonder, dvs pengar som blivit över i ett års budget, och som kan användas av respektive förskola eller skola för utgifter under kommande år. Ersättningen per barn eller elev är bland de högsta i vår region till följd av vår målmedvetna satsning på förskola och skola.

De senaste två åren har världen genomgått en finansiell kris, och även Lidingö måste spara, det gäller även för skolan. Nu verkar krisen ha nått sin kulmen och det är vår starka förhoppning att skolorna därmed inte ska behöva göra ytterligare besparingar.

Bland det som Lidingö som skolkommun bör göra, rekommenderar Lärarförbundet att vi ska ha gemensamma, långsiktiga mål för hela kommunen. Vi instämmer! Under 2003 gjordes en grundlig genomgång av vilka mål som ska sättas för skolan och ett fåtal övergripande mål fastställdes, där kunskap och lärande står i centrum. Dessa mål har stått fast sedan dess. De faktorer som Lärarförbundet räknar upp är till största delen sådant som bäst löses lokalt, i dialog mellan de anställda och skolans ledning. Vi anser att politiker inte ska gå in och detaljstyra i verksamheten, det sköter professionen mycket bättre! Det viktigaste är att vi har mål, och att vi varje år följer upp måluppfyllelsen. Detta görs sedan länge i de årliga kvalitetsrapporterna och Synovatemätningarna och Utbildningsnämndens årliga verksamhetsberättelse omfattar inte bara det ekonomiska resultatet utan även de uppsatta kvalitetsmålen.

Gunnel Eklöf (FP) Ordf Utbildningsnämnden
Lars Björndahl (M), Vice ordf Utbildningsnämnden

*********************************************************************************************

Insändare i Lidingö Tidning 15/10 2010
- svar på insändare av (S)



Charlotta Huldt-Ramberg (S) påstår att hyressättningen för skollokaler i Lidingö leder till ojämlik konkurrens mellan kommunala och fristående skolor. Det stämmer inte. Det är samma peng till alla skolformer och vissa fristående verksamheter har högre hyra än de kommunala och några lägre.

Vidare påstår Huldt-Ramberg att ombyggnaden av stadshusentrén belastar skolornas hyror. Detta är inte heller sant. Sedan för Huldt-Ramberg ett resonemang om att ”ena hälften av Lidingös föräldrar får betala, men inte den andra för skollokaler som skall användas av alla”. Men det stämmer inte: alla Lidingös skattebetalare betalar för alla skollokaler genom den skolpeng som är lika för alla skolor. 

I början av insändaren antogs de kommunala verksamheterna vara missgynnade i förhållande till de fristående, men inte värre än att de har mindre barngrupper, högre andel behöriga lärare och mer tillgänglighet! Socialdemokraterna tycks vilja misstänkliggöra de fristående verksamheterna för att ge barnen en dålig start i livet – trots att föräldrar till barn i fristående skolor faktiskt gjort ett aktivt val. Givetvis ska dåliga skolor – kommunala som fristående – kunna kritiseras och i värsta fall stängas, men inom de ramar som skollagen ger så måste vi tilltro föräldrarna förmågan att välja vad som är rätt för deras barn.

Gunnel Eklöf (FP) Ordf Utbildningsnämnden
Lars Björndahl (M), Vice ordf Utbildningsnämnden

******************************************************************************************

Augusti 2010: Insändare till Lidingö Tidning/Mitti,
ej publicerad före valet
KUNSKAPSLINJEN – moderat skolpolitik

Nya moderaterna står för en kraftfull återuppbyggnad av skolan i Sverige. För ett demokratiskt samhälle där invånarna ges möjlighet att utveckla var och sin egen potential är det nödvändigt att förskolan och skolan fokuserar på kunskap, frihet och trygghet.

Kunskapsnivån hos Lidingös barn och skolelever är bland de högsta i Sverige. Delvis beror det givetvis på att föräldrarna har hög utbildning och goda kunskaper. Men även lärarnas och skolledarnas höga ambitioner, goda kunskaper och höga pedagogiska nivå spelar roll. Med skolpengsmodell som Lidingö har så ges professionen – skolledarna och lärarna – stor frihet och stort ansvar. Pengsystemet ger också en frihet för familjerna att – givetvis i mån av utrymme – välja förskola, grundskola och gymnasium.

Förskolan ska ta tillvara barnens nyfikenhet och vilja att lära. Särskilt ansvar ska ges till utbildade förskollärare att följa varje barns utveckling. Vi reformerar lärarutbildningen och inför en ny läroplan för förskolan, så att förskolan blir ännu mer lärorik. Omdömen och betyg är nödvändiga instrument i skolan. De behövs för att elever, föräldrar och pedagoger ska kunna följa barnets utveckling och sätta mål och bedöma vilket stöd som individen behöver. Vi satsar på Lärarlyftet, en miljardsatsning på fortbildning av lärarna, och vill införa en lärarlegitimation nästa mandatperiod. 

Kvaliteten i förskolan skolan är viktigare än driftsformen för oss moderater. Skolor som inte håller måttet ska kunna stängas, oavsett om de är kommunala eller fristående. Precis som dåliga bilar kan få körförbud måste dåliga skolor kunna få det. Vi vill ta fram fler kvalitetsmått som mäter den verkliga effekten – dvs ungdomarnas faktiska kunskapsutveckling. Sådana mått underlättar också för föräldrarna när man ska välja skola. 

Användningen av IT i skolan är inte en onödig lyx utan en nödvändighet för att ge våra ungdomar en flygande start in i dagens och morgondagens samhälle. Lidingö har två av Sveriges främsta gymnasier och det är med stor förväntan vi noterar att Hersby Gymnasium har utvecklat ett IT-baserat curriculum och att alla höstens nybörjare kommer att disponera en egen bärbar dator. Detta är bara ett exempel på hur systemet med skolpeng ger frihet och ansvar för professionen att förverkliga visioner och utveckla verksamheten på ett sätt som en politiskt detaljstyrd verksamhet aldrig kan. Politikens uppgift är att ange en allmän inriktning, anslå medel och att följa upp att satsade skattemedel haft avsedd effekt.

En aspekt som ibland kommer i skymundan för kunskapsmålet, är behovet av trygghet. Ett barn som är otryggt lär sig inte. Ett barn som saknar självkänsla lär sig inte heller. Därför är trygghetsprogram – arbete mot mobbning – självklara i den moderata skolan. Den betygslösa skolan svek många barn med t ex läs- och skrivsvårigheter. Betyg och omdömen ska vara en hjälp att ge varje individ rätt stöd och utmaningar. Betyg och omdömen ska motverka utslagning i skolan och att unga vuxna har ofullständig utbildning – ett tillstånd som kraftigt ökar risken för utanförskap, arbetslöshet, missbruk och kriminalitet.

Vi skapar en modern skola i världsklass. Moderat skolpolitik behövs för alla Sveriges förskolebarn och elever – för att vi ska gå framåt tillsammans.

Mats Gerdau (M), Riksdagsledamot (Nacka)
Lars Björndahl (M), Kommunfullmäktigeledamot (Lidingö), vice ordf Utbildningsnämnden

***************************************************************************************************

Insändare Lidingö Tidning 16/7 2010
med anledning av S budgetförslag

Insändare till Lidingö Tidning med kommentarer till Socialdemokraternas budgetförslag om ”bonus till personalen”.

Ett av Socialdemokraternas budgetförslag handlar om att personalen i kommunala verksamheter ska få bonus, som tas ur ett ev. överskott i verksamheten. Så här skriver S: ”Bonusen skulle bestå av en tredjedel av överskottet, medan en tredjedel stannar i verksamheterna och den sista delen går tillbaka till skattebetalarna”.

När det gäller skolan och förskolan kan man inte göra så. Förslaget bygger på okunnighet om hur skolan finansieras, och hur skol-/förskolepengen fungerar.  Alla förskolor och skolor får årligen sin finansiering genom en peng för varje barn som finns i verksamheten. Denna peng är lika stor för kommunal verksamhet som för fristående, enskilda skolor och förskolor. Pengen är den enda finansiering man får, med undantag för vissa tillägg för barn i behov av särskilt stöd. Man måste klara sig på detta belopp. Om man gör underskott ett visst år, får man ta igen det senare. Om man gör överskott, får verksamheten behålla pengarna. Lagen säger att kommunala och enskilda verksamheter ska ha lika villkor. Om man skulle börja kräva de kommunala verksamheterna att de ska betala tillbaka en del av överskottet, eller styra hur det ska användas, då blir det inte längre lika villkor. Dessutom är det i praktiken bara i de kommunala verksamheterna det är klart om verksamheten går med underskott eller överskott. Så Socialdemokraternas budgetförslag är inte genomförbart med avseende för de enskilda förskolorna och fristående skolorna. Därmed skulle deras förslag enbart leda till att bonusen undergräver de kommunala verksamheternas marginaler.

Nu är det i stället så att alla skolor och förskolor disponerar sin peng helt och hållet. Ett ev. överskott får behållas, och användas så som skolledningen beslutar, och för den kommunala verksamheten, i enlighet med deras budget. Detta har varit en medveten politik från den styrande M+FP-majoriteten på Lidingö. Politiken sätter mål, avsätter resurser och gör uppföljning att målen nås. Professionen – dvs – skolledare och lärare är bäst på att utforma den pedagogiska verksamheten. Denna tydliga och medvetna rollfördelning har i stora undersökningar visats vara en av de viktigaste framgångsfaktorerna för bra skolor. Det har möjliggjort många spännande satsningar på nya projekt, som har fört skolverksamheten framåt i Lidingö. Överskottet kommer i många fall personalen till del, genom olika satsningar på utbildning och liknande.    

Gunnel Eklöf, Ordförande i Utbildningsnämnden

Lars Björndahl, Vice ordförande i Utbildningsnämnden

***************************************************************************************************
Brev till föräldrarna betr. upphandling av skolmat 25/1 2010

Nu börjar vi närma oss ett fastställande av vilka kriterier och krav som ska finnas med i den kommande upphandlingen av skolmaten. Vi har diskuterat med projektledaren Gunnar Jansson och han har förklarat att det strider mot EU-regler och svensk lag att publicera de exakta kriterierna i förväg. Offentliggörande av vilka krav som ställs i upphandlingen måste ske i ordnade former och då fungerar det inte med att skicka ut förslag för allmän diskussion före offentliggörandet. Alla leverantörer måste få ta del av informationen exakt samtidigt, ingen ska få något försprång. Därför kan vi inte publicera det exakta innehållet i upphandlingsförfrågan i förväg. 

Men vi kan ändå informera er om hur vi har resonerat, och vilka faktorer som finns med i de konkreta diskussionerna. Det handlar bl a om följande:
• Begränsning av användning av hel- och halvfabrikat
• Laga mat från grunden med bra råvaror
• Delvis ekologisk mat
• Inget krav att matsedeln ska vara planerad i detalj långt i förväg; man ska kunna använda överbliven mat nästa dag, och planera matsedel efter säsong.
• Ta bort onödigt socker i mellanmålen
• Erbjuda Bregott som komplement till Lätta
• Vi kommer att ställa krav på miljön i upphandlingen
• GMO och antibiotika får inte finnas i kött, röd- och gullistad fisk ska inte serveras
• Krav på kompetens och engagemang hos personalen
• Stort fokus på kvalitet i utvärderingen, alltså inte bara på pris
• Bättre kvalitet i regelbunden uppföljning
• Möjlighet för att entreprenör bara lägga bud på i huvudsak ett skolområde

Tidplaner som nu gäller är ungefär som tidigare, dvs:

Annonsering under kvartal 1 2010.
Anbud ska komma in efter 5 – 6 veckor
Utvärdering klar före sommaren
Beslut om leverantör(er) i augusti
Nya entreprenörer i drift från den 1 januari 2011

Gunnel Eklöf
Lars Björndahl
*********************************************************************************************

Insändare i Lidingö Tidning 6/11 2009

M och FP har inte svikit sina vallöften betr skolan!

I valet 2002 var både Folkpartiet och Moderaterna angelägna att Lidingös skolor skulle ha bästa möjliga förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling. Därför kom vi fram till ett gemensamt politiskt program för den kommande mandatperioden med ökade resurser till skolan. Så blev det också. Åren 2003 – 2006 ökade skolpengen varje år med c:a 1% mer än den höjning som övriga verksamheter i kommunen fick. I valet 2006 lovade både Moderaterna och Folkpartiet att fortsätta satsningarna på skolan. År 2007 ökade pengen med 2%, därefter med 3,4% 2008 och 3% 2009. Men skolorna har även fått ökade resurser genom att det blivit fler elever! I takt med att elevunderlaget ökar ytterligare de kommande åren så ökar resurserna för skolorna. Det är med hjälp av denna mekanism som barn/elevgruppers storlek respektive antal barn/elever per vuxen snarast förbättrats under denna mandatperiod. Ser vi tillbaka till budgeten för 2006 så har skolsektorns totalt ökad med åtskilliga miljoner kronor.

Kostnaderna har också ökat under tiden, men inte lika mycket. År 2008 har alla kommunala skolor överskott i sin verksamhet. Deras totala resultatutjämningsfonder uppgick 31/12 2008 till 34 Mkr. Det är alltså sparade pengar som skolorna kan utnyttja kommande år.
Efter dessa satsningar anser vi att skolpengen ligger på bra nivå, och vi ska fortsätta att hålla den nivån. Nu fortsätter satsningarna på skolan med mera riktade insatser. Barn i behov av särskilt stöd fick, utöver den generella höjningen, extra anslag med 10,5 Mkr under 2008. 2009 infördes peng för särskolan, en välkommen förstärkning. Kommande satsningar är extra resurser för elever med svenska som andraspråk, utökad öppen förskola, och vissa riktade satsningar. 

Just nu är det kris i Sveriges ekonomi, och alla måste spara, även skolan. Men kriser går över. Och Moderaterna och Folkpartiet kommer att fortsätta att satsa på skolan!

Gunnel Eklöf, Ordförande (FP) i Utbildningsnämnden
Lars Björndahl, Vice ordförande (M) i Utbildningsnämnden

******************************************************************************************** 

Insändare i Lidingö Tidning 16/6 2009

Skillnad på mathantering

Svar på insändare från sign. "Bättre mat till våra barn" (LT 26 maj).

Insändarskribenten frågar vad som händer med skolmaten. Detta med anledning av vad som diskute­rats i medierna om landstingets upphandling av sjukhusmat från Sodexho. Det är viktigt att känna till att Lidingös skolmat inte sköts på samma sätt som landstingets patientmat. I landstinget får varje patient färdiglagad mat i plastförpackningar, som värms upp eller tillagas i mikrougn. För skolmaten har Lidingö sju olika tillagningskök, ett i vart och ett av de fem skolområdena, samt i de två gymnasierna. Till dessa kök kommer en stor mängd råvaror och en mindre delhalvfabrikat från de olika leverantörerna, Sodexho och ISS. Den mesta maten lagas alltså av kökspersonalen i respektive tillagningskök. Lidingö Stad följer regelbundet upp kvaliteten på maten och stadens kostchef rapporterar till nämnd och förvaltning. Varje skola har ett matråd, där synpunkter kan föras fram till leverantören.
Med ambitionen att utveckla och förbättra kommer vi att arbeta för nya kriterier och krav inför nästa upp­handling som startar i höst. Vi lyssnar därför med intresse på synpunkter från personal, elever, föräldrar och förvaltning.

GUNNEL EKLÖF (FP)
Ordförande i utbildningsnämnden
LARS BJÖRNDAHL (M)
Vice ordförande i utbildningsnämnden

********************************************************************************************
Skånska Dagbladet - insändare 10/6 2009

































*******************************************************************************

Insändare i Lidingö Tidning 28/5 2009

Socialdemokraterna Charlotta Huldt-Ramberg och Annica Grimlund, ersättare respektive ledamot i Utbildningsnämnden, påstår i en insändare att Moderaterna och Folkpartiet på Lidingö har på förslag att avveckla den kommunala musikskolan. Tyvärr tycks skribenterna ha fått innehållet i Musikskoleutredningen om bakfoten trots de möjligheter till information som erbjudits: den 6 maj var nämndens ledamöter inbjudna till en information om Musikskoleutredningen och själva utredningen har också kunnat läsas på Lidingö stads hemsida. 

Musikskoleutredningens syfte är att visa på hur Lidingös Musikskola kan utvecklas, inte avvecklas! Det finns inga konkreta förslag till förändringar av den kommunala musikskolan. I årets budget fick musikskolan ett extra budgettillskott för att kunna ta in fler elever – hittills har ytterligare ca 65 elever kunnat få främst gitarrundervisning och ca 30 till beräknas kunna börja till hösten. Men fortfarande står flera hundra barn och ungdomar i kö medan skolan har tomma platser i trumpet, saxofon och blockflöjt. Detta fokuserar på ett ideologiskt ställningstagande: skall skattebetalarna subventionera musikutbildning vars innehåll, inriktning och omfattning bestäms av politiker och tjänstemän för att fylla nationella kulturella ambitioner om klassisk orkestermusik, eller ska familjerna och deras barn och ungdomar få större möjligheter att själva välja vilken musik och vilka instrument man vill ha undervisning i? 

Vi tror på Lidingös musikskola, dess lärare och dess ledning. De senaste årens utveckling av skolans organisation talar starkt för att musikskolan kommer att gå stärkt ur vilken utveckling det än kan komma att bli. Det är glädjande att positiva initiativ såsom rekryteringen av nya trombonelever fallit mycket väl ut. Vi vill främja valfrihet och mångfald – vilket kan innebära att även andra anordnare kan komma ifråga. Utredningen visar att det redan finns andra anordnare – men med högre deltagaravgifter än den kommunala musikskolans – för t.ex. piano, trummor, akustisk gitarr, elgitarr och elbas.
En annan viktig fråga för musikskolan är behovet av fasta lokaler, vilket är av stor betydelse bland annat för undervisning i pop och rock. Det pågår ett arbete för att lösa lokalproblemen, för att på bästa sätt stödja våra barns och ungdomars möjligheter till musikutbildning utöver den som ges i grundskola och gymnasium.
Det har knappast gått någon förbi att den kommunala ekonomin står inför mycket svåra prövningar. En ansvarsfull ekonomisk hushållning tillåter inte några ”nya” kostnader. Reformer som kostar mer måste därför vänta tills det ekonomiska läget förbättrats – och då utvärderas i jämförelse med andra angelägna kommunala uppgifter. En analys av stadens stöd till en rad olika fritidssysselsättningar kan då vara rimlig att göra för att bedöma hur skattebetalarnas pengar bäst används. Trots det pressade ekonomiska läget för Lidingö Stad kan musikskolan fortsätta att utvecklas på nuvarande nivå, vilket gläder oss mycket.

Gunnel Eklöf (FP), Ordf Utbildningsnämnden
Lars Björndahl (M), Vice Ordf Utbildningsnämnden

*******************************************************************************
Lidingö Vind - maj 2009
Den 1 juli får vi en ny lag om barnomsorg. Lagen innebär bland annat ändringar i skollagen som att tillståndskravet för enskilda förskolor och fritidshem som drivs yrkesmässigt avskaffas.

Därutöver ändras benämningen på förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som inte är förskola eller fritidshem, och inte heller öppen förskola eller öppen fritidsverksamhet, till pedagogisk omsorg. Begreppet familjedaghem ersätts med pedagogisk omsorg i skollagen och annan lagstiftning.

Pedagogisk omsorg utgör ett samlingsbegrepp där familjedaghem är en av flera tänkbara varianter. Kommunerna kommer att vara skyldiga att godkänna enskild förskoleverksamhet och enskild skolbarnsomsorg i form av förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg, om verksamheten uppfyller de krav på kvalitet och säkerhet som ställs på motsvarande offentlig verksamhet.

Kommunernas skyldighet att ge bidrag till enskild förskoleverksamhet och enskild skolbarnsomsorg (barnomsorgspeng) ska gälla enskilda verksamheter som är godkända samt är öppna för alla barn som ska tas emot i motsvarande offentlig verksamhet med vissa undantag. Lagen medför därutöver en utökad skyldighet för kommunerna att informera om kommunala och enskilda verksamheter i kommunen.

Lars Björndahl (M) är vice ordförande i utbildningsnämn­den och tycker att den nya lagen är bra. - Lagen innebär att barnomsorg av god kvalitet kan ha flera olika former. På Lidingö finns en stor grupp pionjärer, kvinn­liga företagare, som i de allra flesta fall tagit konsekvenserna av sitt intresse att arbeta med små barn kom­binerat med en vilja att göra det i mindre sammanhang än vad som kan erbjudas inom förskolan för de yngsta bar­nen. I vissa fall har lite stör­re grupper utvecklats genom tillkomst av fler vuxna till fromma för kontinuitet och minskad sårbarhet, utan för att för den skull bli regelrätt förskoleverksamhet. Med den nya lagen som bejakar mångfald bekräftas att såda­na verksamheter har en vik­tig plats i dagens samhälle.

Lars Björndahl har även noterat att vänsterpartierna inte är lika positiv till den nya lagen som han. - Jag har förstått att de inte tycker om den nya lagen, och av deras reaktioner att döma så kan jag bara notera att för­troendet för de kommunala verksamheterna är minimalt bland dessa politiker. Man ser framför sig att familjerna kommer att lämna de kom munala förskolorna i regel­rätta lämmeltåg om alterna­tiv tillåts, dessutom vill man inte låta familjerna själva fatta beslut. En förskola el­ler skola som inte har famil­jernas förtroende kommer inte att överleva, i synner­het inte ett alternativ som vänstern tror kommer att ha lägre kvalitet. Bara om poli­tiker fattar besluten åt famil­jerna blir detta en möjlighet.

Lars Björndahl menar att Lidingö idag har många bra verksamheter i kommunal regi men att det är viktigt att öppna möjligheten för dem som i egen regi vill pröva att leda utvecklingen vidare och att ge möjlighet för familjer som av olika skäl vill pröva andra vägar att göra det.
Som moderat politiker vet jag att kvaliteten i stadens verksamheter är mycket god därför att den följs upp och ständigt utveck­las - och att tillkomsten av privata alternativ varit po­sitiv för denna utveckling.

*******************************************************************************
Insändare i Lidingö Tidning 12/5 2009  

Frihet är viktigt för familjerna 
I Sverige har individens rätt att välja barnomsorg, skola, sjukvård eller omsorg för äldre och handikappade inte funnits speciellt länge. Ur ett socialistiskt perspektiv kan inte medborgarna själva fatta sådana beslut utan politiker måste bestämma i deras ställe. Nu har vi börjat resan ut från samhället där invånarna ”tillhör” en skola eller ett sjukhus. Det finns ingen återvändo, även om en del politiker tycks önska det.

Grundläggande för Allians för Sverige är att ge invånarna så stor valfrihet som möjligt. Det präglar även inriktningen för det politiska arbetet på Lidingö där M och FP bildar en framgångsrik koalition. När det gäller förskolor och skolor är det därför ett prioriterat mål att ge så mycket valfrihet som det är möjligt. Nu råkar det vara så att speciellt två skolor har så många sökande att det inte är praktiskt möjligt att bereda alla elever plats i dessa skolor. I det läget erbjuds platser i andra skolor i enlighet med Skollagen och den policy som en enig Utbildningsnämnd antagit. Alla skolor på Lidingö håller hög standard vilket innebär att likvärdiga alternativ kan erbjudas.

I en insändare nyligen påstods att Lidingö Stad inte presterat tillräckligt med platser för de barn som fötts. Det stämmer inte. Trots att betydligt fler små barn fötts och flyttat till Lidingö än vad alla tillgängliga prognoser pekat på så har Lidingö Stad (med några få undantag under senvårarna) kunnat erbjuda plats för samtliga barn inom de tidsramar som lagen kräver, i egen verksamhet eller i fristående verksamheter. I år finns det inte någon kö till barnomsorgsplatser.

När det gäller den kommande ökningen av skolelever så är det lite lättare att sia om, eftersom de allra flesta av barnen redan bor på Lidingö och går i någon förskoleverksamhet här. Därför har förvaltningen utrett hur till- och ombyggnader ska göras för att i tid skapa den ökade kapacitet som kommer att behövas.

Det alternativ till valfrihet som Socialdemokraterna eftersträvar är att ingen får välja skola – alla placeras med utgångspunkt från närheten till skolan. S står för en politik att om inte alla kan få precis vad de vill, då ska INGEN få välja.


Gunnel Eklöf (FP), ordförande i Utbildningsnämnden

Lars Björndahl (M), v. ordförande i Utbildningsnämnden

************************************************************************************
Insändare i Lidingö Tidning 16/12 2008

Svar till föreningen ”LFF Lidingö Förskolors Föräldraförening”

I sin insändare påstår LFF att Lidingö stad höjt hyrorna med 50 % för de kommunala förskolorna, och att barngrupperna nu är upp i sex-sju barn per vuxen.

Det stämmer att hyrorna har ökat kraftigt de senaste åren i de kommunala förskolorna. Det beror på att många nya förskolor har byggts, för att få plats med alla nytillkomna barn. Vi tar idag emot c:a 700 fler barn i förskoleverksamheten än för 5 -6 år sedan! Det kostar att bygga nytt, och därför har hyresnivån gått upp. Det är dock viktigt att komma ihåg att Lidingö stad har kompenserat de höjda hyrorna med att öka skolpengen, så att förskolorna ska kunna behålla en god kvalitet i barnomsorgen.

LFF påstår också att kommunen använder olika avskrivningsregler för att beräkna hyrorna. Det stämmer. Men det system som används i Lidingö är detsamma som de flesta kommuner använder. Det innebär att de kommunala hyresgästerna får betala mer i början av hyresperioden, och lite mindre i slutet av perioden, medan andra hyresgäster betalar lika mycket hela tiden. Men slutsumman blir ändå densamma. Syftet med detta system, påstår LFF, skulle vara att bakvägen ta tillbaka den höjda förskolepengen! Detta är en konspirationsteori som inte stämmer med verkligheten. Fastighetsförvaltningen tar ut sina kostnader, varken mer eller mindre. I budgetdebatten i fullmäktige fanns förslag om att man skulle minska hyrorna i skola/förskola, och därmed spara pengar. Men man kan inte spara pengar på detta sätt. Om en kommunal förvaltning får sänkta kostnader från en annan kommunal förvaltning, då får den första förvaltningen lägre intäkter, och måste då få skattekompensation för detta! Det är med andra ord ett nollsummespel.

Lidingös förskolor har en personaltäthet som ligger ganska nära genomsnittet för hela riket, och för förortskommuner. År 2008 har man i Lidingös förskolor 4,9 barn per årsarbetare, genomsnittet för riket var 5,2, och för förortskommuner 5,4.

Gunnel Eklöf (fp)
Ordförande i Utbildningsnämnden

Lars Björndahl (m)
v. ordförande i Utbildningsnämnden

************************************************************************************

Insändare i Lidingö Tidning 16/10 2008

Lidingö stad har beslutat om tydliga regler för öppettider och avgifter för förskolorna på ön. Beslutet innebär även förändringar i den peng alla förskolor får för att utföra barnomsorg.
De nya reglerna är inte avsedda som en besparing utan som en anpassning av ersättningen till den omsorgstid som erbjuds och har stora likheter med den närvarobaserade ersättning som fanns fram till och med 2006. Familjer som söker barnomsorg kan nu redan vid anmälan få tydlig information om vilka öppettider och semesterstängningar som respektive förskola tillämpar. Det är också viktigt att alla förskolor får likvärdiga möjligheter att erbjuda barnomsorg med bra kvalitet.
Om en förskola erbjuder begränsad omsorgstid är det naturligt att vi inte ger samma ersättning som till förskolor som har mycket längre öppethållande. Enligt skollagen är staden skyldig att ordna den barnomsorg föräldrarna behöver när de arbetar, studerar eller söker arbete.
Vi är övertygade om att vi nu beslutat om ett väl avvägt och rättvist ersättningssystem där även mindre, enskilda enheter kan fortsätta och fungera väl. Socialdemokraterna har valt att stödja det förslag som presenterades i maj där minskningen i ersättning var nära dubbelt så stor vad gäller veckoöppettiden. Dessutom innebar det att avdrag skulle göras för stängda lovveckor även om förskolan genom samarbete kunde erbjuda förskola under hela tiden.
Den politiska majoriteten på Lidingö värnar om mångfalden – att det finns olika inriktningar och utformningar av förskoleverksamhet. Det gynnar både familjerna som får ett bredare urval att välja bland och stimulerar all förskoleverksamhet på Lidingö. Att vara för valfrihet innebär att bejaka möjligheter, inte att tvinga fram en likriktning.

Gunnel Eklöf (fp)
Ordförande utbildningsnämnden

Lars Björndahl (m)
Vice ordförande utbildningsnämnden

**************************************************************************************

Insändare i Lidingö Tidning 15/6 2008
Svar på insändare från My Klingwall den 13 juni 2008.

Insändaren påtalar att det är viktigt att man planerar barnomsorgen till barnens bästa. Vi som har ett övergripande ansvar för Lidingös barnomsorg instämmer i detta men vill påpeka att det alltid är fråga om ett flertal faktorer som måste beaktas. Föräldrarna måste vara de som är bäst lämpade att bedöma hur väl deras barn tas omhand. Enligt våra brukarundersökningar är en mycket stor andel av föräldrarna mycket nöjda med den barnomsorg som erbjuds på Lidingö, både i kommunal regi och i enskild regi och hos dagmammor.

Det förslag som nu finns att utöka öppettiderna står inte i motsats till att värna om barnen. Redan i dag har ett antal förskolor öppet 50 timmar i veckan. Det beror på att det finns föräldrar som efterfrågar dessa öppettider, därför att de börjar arbeta tidigt på morgonen eller slutar sent på eftermiddagen. Kommunen är enligt lagen skyldig att hålla de öppettider som föräldrarna behöver. Det betyder inte att alla barn vistas på förskolan under 50 timmar varje vecka. De som lämnar sitt barn tidigt, hämtar ofta tidigare på eftermiddagen. Vi måste respektera att föräldrar gör olika val när det gäller hur man organiserar sin dag och hur mycket tid man har möjlighet att ägna åt sina barn. Folkpartiet och moderaterna på Lidingö bejakar den lagändring som nu gör det möjligt för barnfamiljer att genom ett vårdnadsbidrag få tillfälle att vara hemma och ta hand om sina barn upp till att barnet fyller 3 år. Denna möjlighet kommer att införas i Lidingö från den1 juli i år.    

Gunnel Eklöf (fp)
Ordförande i utbildningsnämnden

Lars Björndahl (m)
Vice ordförande i utbildningsnämnden

***************************************************************************************
Pressmeddelande Lidingö 19/10 2007

Krafttag mot mobbning

Alla skolor på Lidingö har ett handlingsprogram mot mobbning, och arbetar aktivt med detta. Trots det ökar mobbningen, speciellt i de högsta årskurserna i grundskolan, enligt de senaste kvalitetsmätningarna. Detta är oacceptabelt och därför vill majoriteten i utbildningsnämnden att arbetet mot mobbning intensifieras.

 - ”Det finns hos oss och ute i samhället en oro över hur utvecklingen ser ut bland många unga: Grövre språk, gängbildning, hot och trakasserier på nätet och fysiskt våld. Detta vill vi bemöta genom olika åtgärder. Ett viktigt område är att vara tydlig med att mobbning inte tolereras.” säger utbildningsnämndens ordförande Gunnel Eklöf och vice ordförande Lars Björndahl.

Utbildningsnämnden har i budgeten för 2008 fastställt att arbetet mot mobbning ska vara ett prioriterat område. Även kvalitetsmätningarna för 2007/08 ska specialstudera hur skolorna och förskolorna arbetar med förebyggande åtgärder för att skapa en trygg miljö för barn och elever.

Eklöf och Björndahl fortsätter: - ”Med denna bakgrund samt den senaste tidens rapportering om allt grövre våld bland våra unga vill majoriteten i utbildningsnämnden att förvaltningen skall ta fram underlag som bland annat skall påvisa i vilken omfattning mobbning förekommer på samtliga skolor och jämföra detta med den årliga TEMO undersökningen.”

 - ”Förvaltningen skall även kartlägga och redovisa vilka program respektive skola arbetar efter och vilken vetenskaplig grund som finns för dem. Vidare vill majoriteten att förvaltningen skall redogöra för vilka åtgärder som förekommer vid förekomsten av mobbning och även sammanfatta positiva och negativa erfarenheter från antimobbningsarbetet. Med detta initiativ är det vår förhoppning att antimobbningsarbetet nu intensifieras så att våra barn och ungdomar får möjligheten till en trygg uppväxt och skolgång, där grunden läggs till deras vuxna livavslutar Gunnel Eklöf och Lars Björndahl.

För mer information:

Gunnel Eklöf   , ordförande (fp)                        070-638 17 53
Lars Björndahl, v. ordförande (m)                    070-565 54 06

***************************************************************************************